- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
817-818

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manon Lescaut ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grad på skalan svarade derigenom mot en höjdskilnad
af qvicksilfverpelarna uti båda manometerbenen af 2
verktum, således mot en höjning af ångtrycket i pannan
af 1 [pund] på qva-dratverktum. (1 atmosfers tryck, 15 [pund]
på qvadratverktum, svarar mot trycket eller vigten
af en 30 verktum hög qvicksilfverpelare.) Denna
manometer användes ej numera på sjöångpannor; ty
äfven om ångtrycket i en panna ej är större än 2
atmosferer öfver atmosfertrycket, fordras en betydlig
höjd å den öppna manometern. Men då det numera ofta
inträffar, att ångtrycket i pannan uppgår ända till 8
atmosferer öfver atmosfertrycket, blir det omöjligt
att ombord å ett fartyg använda häfvaremanometern,
utan man nyttjar i stället metallmanometern, som
upptager litet rum och ej är beroende af någon viss
ställning. Vid åtskilliga tillfällen (t. ex. vid
blåsmaskiner), då det tryck, som skall uppmätas,
är mycket lågt, och då manometern kan vara placerad
så, att den ej är utsatt för någon åverkan, begagnas
manometerrör af glas (se fig. i art. Gas, sp. 916). I
sådant fall behöfves ej någon särskild visareapparat
för angifvande af trycket, ty qvicksilfrets (eller
vätskans) stånd i manometern kan då direkt afläsas på
en emellan manometerbenen anbragt skala. Förutom den
nu beskrifna häfvaremanometern finnes en annan dylik,
kallad differentialmanometer (se d. o.). – 2. Den
slutna qvicksilfvermanometern l. luftmanometern
består af ett i öfre änden igenblåst glasrör (fig. 2),
som med sin undre ände sträcker sig nedåt nära intill
bottnen af en lufttätt tillsluten reservoar, hvilken
till större delen är fylld med qvicksilfver. Ångan
eller gasen, hvars tryck skall mätas, inledes
i reservoarens öfversta del och trycker der på
qvicksilfrets yta, hvarigenom qvicksilfret pressas upp
i röret och den i rörets öfre del befintliga luften
sammantryckes, då således luftmassans spänstighet
ökas i samma förhållande, som dess volym minskas. Då
qvicksilfret står lika högt i röret som reservoaren,
är den instängda luftens spänstighet lika med den
yttres, d. v. s. 1 atmosfer. Minskas den instängda
luftens volym till hälften, är det tryck, som verkar
på qvicksilfverytan i reservoaren, 2 atmosferer
o. s. v. i enlighet med Mariotteska lagen. Vid en
noggrann uppgradering af skalan måste afseende fästas
vid den i röret befintliga qvicksilfverpelarens
egen vigt och det tryck, som till följd häraf verkar
mot trycket på qvicksilfverytan i reservoaren. –
3. Om metallmanometern af Bourdons konstruktion
l. rör-manometern se art. Bourdons metallmanometer,
der en dylik af enklaste konstruktion är afbildad
och beskrifven. – 4. Metallmanometern af Schäffers
och Budenbergs konstruktion
l. skif-manometern
är af tvänne slag. Fig. 3 framställer en sådan
manometer, försedd med endast en cirkelformigt böglad
stålskifva, a, hvars ytterkant är fastklämd emellan
de sammanskrufvade flänsarna. Då ångan trycker på
skifvan vid b, böjer denna sig och meddelar, genom
en i samband med skifvan stående stång, rörelse åt
kuggsegmentet c, på hvars utgående axel-ände
visaren d sitter. Fig. 4 framställer en
skif-manometer med två cirkelformigt böglade och
vid kanterna sammanfogade stålskifvor, af hvilka

illustration placeholder
Fig. 3.


den öfversta i midten är fastskrufvad vid
sjelfva manometern. Då ångan inkommer i rummet a,
sammantryckas stålskifvorna, och undre skifvan

illustration placeholder
Fig. 4.


meddelar genom den till kuggsegmentet uppgående
stången, på förut beskrifvet sätt, rörelse åt visaren.
J. G. B.

Manon Lescaut [manå’ng läskå], berömd roman af Prevost
d’Exiles, uppkallad efter hufvudpersonen, en med
sympati skildrad cocotte.

Manresa, stad i spanska provinsen Barcelona
(Katalonien), vid Llobregats biflod Cardoner och
jernvägen emellan Zaragoza och Barcelona. 16,526
innev. (1877). I en grotta vid staden, Cueva de San
Ygnacio, uppehöll sig Loyola ett år (1522) under
fastor och späkningar, och der skall han hafva gjort
utkastet till sina »Exercitia spiritualia». Öfver
denna grotta, som årligen besökes af tusentals
pilgrimer, är nu ett stort kloster uppfördt.

Manrique [-rike], Jorge, spansk skald i 15:de årh.,
tillhörde en berömd kastiliansk grefveslägt och
egnade sig åt vapenyrket. Han stupade 1479 i en
skärmytsling mot upprorsmän. L. diktade ett större
antal vemodiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free