Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marienburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vatten från Kreuzbrunnen och Ferdinandsbrunnen
skickas i betydande qvantiteter (1 mill. flaskor
årligen) till andra orter. Kurgästernas
antal uppgår i medeltal till 15,000 årligen.
F. B.
Marienburg, stad i preussiska regeringsområdet Danzig
(prov. Westpreussen), i en frukthär trakt på högra
stranden af Nogat (en arm af Weichsel) samt vid
preussiska östbanan. 9,559 innev. (1880). Gymnasium,
lärareseminarium, landtbruksskola, institut
för döfstumma. Flere fabriker och liflig
handel med spanmål och trävaror. Stora ull- och
hästmarknader. M. var i 1 1/2 årh. (1309–1457) residens
för Tyska ordens högmästare. Slottet i M. blef ett af
de största och starkaste fästen i Tyskland, men intogs
1457 af polackerna och afträddes till dem jämte hela
Westpreussen genom freden i Thorn (1466). Slottet var
sedermera säte för polska vojevoder. Under Gustaf II
Adolfs krig med Polen intogs det i Juli 1626. Den
15 (25) Juni 1656 slöts i M. mellan Karl X Gustaf
och kurfursten Fredrik Vilhelm af Brandenburg ett
fördrag, enligt hvilket den sistnämnde skulle med
4,000 man understödja konungen mot det att han erhöll
4 landskap i Storpolen med full suveränitet. Sedan
M. 1772 blifvit preussisk besittning, begagnades
slottet som magasin, men undergick 1817–42 en grundlig
restaurering. Det består af 3 delar: Hochschloss
(den äldsta delen, uppförd 1274, i hvilken endast
Mariakyrkan restaurerats), Mittelschloss (uppförd
1306–09, der särskildt refektorierna äro sevärda)
samt Vorburg (den yngsta delen). Det är bygdt af
tegel i en för Östersjöprovinserna egendomlig stil
och är utan tvifvel en af de ädlaste profanbyggnader,
som finnas qvar från Tysklands medeltid.
Marienburg, friherreskap, som d. 30 April
1651 upprättades till förmån för riksrådet
och fältmarskalken grefve Gustaf Horn, med
succession för dennes brorsöner generalmajoren
Gustaf Evertsson och öfversten Henrik Henriksson
Horn. Det omfattade Marienburgs slott och starosti i
Livland, hvilka åt den förstnämnde d. 3 Dec. 1625
donerats under Norrköpings besluts vilkor.
G. F.
Marienlyst, dansk hafsbadanstalt, belägen invid
staden Helsingör, var ursprungligen ett kungligt
lustslott, Lundehave, bygdt 1580 af Fredrik II och
skänkt af Kristian VII till enkedrottning Juliana
Maria, efter hvilken slottet fick sitt nuvarande
namn. Fredrik VII bestämde 1848 M. till invalidhem,
men man fann det klokare att sälja slottet och
använda kapitalet till invalidernas bästa. 1851 köptes
M. af staden Helsingör, som 1858 inrättade det till
badanstalt. M. ligger på en terrass med härlig utsigt
öfver Sundet och omgifves af en vacker park. Det har
årligen ett ganska stort antal badgäster, hvaribland
ej få utländingar. E. Ebg.
Marienstern och Marienthal, tvänne rika nunnekloster
af cisterciensorden i konungariket Sachsen, kretsen
Bautzen, det förra stiftadt 1264, det senare 1234.
Marienthal 1. Kloster. Se Marienstern. –
2. Vallfartsort. Se Hagenau.
Marienwerder. 1. Regeringsområde, omfattande södra
och större delen af preussiska prov. Westpreussen,
omfattar 14 kretsar och har en areal af 17,556
qvkm. med 836,717 innev. (1880), deraf 393,286
evangeliska, 422,034 katoliker och 19,980 judar. –
2. Hufvudstad i ofvannämnda regeringsområde, vid
jernvägen Thorn–Marienburg, 5 km. ö. om Weichsel. 8,238
innev. (1880). Staden är säte för Westpreussens
»oberlandesgericht» samt har ett gymnasium,
realprogymnasium och en underofficersskola. Det
1232 af Tyska orden grundlagda slottet, förr säte
för biskoparna af Pomesanien, utgör nu lokal för
kretsdomstolen och fängelse. I den lågt liggande
trakten (Marienwerdersche niederung) mellan staden
och Weichsel odlas mycket frukt. – M. eröfrades af
Gustaf II Adolf 1628.
Mariestad, uppstad i Skaraborgs län och residensstad
i länet, är beläget vid Tidans utlopp i Vänern å
hennes östra strand. Stadens hela område är 1,257
har, hvaraf stadsplanen upptager omkr. 26. De
bebyggda tomternas antal var vid 1880 års slut 118
och taxeringsvärdet 2,182,400 kr., deraf 548,100
kr. af jordar. Hemmantalet är 4 mtl. Staden ligger i
en vacker trakt och är reguliert anlagd samt ganska
väl bebyggd. Kyrkan, hvars byggande började i slutet
af 1500-talet, fullbordades 1619 och har sedan flere
gånger blifvit skadad, bl. a. af eldsvådor, af hvilka
den svåraste hemsökte staden 1693. Öfriga offentliga
byggnader äro de för en residensstad vanliga, med
undantag af att sjelfva residenset med landsstatshusen
ligger utom stadens område på en i Tidan belägen
holme, Marieholm, som med staden är förenad genom
en bro. Folkmängden år 1885 var 2,846 pers. (år
1875: 2,592). De hufvudsakliga näringskällorna äro
spanmålsutförsel och handel. Genom den 18 km. långa
(smalspåriga) jernvägen Mariestad–Moholm står
staden sedan 1874 i direkt förbindelse med Vestra
stambanan. Stadens hamn har ett djup af 2,4 m. under
Vänerns lägsta vattenstånd. Ångbåtsförbindelse är
dels direkt med flere hamnplatser vid Vänern, dels
öfver dessa med Stockholm och Göteborg. Handelsflottan
bestod 1884 af endast 5 seglande fartyg om 385
tons. Summan af ankomna och afgångna fartyg var 460
om 47,522 tons. Antalet af handlande var s. å. 31,
med 33 biträden, och af handtverkare (33, med 53
arbetare. I staden uppgåfvos samtidigt 5 fabriker
vara i verksamhet med 155 arbetare och 284,776
kr. tillverkningsvärde, hvaraf omkr. 90,000
kr. kommo på hvardera af en pappers- och en
tändsticksfabrik samt ett bryggeri. I staden finnes
ett afdelningskontor för Skaraborgs läns enskilda
bank. En ränte- och kapitalförsäkringsanstalt är i
M. verksam sedan år 1867 och stadens sparbank, en af
de äldsta i riket, sedan 1821. Det allmänna läroverket
är 5-klassigt. Från tryckeri i staden utgifves
»Tidning för Skaraborgs län» (3 ggr i veckan). – Vid
1884 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar
till 579,542 kr. och skulder till 347,079 kr. – I
kyrkligt hänseende utgör M. ett regalt pastorat af
1:sta kl., Skara stift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
