Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mars ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att rotationsaxeln, kring hvilken planeten fullbordar
sitt dygn på 24 t. 37 m. 23 s., har en mot banan
sned ställning (likasom jordens rotationsaxel),
hvarigenom skilda årstider markeras; att kring
planetens båda poler ständigt finnas hvitskimrande
snö- och isfält, som med ganska stor regelbundenhet
omvexlande tilltaga och aftaga, alltefter som den
ena eller andra planethalfvan har vinter eller
sommar. Vidare har man funnit, att M:s yta har haf
och land, öfver hvilka flere astronomer, oberoende
af hvarandra, upprättat t. o. m. ganska detaljerade
kartor, som sinsemellan öfverensstämma ganska väl. Af
dessa framgår, att M. icke eger stora kontinenter
och stora verldshaf såsom jorden, utan att landet
der är vida mera sönderstyckadt samt genomdraget af
kanaler, hufvudsakligast gående i nära nordliga–sydlig
riktning. En skilnad med jorden framträder äfven
deruti att på M. landets yta är större än hafvets,
under det att på jorden ett motsatt förhållande eger
rum. Landets yta har i allmänhet en rödaktig färgton,
som vid betraktandet med blotta ögat meddelar sig åt
planeten i dess helhet. – Sitt omlopp kring solen
fullbordar M. på 687 dagar. Hans medelafstånd
från solen är 1,52369 gånger jordens, eller 227
mill. km. Hans massa är endast 1/10 af jordens,
äfven hans täthet är något mindre än hennes. –
Den 11 och 17 Aug. 1877 upptäcktes af astronomen
A. Hall i Washington två Mars-månar. Den inre af
dessa (kallad Phobos) är för sin litenhet ett bland
de svåraste föremål på himmelen att iakttaga, den
yttre (Deimos) deremot något lättare. Deras diametrar
torde uppgå till endast omkr. 1 mil. De röra sig på
mycket ringa afstånd från planeten och hafva derför
äfven mycket kort omloppstid, nämligen den yttre 30
t. 18 m. och den inre endast 7 t. 39 m. Den senare
rör sig derför hastigare i sin bana kring planeten,
än denne sjelf roterar kring sin axel, hvarför denna
måne, sedd från M., måste, i motsats till alla andra
stjernor, synas gå upp i vester och ned i öster. –
M. har för den astronomiska vetenskapen varit af stor
betydelse, bl. a. derigenom att rörelsen i den starkt
excentriska banan bidrog till Keplers upptäckt af
lagarna för planeternas rörelser kring solen, samt
derigenom att iakttagelser af M. gifva ett godt medel
att bestämma solparallaxen. E. J.
Mars [marrs], Anne Françoise Hippolyte Boutet-Monvel,
kallad mademoiselle Mars, fransk skådespelerska,
född i Paris d. 9 Febr. 1779, var naturlig dotter
till skådespelaren Monvel. I sitt 13:de år började
hon under faderns ledning uppträda i barnroller,
invigdes sedan 1795 af skådespelerskan L. Contat i
konstens finare grepp och fästes 1799 vid Théâtre
français, som hon derefter oafbrutet tillhörde
ända till 1841. Hon spelade först ingénue- och
ungdomliga älskarinneroller, fann sedan 1812 sitt
egentligaste fält i Molières och Beaumarchais’
yppersta komedier samt återgaf senare med framgång
tragiska hjeltinneroller, hvarvid hon förhjelpte
romantikernas dramer till seger. En aldrig svikande
naturlighet och ett förföriskt behag präglade hennes
framställning. Ännu vid 60 års ålder bibehöll hennes
stämma sin ljuflighet, och hennes konst att kläda sig var
utomordentlig. Hon hedrades af Napoleon I och
efterföljande regenter samt uppbars städse i lika
mått af allmänhetens gunst. Hon dog i Paris d. 20
Mars 1847, efterlemnande en stor förmögenhet. R. de
Beauvoir utgaf 1849 »Mémoires de m:lle M.»
Marsaglia [-sa’lja], by uti italienska provinsen Cuneo,
mellan Turin och Pignerolo, bekant genom den seger,
som österrikarna under prins Eugène der vunno öfver
fransmännen under marskalk Catinat d. 4 Okt. 1693.
Marsala, hamnstad på vestra kusten af Sicilien,
prov. Trapani, 32 km. s. om Trapani, vid jernvägen
emellan Trapani och Palermo. 40,251 innev. (1881)
i hela kommunen, omkr. 16,000 i staden. Handel med
spanmål, olja och salt, men i synnerhet med vin,
marsalavin, som tillverkas i staden af sicilianska
viner och sprit samt exporteras mest till England
och Vestindien, der det ersätter madeira. Hamnen
har uppgrundats, men arbeten på dess förbättrande
pågå. M. ligger på samma plats, som fordom intogs
af Lilybaeum, hvilken stad anlades, sedan den på
ön San Pantaleo, omkr. 10 km. n. om M., belägna,
starkt befästa kartagiska staden Motya förstörts af
syrakusanerna under Dionysios, 397 f. Kr. (Motyas
ruiner blottades af Schliemann 1876.) M. är ryktbart i
Italiens nyaste historia: der landsteg Garibaldi med
sina »tusende» d. 11 Maj 1860 och började Siciliens
eröfring.
Marsch (Fr. marche), krigsv., kallas i allmänhet
hvarje förflyttning af en trupp såväl vid dess
öfvergång från en formering till en annan som vid
dess rörelser på slagfältet och utom detsamma, men
vanligen inskränker man begreppet marscher till
truppernas förflyttningar utom slagfältet. Under
krig upptages längsta tiden af marscherna. Truppernas
marschförmåga, befordrad genom lämplig utrustning,
bra underhåll och god utbildning, samt deras
marschdisciplin äro ock af den allra största vigt och
betydelse, likasom det sätt, på hvilket marscherna
anordnas och ledas (marschöfningarna). Med
arméernas växande storlek och krigföringens allt
större uppgifter har marsch-anordningen blifvit vida
svårare, än hon förr var, hufvudsakligen till följd
deraf att arméerna, för att kunna lefva och för att
icke få det alltför obeqvämt, måste utsträcka sig
öfver ett stort område, marschområde, hvilket måste
minskas, i den mån man närmar sig fienden. – Alltefter
som man marscherar utom fiendens verkningskrets
eller inom densamma, skiljer man emellan tågmarscher
och krigsmarscher. Vid de förra träda omtanken om
truppens beqvämlighet och tillgodoseendet af dess
behof i förgrunden, under det man vid de senare måste
fästa hufvudsakliga uppmärksamheten vid säkerheten
och stridsfärdigheten. Då en mindre truppstyrka i
fredstid skall förflyttas med marsch, sker detta
efter en af K. M:ts befallningshafvande enligt
vederbörande chefs förslag uppgjord marschrut, som
bestämmer målet för hvarje dagsmarsch. Då större
styrka i krigstid förflyttas medelst tågmarsch,
anordnas marschen lämpligen efter en marschöfversigt,
eller marschtablå, som angifver hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
