Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manila-elemi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligga rådhuset, den stora katedralen, universitetet,
myntet, tvänne hospital samt citadellet med arsenal
och styckgjuteri. Norr om Pasig ligga 6 förstäder,
af hvilka Binondo San José (22,341 innev.) och
Tondo (22,971 innev.) äro de största; med Santa Cruz
(12,138 innev.) bilda de den s. k. kinesstaden. Der
är handelns och industriens säte; der befinna sig
kajerna, den stora kinesgatan La Escolta med sina rika
salulbodar, börsen, magasinen, handelskontoren och
fabrikerna. Der bo hufvudsakligen tagaler, kineser och
halfblod, och der råder den största liflighet. De
öfriga förstäderna äro Quiapo (6,085 innev.), Sampaloc
(7,025 innev.) och San Miguel (3,746 innev.),
den sistnämnda numera den modernaste stadsdelen,
der efter jordbäfningen 1880 generalkaptenens
och amiralens palats uppbygts. Medräknas de
kringliggande stora byarna Malate, Ermita, Pandacan,
San Fernando de Dilao och Santa Ana (med tillsammans
23,415 innev.), var 1878 M:s samfälda befolkning
115,671. Staden har ett af dominikanerna ledt
universitet (4 fakulteter), två colegios samt flere
andra läroanstalter. M:s vigtigaste industrigrenar äro
cigarrfabrikation, sockerraffinering och förarbetning
af manilahampa. I 200 år gick M:s handel med Europa
öfver Acapulco och Mejico; först 1764 började
spanska fartyg segla rundt Goda Hoppsudden. Med
vissa inskränkningar öppnades hamnen för främmande
fartyg 1789, men först 1809 upprättades i M. ett
engelskt handelshus. 1834 utgingo det kungliga
handelskompaniets privilegier, och handeln fick
fritt följa sina naturliga tendenser. Till 1858 var
dock M. den enda stad på Filippinerna, som var öppen
för handel med främlingar. 1881 besöktes hamnen af
317 fartyg om 244,000 tons. Exporten, som nästan
uteslutande är i händerna på engelska, amerikanska
och tyska handelshus, hade 1881 ett värde af nära 100
mill. kr. Af manilahampa exporterades 41,7 mill. kg.,
af socker 126 mill. kg. och af cigarrer omkr. 93
mill. stycken. Sedan 1880 finnes telegrafförbindelse
till Europa öfver Hong-kong. – M. anlades 1571. Det
har ofta hemsökts af jordbäfningar, svårast 1645,
1796, 1824, 1852, 1860, d. 3 Juni 1863 samt d. 13–20
Juli 1880, vid hvilket tillfälle generalguvernörens
palats samt katedralen instörtade.
Manila-elemi. Se Icica.
Manilahampa (abaca) kallas de starka, sega,
hampliknande trådarna ur stammen af åtskilliga
Musa-arter, företrädesvis M. textilis. Se
Beklädnadsväxter.
Manilius, namn på en romersk slägt, bland hvars
medlemmar märkes Cajus M. Denne var folktribun
år 66 f. Kr. och föreslog såsom sådan, att
folket måtte åt Pompejus anförtro öfverbefälet
mot Mithradates. M:s lagförslag härom, hvilket af
Cicero förordades i talet för Pompejus’ öfverbefäl,
blef af folkförsamlingen antaget. – En annan person
med namnet M., dock troligen ej infödd romare, var
författaren till Astronomica (en dikt i 5 böcker öfver
astronomi och astrologi), hvilket arbete tydligen är
författadt i början af kejsaretiden (under
Augustus–Tiberius. Stjernkunskapen behandlades af M.
efter tidens sed till stor del såsom
stjerntyderi. Dikten utmärker sig genom kraft
och sjelfständighet samt noggrann teknik, men
framställningen är ojämn och språket ofta hardt.
R. Tdh.
Manilla, institut för döfstumma (före 1879 äfven för
blinda), är beläget på Djurgårdens södra strand invid
allmänna segelleden till Stockholm. Namnet M. gafs
åt platsen af en spansk envoyé Corall, som 1788
erhöll K. M:ts tillstånd att midt emot Tolföresholmen
(nuv. Manilla holme) bebygga en skogsbacke, hvilken
lägenhet sedan delades i Öfre M., Nedre M. och Manilla
holme. Den nuv. palatslika byggnaden fullbordades
1864, dels med institutets egna tillgångar, dels
med statsanslag. Se vidare Allmänna institutet för
döfstumma och blinda.
Manin, Daniele, italiensk patriot, f. 1804 i
Venezia, studerade juridik i Padua och började
efter aflagd doktorsgrad utöfva advokatyrket
i sin fädernestad. Varmt nitälskande för
Lombardiet-Venezias frigörelse från det österrikiska
väldet, ville han icke genom deltagande i hemliga
sammansvärjningar, utan så vidt möjligt genom lagliga
medel nå sitt mål. Han stiftade sällskapet Società
italiana, som skulle verka för folkets höjande i
politiskt hänseende, och då de italienska enhets-
och frihetssträvandena 1847 började gifva sig luft,
sökte han genom en petition förmå österrikiska
regeringen att gifva det Lombardiskt-venezianska
konungariket en sjelfständig ställning. Petitionen
hade emellertid blott till följd att M. häktades
(d. 18 Jan. 1848). Vid underrättelsen om att uppror
utbrutit i Milano lössläppte österrikarna honom,
d. 17 Mars s. å., och 5 dagar senare följde Venezias
befolkning med M. i spetsen Milanos exempel. Den
österrikiske militärbefälhafvaren nödgades utrymma
staden, och d. 23 Mars utropades den venezianska
republiken samt tillsattes en provisorisk regering
med M. såsom ordförande. Den 11 Aug. utsågs M. till
diktator. Med beundransvärd kraft försvarade han
Venezia mot de belägrande österrikarna, men nödgades
i Aug. 1849 kapitulera, hvarefter han måste gå i
landsflykt. Under sin återstående lefnad uppehöll
han sig i Paris såsom språklärare och literatör. Han
afled der d. 22 Sept. 1857. När sedermera 1866 års
krig gjort slut på Österrikes herravälde uti Italien,
skyndade M:s landsmän att bringa sin hyllning åt den
ädle patriotens minne. Hans stoft fördes 1868 till
det befriade Venezia, och bildstoder äro resta öfver
M. både derstädes och i Turin.
Maniok. Se Manihot.
Manipel (Lat. manipulus, egentl. »en hand fall»),
den af två centurier fotfolk bildade enheten i den
romerska legionen från republikens första tid till
kohort-indelningens fasta införande af Marius. Se
Legion.
Manipulation (af Lat. manus, hand), ett konstmässigt
bruk af händer och fingrar (vid massage, magnetisering
o. s. v.); handgrepp. – Manipulera, verkställa
manipulationer.
Manipur, britisk vasallstat i nordöstra Indien,
mellan Assam och Birma, består af en stor dal samt
ett nästan otillgängligt bergland med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
