Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskin (Lat. machina), i vidsträcktaste betydelse en kropp eller en sammansättning af flere kroppar med bestämda rörelser, afsedd till att öfverföra en mekanisk kraft från en punkt till en annan - Maskinbädd, skeppsb. Se Bädd 2 - Maskindirektör benämnes föreståndaren för maskinafdelningen vid hvarje af de sex trafikdistrikt, å hvilka de svenska statsbanelinierna för närvarande äro fördelade - Maskineri, en benämning, som stundom användes i st. f. maskin (se d. o.), i synnerhet i äldre arbeten i maskinläran - Maskin-ingeniör, i vidsträcktare bemärkelse en från fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi vid teknisk högskola utexaminerad ingeniör till skillnad från de från öfriga fackskolor vid samma läroverk utexaminerade eleverna - Maskinist, den som vårdar eller sköter en maskin; ledare af ett maskineri - Maskinistofficerarna och Flottans maskiniststat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nitnaglar, axlar och tappar, tappläger, remskifvor,
kugghjul, stänger, rör, kolfvar etc. Genom dessas
kombination under skilda former och på olika sätt
erhållas de mångfaldiga olika slagen af maskiner.
Maskiner, som drifvas af menniskors eller djurs
muskelkraft, torde hafva varit använda af alla till
någon grad af civilisation hunna folkslag. Men
någon egentlig betydelse kunde maskinväsendet
icke vinna, förrän man lärt tillgodogöra sig
det fallande vattnets och ångans kraft. Det är i
synnerhet sedan ångmaskinen mot slutet af 1700-talet
blifvit så väsentligt förbättrad (af Watt), som
maskinarbetet i allt vidsträcktare skala börjat
ersätta handarbetet. De fördelar, som derigenom
vunnits i tekniskt hänseende, äro obestridliga:
besparing af menniskokraft, ökad produktionsförmåga,
billigare arbetskostnader och i många fall förbättring
af produktens beskaffenhet. Otaliga äro de tekniska
problem, som endast genom maskinernas tillhjelp
kunnat lösas. Inom snart sagdt alla yrken hafva
maskinerna fått insteg, och inom många af dem hafva
de föranledt en fullständig omgestaltning. Numera stå
Nord-Amerikas Förenta stater främst i detta hänseende,
och närmast dem komma England, Belgien, Frankrike
och Tyskland. Äfven i Sverige tillverkas och användas
maskiner i en jämförelsevis ganska stor utsträckning,
och flere svenska män hafva uppfunnit maskiner af
stort värde. G. R. D.
Maskinbädd, skeppsb. Se Bädd 2.
Maskindirektör benämnes föreståndaren
för maskinafdelningen vid hvarje af de sex
trafikdistrikt, å hvilka de svenska statsbanelinierna
för närvarande äro fördelade. Dessa tjenstemän hafva
till åliggande att föra befäl öfver den vid hvarje
distrikt anställda, maskinafdelningen tillhörande
personalen, hvilken utgöres af verkmästare,
ritare, verkstadskamrerare, förrådsförvaltare,
bokhållare, materialvakter, lokomotivförareförmän,
lokomotivförare, eldare, eldarelärlingar, vagnmästare,
vagnförmän, smörjare, putsare, pumpare och kolvakter
samt arbetare vid reparationsverkstäderna, att med
biträde af förenämnda personal vårda och underhålla
statsbanornas rullande materiel, bestående f. n. af
346 lokomotiv, 853 person-, post- och fångvagnar,
8,466 godsvagnar, representerande ett sammanlagdt
värde af omkr. 45 mill. kr., att tillhandahålla
dragkrafter för bantågen samt att förse och vårda
de betydliga material- och inventariiförråden,
hvilkas sammanlagda värde f. n. (1886) belöper sig
till omkr. 10 mill. kronor. J. L.
