Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 847-848 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marabu-storkslägtet, Leptoptilus, zool. - Marabut. Se Marbut - Maracaibo, hufvudstad i staten Zulia i syd-amerikanska republiken Venezuela - Maracaibo-sjön. Se Maracaibo-viken - Maracaibo-viken l. Venezuela-viken, hafsvik på Syd-Amerikas nordkust - Maragatos. Se Leon 1 - Maragha, stad i persiska prov. Aserbeidjan - Marais, Fr., träsk, namn på ett qvarter i Paris, äfven kalladt »Quartier du temple» - Marak, Julius - Maran. Se Mara och Maraslägtet - Maran atha, ett arameiskt uttryck, som betyder: »Herren kommer» och som läses i 1 Kor. 16:22 - Maraner. Se Marraner - Maranhão l. Maranham, provins i norra Brasilien - Maranhão (fullständigt São Luiz de Maranhão), hufvudstad i nämnda provins - Marañon, Port. Maranhão, benämning på Amazonfloden (se d. o.) och särskildt på dennas öfre del. Namnets härledning är ej fullt säker - Maranta arundinacea L. är en i Vestindien och nordliga Syd-Amerika inhemsk mångårig ört

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nakna, med enstaka, korta borstfjädrar. På halsens
nedre del finnes en stor, naken, nedhängande
säck, hvilken omsluter kräfvan och kan uttänjas
betydligt. Fjerde vingpennan är längst. Stjerten
är af medelmåttig längd, med undre täckfjädrarna
dunlika och mycket utvecklade. Marabustorkarna lefva
i södra Asien och östra Afrika samt göra mycken nytta
genom att förtära döda kroppar, hvarför de ock stå
under offentligt beskydd i Indien, der de finnas
i städerna. De häcka i träd och på klippafsatser
samt lemna i sina dunlika undre stjerttäckare ett
värderadt bidrag till damtoiletten. – Afrikanska
marabustorken l. adjutantfogeln, L. argala,

har hufvudets och halsens nakna delar rödaktigt
köttfärgade, ryggen mörkgrön, med metallglans, nacken
och underkroppen hvita, ving- och stjertpennorna matt
svarta och de stora vingtäckarna försedda med en
smal, hvit kant i ytterfanet. Näbben är smutsigt
hvitgul och fötterna svarta. Kroppslängden stiger
till 1,6 m. Marabun är ytterligt glupsk och slukar
allt ätbart han kan öfverkomma. Med gamar och
hundar slås han om döda djur och vet att härvid
göra sig respekterad. Han är ovanligt lugn och stel
i sin hållning samt mycket skygg, när han märker
sig vara förföljd, men kan tämjas med lätthet.
C. R. S.

Marabut. Se Marbut.

Maracaibo, hufvudstad i
staten Zulia i syd-amerikanska republiken Venezuela,
v. om Maracaibosjöns nordände. Staden har i det hela
ett vackert utseende och går raskt framåt, i den mån
handeln på utlandet uppblomstrar. Om man aflägsnade
den vid sjöns mynning liggande sandbanken, som hindrar
fartyg af mer än 3 m. djupgående att anlöpa staden,
skulle M. blifva den vigtigaste handelsplatsen
på hela norra kusten af Syd-Amerika. Förnämsta
exportartiklarna äro kaffe, kakao, kopaivabalsam och
hudar. 1881 hade staden 22,224 innev. Den anlades
1571 af Alonzo Pacheco.

Maracaibo-sjön (Laguna de Maracaibo).
Se Maracaibo-viken.

Maracaibo-viken (Saco de Maracaibo)
l. Venezuela-viken, hafsvik på Syd-Amerikas nordkust
emellan halfön Guajira och den till Venezuela hörande
halfön Paraguana. Genom en 1,6 km. bred kanal, Barra
de Maracaibo, står viken i s. i förbindelse med Laguna
de Maracaibo, en strandsjö med bräckt vatten och
en areal af mer än 16,000 qvkm.

