Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maraschino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marattiskan är »Grammatica marastra» (Rom, 1778
och Lissabon, 1805), men den första korrekta
är af den berömde Carey (Serampur, 1805), som
äfven utgaf en marattisk ordbok (1810) och de
ofvannämnda bibelupplagorna. Den bästa af nyare
är Navalkar’s »The studenfs maráthi grammar»
(Bombaj, 1880). Den förnämsta ordboken är
Molesworth’s och Candy’s stora »Marathi-english
and english-marathi dictionary» (Bombaj, 1847).
H. A.
Maraude [-å’d], Fr. (af maraud, usling, hundsfott),
plundring, föröfvad af kringströfvande soldater
i krig; plundring företagen utan befälhafvarens
samtycke, marodering. Jfr Krig, sp. 1536, och
Marodör.
Marbach, stad i würtembergska Neckarkretsen,
vid Neckar. 2,462 innev. (1880). M. är Schillers
födelsestad. Det hus, der han föddes, är renoveradt
och förvandladt till ett Schillermuseum, och på en
höjd vid staden står (sedan 1876) skaldens staty,
modellerad af Rau.
Marbach, Gotthard Oswald, tysk skriftställare, f. i
Schlesien 1810, blef 1845 professor i filosofi i
Leipzig, var derjämte 1848–52 hufvudredaktör
för »Leipziger zeitung» och grundade 1853
lifforsäkringsbolaget »Teutonia», som ställdes under
hans ledning. Han har ådagalagt stor mångsidighet
såsom författare till flere diktsamlingar,
förtjenstfulla dramer (Medeia, trilogien Ein
weltuntergang m. fl.), skrifter i literär kritik,
filosofi, fysik, frimureri, öfversättningar af
grekiska tragöder och Shakspeare m. m. – Hans son Hans
M. (f. 1841) har äfven uppträdt som författare.
Marblehead [märbölhedd], hamnstad i nord-amerikanska
staten Massachusetts, 27 km. n. ö. om Boston, anlades
1649 och hade 1880 7,467 innev. Större delen af staden
förstördes genom vådeld 1877.
Marbod (Lat. Maroboduus), det markomanniska rikets
grundläggare och förste konung. Se Markomanner.
Marburg. 1. Stad i preussiska regeringsområdet Kassel
(prov. Hessen-Nassau), ligger på sluttningen
af en bergås på högra, till en mindre del
(förstaden Weidenhausen och jernvägsstationen
vid Main–Weser-banan) på venstra stranden af
Lahn. 11,225 innev. (1880), mest protestanter. Stadens
inre bär karakteren af en gammal bergsstad med smala
och branta gator. Den höjd, på hvilken staden ligger,
krönes af ett stort gammalt slott, en vacker gotisk
byggnad, fordom residens för landtgrefvarna af
Hessen, nu inrymmande hessiska statsarkivet. Stadens
förnämsta prydnad är Elisabetskyrkan, en praktbyggnad
i äldre gotisk stil, uppförd 1235–83. Der förvarades
landtgrefvinnan den heliga Elisabets ben i
en dyrbar sarkofag, tills landtgrefven Filip af
protestantiskt nit 1539 flyttade dem till en hemlig
plats i kyrkan. Universitetet i M., grundadt 1527 af
nämnde Filip, förvärfvade hastigt stort anseende i det
protestantiska Europa. Det har 4 fakulteter och ett
bibliotek på omkr. 150,000 bd samt är väl försedt med
medicinska och andra institut. Hösten 1885 var antalet
studerande 839. M. eger äfven ett gymnasium, ett
realprogymnasium och ett naturforskaresällskap
(sedan 1817) samt är säte för en evangelisk
superintendent. Förnämsta industrigrenarna äro
tillverkning af lergods, läder och kirurgiska
instrument. – M. erhöll stadsrättigheter 1227
af landtgrefven Ludvig af Thüringen och blef 1228
enkesäte för hans enka, den heliga Elisabet, hvilken
lefde der under uppsigt af sin stränge biktfader,
Konrad från M. (se denne). Under 15:de och 16:de
årh. var staden, omvexlande med Kassel, de hessiske
furstarnas residens. Den 1–3 Okt. 1529 hölls det
bekanta religionssamtalet i M. mellan Luther och
Zwingli samt deras förnämste anhängare. Det var
föranstaltadt af Filip af Hessen i ändamål att
bilägga den emellan dessa teologer herskande
söndringen rörande nattvarden. Ehuru hvarken
Zwingli eller Luther ville vika från sin mening,
blef samtalet icke utan allt resultat. Samtliga
närvarande teologer undertecknade nämligen de af
Luther uppställda 15 »Marburg-artiklarna», riktade mot
papister och vederdöpare och rörande kristendomens
vigtigaste läror. Dessa artiklar blefvo sedermera
grundvalen för Schwabach-artiklarna och sålunda
äfven för Augsburgiska bekännelsen. – Fransmännen
sprängde 1810 och 1811 till största delen slottets
fästningsverk. – 2. Stad i österrikiska hertigdömet
Steiermark, på ömse sidor om floden Drave och vid
jernvägslinien Wien–Trieste, från hvilken en bana
der utgår till Kärnten och Tyrolen. 17,628 innev
(1880). Staden är säte för ärkebiskopen af Lavant
samt har ett gymnasium, en realskola och ett
biskopligt seminarium. Liflig handel med vin och
landtmannaprodukter; på högra sidan om Drave stora
maskinverkstäder, tillhöriga österrikiska sydbanan,
hvilka sysselsätta 3,000 arbetare.
Marbut, marabut (Fr. marabout, af Arab. murabit,
asket), muhammedansk eremit, undergörare och
helgon i Tripolis, Tunisien, Algeriet och Marokko,
kallades ursprungligen den, som drifven af heligt
nit frivilligt begaf sig till en gränsstation, ribat,
för att vinna tillfälle till berömmelse genom strid
mot de otrogne. Då dessa marabuter under fredstiden
egnade sin tid åt oafbrutna andaktsöfningar, böner och
späkningar, blef »ribat» snart liktydigt med zawija,
en enslig, åt betraktelser och botöfningar egnad
plats, ungefär motsvarande det kristna klostret, men
utan dess prakt och rikedom. Under 11:te årh. bildade
marabuterna i norra Afrika en betydande sekt, som gaf
upphof åt den i Afrika och Spanien herskande dynastien
Almoravider, hvilket namn är en spansk ombildning af
al-murabitin (»marabuterna»). I våra dagar är antalet
marabuter mycket stort. De lefva dels som eremiter
och asketer i öckentrakter af förbifarandes almosor,
dels som väktare vid moskéer och grafvar. Sysselsatta
större delen af dygnet med mekaniskt frammumlande af
böner, anses de ega förmåga att göra underverk och
profetera samt utöfva derför ett betydligt inflytande
på befolkningen. Fanatiska muhammedaner, hafva de
ständigt underblåst hatet mot de otrogne »frankerna»
och spelat en betydande rol såväl i alla uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
