Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 929-930 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marionett ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nivåsänkningen i flaskan luften ofvanför vätskeytan AB förtunnas,
medan lufttrycket är oförändradt i röret ab. Står

t. ex. vätskan i flaskan vid AB och samtidigt
dermed i röret vid c, så drifves vätskan ut ur
kärlet af det tryck vätskekolonnen dF utöfvar. Men
som denna kolonn blir allt mindre, ju lägre punkten
c ligger, måste utloppshastigheten minskas. Denna
minskning pågår, tills vätskan i röret hunnit till
rörets nedre ände, b, då ett helt annat förhållande
inträder. Då intränga nämligen luftblåsor genom
röret ab i vätskan och gå upp till ytan AB, detta
precist i den mängd, att luften i flaskan ofvanför
vätskan tillsammans med trycket af vätskekolonnen
BD motväger lufttrycket. Den kraft, som utdrifver
vätskan genom öppningen F, är således vätskekolonnen
DF. Och som denna icke ändrar sig, oaktadt vätskan
fortfar att utrinna och nivån AB att sänka sig,
så bibehåller sig utloppshastigheten konstant, så
länge vätskan i flaskan står öfver röränden b. Med
denna apparat kan man alltså få en vätska att utrinna
med konstant hastighet vid föränderlig nivå. Genom
att höja röret ab ökas utloppshastigheten;
genom att sänka det minskas den samma.
R. R.

Mariotteska fläcken [-riä’tska], fysiol. Se Blinda
fläcken.

Mariotteska lagen [-riå’tska], fys., uttrycker det
samband, som eger rum emellan volymen hos en gas och
gasens tryck. Om nämligen en gas vid trycket p intager
volymen v och vid ett annat tryck, p₁, volymen v₁,
så gäller emellan dessa storheter följande relation:

v₁ : v = p : p₁,

eller volymen är omvändt proportionel mot trycket,
hvarvid dock den förutsättningen underförstås, att
temperaturen är densamma i båda fallen. Denna lag
kan äfven skrifvas sålunda:

pv = k,

hvilket betyder, att produkten af gasens tryck
och volym alltid har samma konstanta värde vid en
gifven temperatur. Äfven på ett tredje sätt kan
denna lag uttryckas matematiskt. Emedan en kropps
volym är omvändt proportionel mot dess täthet, kan
man nämligen, om denna täthet i de båda händelserna
betecknas med d och d₁ uttrycka samma relation genom
följande analogi:

d : d₁ = p : p₁.

Denna lag, en af de vigtigaste inom fysiken,
upptäcktes först af Boyle 1661, hvarför den äfven
fått namn af boyleska lagen, och senare, men på
ett sjelfständigt sätt, af Mariotte 1676. Genom de
noggrannaste experiment har man sedermera funnit,
att mariotteska lagen strängt taget icke är giltig
för någon gas, men att afvikelserna under vanliga
förhållanden äro så små, att de icke kunna märkas,
så framt gasen icke är nära sin mättningspunkt,
d. v. s. i det tillstånd, då han genom en ringa
kompression kan kondenseras till vätska, i hvilket
fall han ock plägar benämnas ånga. Så gäller den
mariotteska lagen alldeles icke för en ånga,
som står i beröring med den vätska, ur hvilken
hon bildats, t. ex. vattenångan öfver ett kärl
med vatten. Deremot kunna alla förändringar i
volymen eller tätheten, som vid tryckförändringar
uppstå hos en gas, beräknas medelst mariotteska
lagen, när gasen icke utan betydligt ökadt tryck
kan öfverföras till vätska, såsom förhållandet
är med syrgas, vätgas, qväfgas m. fl. gaser vid
vanliga tryck och temperaturer. Afvikelserna äro
nämligen här så små, att det erfordrats de finaste
experimentella undersökningar för att finna dem.
R. R.

Mariotti [-å’tti], Luigi, psevdonym för den italienske
författaren Antonio Gallenga.

Mariposa, grefskap (county) i mellersta delen af
nord-amerikanska staten Kalifornien, ö. s. ö. om
San Francisco, på vestra sluttningen af Sierra
Nevada. Areal 3,730 qvkm. 4,340 innev. (1880). Landet
är till större delen betäckt med tät skog och har
föga odlad jord; dess rikedom ligger hufvudsakligen
i dess guldlager. Vester om hufvudstaden, Mariposa,
ligger bl. a. det ryktbara Fremont Grant, hvarifrån
man hemtat guld för hundratals millioner kronor. Det
som jämte guldrikedomen gjort M. ryktbart äro två
af unionens största märkvärdigheter: Yosemite-dalen
(se d. o.) samt de under namnet Sequoia gigantea
bekanta jätteträden, som förekomma mellan 36° och
38° n. br. på 1,500–2,000 m. höjd i skilda grupper,
bland hvilka de namnkunnigaste äro Calaveras-dungen
(omkr. 1,000 träd), i grefskapet Calaveras, och
Mariposa-lunden (omkr. 800 träd), som man för att
freda för åverkan förklarat för statsegendom.

Maris. 1. Matthijs M., holländsk genremålare,
f. 1835 i Haag, studerade der och i Antwerpen, der han
förälskade sig i Leys arkaistiska manér. Men då han
1869 flyttade till Paris, öfvergick han der till en
rent motsatt framställning, då han nämligen fängslades
af Hamons, neogrekens, gratiösa bilder. I denna
genre har han målat i London, der han senast slagit
sig ned. – 2. Jakob M., holländsk landskapsmålare,
den föregåendes broder, föddes 1837 i Haag. Han
studerade först i sin födelsestad och flyttade sedan
till Antwerpen, der han undervisades af de Keijser
och Lerius. M. begaf sig 1866 till Paris och hyllade
sig till den nya landskapsskolans män, hvarigenom
hans talang vann tillbörlig utveckling. 1871 slog
han sig åter ned i Haag. Bland hans landskap märkas
Utsigt af Amsterdam, Sjögrässamlare m. fl. – Deras
broder Willem M. ar landskaps- och djurmålare samt
har förvärfvat sig anseende inom aqvarellfacket.

Maritim (Lat. maritimus, af mare, haf), hörande till
hafvet eller sjöväsendet. – Maritimt klimat, meteor.,
är sammanfattningen af de tillstånd och förändringar
i atmosferen, som företrädesvis karakterisera hafvet
och dess kuster, till skilnad från det kontinentala
klimatet, som är rådande i det inre af de stora
fastlanden. Under hafvets inflytande få de orter, som
ligga i dess granskap, en mera likformig temperatur
såväl under dygnets lopp som ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>