Maragatos. Se Leon 1.

Maragha, stad i persiska prov. Aserbeidjan, 1,5
km. s. ö. om Urmiasjön, består mest af lerhyddor. De
enda framstående byggnaderna äro en stor basar och
ett offentligt bad. Staden, som har omkr. 15,000
innev., var fordom Hulakus, Djingis-kans sonsons,
residens. Bland de lärde, som han der samlade kring
sig, var äfven Nasir-eddin, en berömd astronom, åt hvilken han
lät bygga ett präktigt observatorium, hvaraf ruiner
ännu finnas på en höjd v. om. staden.

Marais [marä], Fr., träsk, namn på ett qvarter i
Paris, äfven kalladt »Quartier du temple»; under
franska revolutionen benämning på det moderata
partiet i Konventet, i hvars samlingssal det intog
de nedersta bänkarna, i motsats till radikalerna,
La montagne (»berget»), som hade sina platser på
de öfre bänkarna. Medlemmarna af partiet kallades
crapauds du marais (»träskgrodor»).

Marak [ma’rsjak], Julius, österrikisk landskapsmålare,
f. 1835 i Böhmen, studerade i Prag och München samt
bosatte sig 1858 i Wien. Han har målat och tecknat
stämningsfulla landskap, genomträngda af romantik,
såsom Stork-kongress under ekarna, Runsten i
ekskog o. s. v., men framförallt en cykel af 12
kolteckningar, Skogsensamhet, utställda i Berlin och
München 1878–79, samt 13 prisbelönta kolteckningar,
skildrande de österrikiska, skogarnas olika karakter.

Maran. Se Mara och Maraslägtet.

Maran atha, ett arameiskt uttryck, som betyder:
»Herren kommer» (med hotande påminnelse om Herrens
återkomst till doms) och som läses i 1 Kor. 16:
22. Samma uttryck, som eljest icke återfinnes i
någon skrift från den fornkristna tiden, träffas
äfven i den nyligen funna och från början af 2:dra
årh. härstammande skriften Didache ton apostolon
(»apostlarnas lära»), der det i nattvardsliturgien
heter: »Komme nåden, och må verlden förgås. Hosianna,
Davids son! Den helig är, komme. Den ohelig är,
göre bättring. Maran atha.»

Maraner. Se Marraner.

Maranhão [maranjaong] l. Maranham. 1. Provins i
norra Brasilien, mellan Atlantiska hafvet i n. ö.,
provinserna Pará i n. v. (gräns Rio Gurupy),
Goyaz i v. och s. v., Piauhy i s. och ö. (gräns
Parnahyba). Provinsen vattnas af den 500 km. långa,
i ett stort aestuarium utmynnande Maranhão l. Mearim
och den nästan lika långa Itapicuru. Arealen
beräknas till 459,884 qvkm. och innevånarnas
antal till 430,000 (deraf ett fåtal af europeisk
härkomst), utom fria indianer. – 2 (fullständigt
São Luiz de Maranhão) Hufvudstad i nämnda provins,
på nordvestra kusten af ön med samma namn i floden
M:s sestuarium. Omkr. 35,000 innev. Staden är säte
för en biskop (sedan 1676). Den exporterar hudar,
bomull, socker m. m. Direkt ångbåtsförbindelse eger
rum med Liverpool och Lissabon. Franska kolonister
bosatte sig på ön 1612, men fördrefvos 1614 af
portugiserna. 1823, under Brasiliens befrielsekrig,
intogs staden af lord Cochrane (earl of Dundonald),
som derefter utnämndes till markis af M.

Marañon [maranjån], Port. Maranhão, benämning på
Amazonfloden (se d. o.) och särskildt på dennas öfre
del. Namnets härledning, är ej fullt säker.

Maranta arundinacea L. (Eng. Arrow-root, »pilrot»)
är en i Vestindien och nordliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>