Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maria Stuart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagerkrans bokstäfverna M. T. F. (Maria Teresia och
Frans I). Ordensbandet är vallmorödt med en hvit
rand midterst.
Maria-Teresia-thaler (Levantin-thaler),
ett större österrikiskt silfvermynt, som präglas i
Wien (till 1867 i Venezia) för handeln på Afrika och
i prägeln bär kejsarinnan Maria Teresias bild jämte
årtalet 1780, men i öfrigt fullt motsvarar den gamla
konventions- l. speciethalern (= 2 konventionsgulden
= 3 kr 75 öre). Maria-Teresia-thalern utmyntas i stor
skala på privatbeställning, mot inlemnande af silfver
eller silfvermynt.
Maria-Theresiopel (Magyar. Szent-Maria-Szabadka). Se
Theresiopel.
Mariazeil, köping och ryktbar vallfartsort
i österrikiska hertigdömet Steiermark, vid
Salza. Omkr. 1,200 innev. Den 1363 af konung Ludvig I
i Ungern grundade, 1644 ombyggda vallfartskyrkan har
en 0,5 m. hög, »undergörande» Mariabild af lindträ,
som skänktes till orten 1157 och som årligen besökes
af mer än 200,000 pilgrimer.
Maribo. Se Mariebo.
Mariboe [maribo], Ludvig, norsk
patriot, född i Köpenhamn, af judiska föräldrar,
d. 22 Okt. 1781, kom 1798, sedan han öfvergått till
kristendomen, till Italien, hvarest han i fem år
var anställd på ett handelskontor i Livorno, och
antogs 1805 till korrespondent för det ankerska
fideikommisset i Kristiania (se Anker 1). Senare
etablerade han sig såsom affärsman. Vid krigets
utbrott 1808 uppsatte han en frikår artilleri,
hvars chef han var, och utnämndes 1813 till kapten
à la suite i armén. Med kraft och intresse gjorde
M. sina inlägg i alla de fosterländska frågor,
som besjälade hans samtid. Han lemnade betydande
gåfvor till det nyinrättade universitetet och till
Selskabet for Norges vel samt stod under kriget 1814
i spetsen för arméns transportväsende. Under en tid
dref M. vidsträckta affärer såsom trävaruhandlare,
bruksegare och fabrikant, men de ogynsamma handels-
och penningeförhållandena före och efter kriget
uppslukade hans betydliga förmögenhet. 1816 flyttade
han till Stockholm och blef adjutant hos konung
Karl XIII. Sedan han i Aug. 1822 tagit afsked ur
krigstjensten, återvände han till Norge, hvarest han
först bosatte sig på sin gård Eidsgodset i Höland,
sedermera i Kristiania och i Aker, hvarest han
bodde på gården Ökern. I Kristiania anlade han ett
boktryckeri. Han var flere gånger stortingsman och
statsrevisor. 1836–1838 uppehöll han sig i London
och sökte, ehuru förgäfves, att få den ryktbara
Bodösaken dragen inför parlamentet. Under sista delen
af sin lefnad var M. sinnessvag. Han afled på en
vårdanstalt i närheten af Slesvig d. 19 Juli 1841.
O. A. Ö.
Marie, Sankt. 1. Församling i Ystad, som är
sammanslagen med S:t Petri församling derstädes till
en församling. Vid 1884 års slut hade S:t M. 6,017
innev. – 2. Kapell. Se Otterstad.
Marie, Sankt (F. Maaria l. Räntämäki), socken af
Masku härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Areal 84 qvkm.;
befolkningen finsk, 3,138 pers. (1884). I M. finnas några
industriella anläggningar, hvilka dock äro att hänföra
till staden Åbo. Med kapellet Paattis (52 qvkm.,
847 innev.) utgör M. ett imperielt pastorat af 3:dje
kl., Åbo ärkestift, Domprosteriet. Kyrkan anses
till åldern vara den andra i landet. Under biskop
Tomas flyttades biskopssätet från Nousis till M. och
förblef der till år 1300, då detsamma förlades till
Åbo, hvars domkyrka då hunnit fulländas. O. I.
Marie [-ri] de Saint-Georges, Pierre Thomas Alexandre
Amable, fransk advokat och politiker, f. 1797,
d. 1870, valdes 1842 första gången till deputerad och
spelade under år 1848 en vigtig politisk rol. Han
var vid Februari-revolutionens utbrott den förste,
som i deputeradekammaren uppträdde mot ett ifrågasatt
regentskap för grefvens af Paris räkning, inträdde
sjelf såsom medlem i den provisoriska regeringen och
blef minister för de allmänna arbetena. Såsom sådan
fick han högsta befattningen med organiserandet af de
s. k. nationalverkstäderna, men insåg snart de med
dessa förknippade farorna. Den 11 Maj 1848 valdes
M. af Konstituerande nationalförsamlingen till
ledamot af den exekutiv-kommission, som innehade
högsta verkställande makten, tills Juni-upproret
framkallade Cavaignacs diktatur. M. blef då
till en början president i Nationalförsamlingen,
var 15 Juli–20 Dec. justitieminister i Cavaignacs
styrelse och intog derefter en fientlig hållning till
Napoleons politik. 1849 ratades han vid valen till
Lagstiftande nationalförsamlingen. 1863 invaldes han
i Lagstiftande kåren och slöt sig till dess lilla
oppositionsklick, men fick 1869 lemna plats för en
radikalare medtäflare.
Marie, psevdonym för norska författarinnan fröken
Meyer.
Marie-Antoinette [mari-angtåanä’t], fransk
drottning. Se Maria, franska furstinnor 6.
Marie bebådelsedag, Marie besökelsedag o. s. v. Se
Jungfru Marie bebådelsedag o. s. v. samt Mariafester.
Marieberg, kronoegendom i Stockholm, Kungsholms
församling, vid Mälaren. Tomten donerades till
riksrådet Bengt Skytte (d. 1683), som lät bebygga
den. På 1750-talet tillhörde den kapten-mekanikus
Triewalds enka, men såldes då till ett bolag, som
der 1758 anlade en fabrik för tillverkning af fajans
och porslin. Affärerna gingo dåligt för bolaget,
och 1782 inköptes M. af egarna till Rörstrands
porslinsfabrik, E. M. Nordenstolpes arfvingar,
hvilka 1788 nedlade fajanstillverkningen derstädes
och uthyrde egendomen till kattuntryckeri samt till
kasern åt under kriget hitkomna ryska fångar. 1796
såldes M. till Stockholms stad, som öfverlät det
till dåv. kapten-mekanikus K. Appelqvist, hvilken
der anlade en mekanisk spinnmaskin och ditflyttade
styckgjuteriet, sedan han 1799 fått fullmakt att vara
metallstyckgjutare. Styckgjuteriet fortsattes och
inlöstes jämte M. 1811 af kronan. 1817 ditflyttades
den af K. von Cardell grundlagda läroanstalten för
utbildning af artilleriofficerare, hvilken sedermera
under benämningarna Högre artilleriläroverket,
Krigshögskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