Maskineri, en benämning, som stundom användes i
st. f. maskin (se d. o.), i synnerhet i äldre arbeten
i maskinläran; inbegreppet af flere för ett ändamål
förenade och samverkande maskiner; i teaterväsendet
den vidlyftiga mekaniska apparat, som, osynlig för
åskådarna i salongen, tjenar till att fasthålla, röra
och förändra dekorationerna, och med hvars tillhjelp
åska, blixt, regn, blåst, sjögång, personers hastiga
försvinnande samt andra teatereftekter åvägabringas;
i episk och dramatisk poesi uppträdandet af
öfvernaturliga väsenden (gudar, änglar, demoner,
féer, elfvor o. s. v.), hvilkas
uppgift är att dels förhöja det underbara i
tilldragelserna, dels lösa någon invecklad knut i
handlingen (jfr Deus ex machina).
Maskin-ingeniör, i vidsträcktare bemärkelse
en från fackskolan för maskinbyggnadskonst och
mekanisk teknologi vid teknisk högskola utexaminerad
ingeniör till skilnad från de från öfriga fackskolor
vid samma läroverk utexaminerade eleverna. Inom
jernvägstrafikstaten begagnas ordet såsom beteckning
för en tjenstebefattning vid maskinafdelningen,
närmast under maskindirektören, såsom hvilkens
assistent och närmaste man maskin-ingeniören är att
betrakta, och till följd hvaraf hans verksamhetsområde
nära sammanfaller med maskindirektörens (se d. o.).
J. L.
Maskinist, den som vårdar eller sköter en maskin;
ledare af ett maskineri.
Maskinistofficerarna och Flottans maskiniststat. Mot
slutet af 1830-talet voro vid flottans station
i Stockholm antagna en öfvermaskinist för
kronans ångfartyg samt en öfvermästare för
slagkruttillverkningen. Men på grund af k. br. af
d. 18 Maj 1838 sammanslogos dessa båda befattningar
och tilldelades en person, som tillika skulle hafva
öfverinseende öfver alla vid stationen befintliga
verkstäder samt hafva till åliggande att inöfva och
undervisa maskinisterna i hvad deras befattningar
tillhörde. – Nyssnämnde tjenstemän och en ingeniör
utnämndes 1840 till underlöjtnanter vid Flottans
mekaniska kår och användes under de första åren
af 1840-talet såsom maskinistofficerare, men
erhöllo först på grund af k. br. af d. 3 Juni 1845
särskild lön såsom sådana. 1848 och 1861 anslogos
ytterligare två dylika löner. Maskinistofficerarna
lydde såsom sådana till en början under stationens
mekaniska departement, men sedermera, på grund
af k. br. af d. 4 Febr. 1848, under stationens
Konstruktionsdepartement, fastän de såsom officerare
tillhörde Flottans mekaniska kår. I Dec. 1867,
då Marin-ingeniörsstaten bildades, upplöstes
Maskinist-officersstaten. En del af dess officerare
öfverflyttades till Marin-ingeniörsstaten, de öfrige
till indragningsstat.
Den fåtaliga maskinistpersonal, som först fanns
vid flottans stationer, tillhörde timmermans- och
handtverksstaten och aflönades äfven af anslaget till
nämnda stat; men vid 1853–1854 års riksdag anvisades
särskildt belopp till Maskiniststatens aflöning,
hvarjämte personalen ökades. Maskiniststaten
hörde till en början till stationens Mekaniska
departement, 1848–68 till Konstruktionsdepartementet
samt 1868–75 till Ingeniördepartementet. Men
1875 öfvertogo officerare vid flottan befälet
öfver Maskiniststaten. Maskinistpersonalen
fortfor dock att vara civil till år 1884, då den
sammanslogs med flottans underofficerspersonal och
således blef ställd på militär fot. Från midten af
1850-talet till år 1868 meddelades undervisning åt
maskinister vid Flottans maskinistskola i Karlskrona,
och 1868–82 vid den då i Karlskrona befintliga
Ingeniördepartementets underbefälsskola, hvilken
bestod af både skeppsbyggen- och maskinistklasser. År
1882 sammanslogs sistnämnda underbefälsskola med den
i Karlskrona redan förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
