Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masreliez ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gränsen bildas af Taghkanic-kedjan, som af Housatonics
fruktbara floddal skiljes från Hoosic-kedjan (370–550
m. hög). I denna ligger statens högsta berg, Greylock
(1,092 m.). Öster om detta bergland vidtager ett af
Connecticut, M:s största flod, genomskuret kuperadt
landskap med de af turister mycket besökta höjderna
Tom (303 m.) och Holyoke (273 m.). Östra delen af
staten är ett slättland, öfver hvilket det isolerade
Mount Wachusett uppstiger till 915 m. höjd. I statens
sydöstra del utskjuter halfön Cape Cod, omslutande
Cape Cod bay. Söder om nämnda halfö ligga öarna
Martha’s Vineyard och Nantucket island. Kusten är
mycket sönderdelad och erbjuder förträffliga hamnar,
bland hvilka Bostons är den vigtigaste. Klimatet
visar stora ytterligheter af värme och köld (+ 36°
och - 22°) med snabb öfvergång från vinter till
sommar. Årstemperaturen är i Boston + 10,3° C.,
längre in i landet något lägre. Regnmängden är
omkr. 1 m. Jorden är af naturen föga bördig, och
nakna sandslätter finnas flerestädes i de sydöstra
delarna. Genom innevånarnas flit och skicklighet står
dock jordbruket på en högre ståndpunkt än i de flesta
öfriga unionsstaterna, men spannmålsproduktionen
fyller ej det egna behofvet. Vigtigaste skördeslagen
äro hvete, majs, korn, hafre, råg och bokhvete samt
tobak, den sistnämnde i Connecticutdalen. M. är
fattigt på malmer, men eger god tillgång på flere
slags byggnadssten. Fisket (kabeljo-, makrill-
och sillfisket) sysselsatte 1882 omkr. 20,000
pers. och inbragte öfver 8 mill. doll. M. har den
tätaste och förmögnaste befolkningen i unionen, en
följd af dess högt utvecklade industri. Särskildt
i bomullsindustrien intager staten främsta
platsen. Denna sysselsatte 1880 4,4 mill. spindlar
(i de öfriga staterna tillsammans 6,4 mill.) och en
arbetspersonal af 62,794 (mer än 1/3 af hela antalet
bomullsfabriksarbetare i unionen). Andra vigtiga
industrigrenar äro skeppsbyggeri, sågverksrörelse,
tillverkning af kläder och skodon, maskiner,
papper och socker. Handeln har sin medelpunkt i
Boston. Näst New York och Maine hade staten 1881 den
till drägtigheten största handelsflottan i unionen,
430,182 tons. Jernvägarna hade 1880 en längd af 4,898
km. Innevånarnas antal uppgick s. å. till 1,783,085,
deraf 18,697 negrer. Ingen stat torde frikostigare
sörja för sina medborgares bildning än M. 1880 funnos
5,570 »public schools», i hvilka undervisades 308,610
barn af 1,133 lärare och 7,462 lärarinnor. Kostnaden
derför uppgick till 5,15 mill. doll. Dessutom funnos
350 privata och 215 högre läroanstalter, de senare
besökta af 18,758 lärjungar. Bland dem må nämnas
Harvard university, Boston university, William’s
college, Amherst college, de katolska Boston coll. och
Coll. of the Holy cross (i Worcester), de uteslutande
för qvinnor afsedda Smith college (i Northampton) och
Wellesley coll. (nära Boston), 2 landtbruksskolor samt
flere tekniska och teologiska läroanstalter. Denna
stat är bättre än någon annan försedd med stora
offentliga boksamlingar. Den första boktryckarepressen
i britiska kolonierna uppsattes i Cambridge i M.,
hvarest den första boken trycktes 1638. 1880 utgåfvos
392 tidningar och tidskrifter i M. – Författningen är
till sina grunddrag densamma, som antogs 1780. Den
verkställande makten utöfvas af en guvernör och
en viceguvernör, hvilka väljas årligen och jämte 8
andra likaledes för 1 år valda personer bilda det
verkställande rådet. Representationen består af en
senat af 40 och ett representanthus af 240 medlemmar,
hvilka väljas årligen. För rättskipningen finnas
en högsta domstol (supreme judicial court), med 1
president och 6 assessorer, samt en öfverdomstol
(superior court), 14 grefskapsdomstolar samt flere
underrätter. Samtliga domare utnämnas af guvernören
på förslag af rådet. Till kongressen sänder staten 2
senatorer och 12 representanter. Statsskulden uppgick
d. 1 Jan. 1884 till 31,4 mill. doll. Hufvudstad
är Boston.
M. bildade ursprungligen två skilda
kolonier: Plymouthkolonien och kolonien vid
Massachusetts-bay. Den förra var den första engelska
koloni, som grundades i Nya England och bestod
af ett hundratal engelska separatister från York,
som en tid vistats i Holland och derifrån ämnade
söka sin tillflykt i Virginien, men vinddrefvos
till Cape Cod och landstego d. 21 Dec. 1620
vid nuv. Plymouth. Kolonien vid Massachusetts
viken, ursprungligen vid Salem, grundades 1628 af
Massachusetts company. 1691 förenades båda kolonierna
äfvensom Maine m. fl. till en kolonialprovins under
en engelsk guvernör. Boston, som anlagts 1630,
var den amerikanska frihetens vagga, och der, i
nuv. förstaden Charlestown, stod, d. 17 Juni 1775,
det blodiga slaget vid Bunkershill. Af de 231,791 man,
som kolonierna sände i fält under befrielsekriget,
lemnade M. större kontingent än någon annan koloni,
nära 68,000 man. 1820 skildes Maine, som dittills
utgjort en del af M., derifrån och blef egen stat.
Massacker (Fr. massacre), blodbad, massmord på
menniskor, hvilka göra ringa eller intet motstånd. –
Massackrera, nedgöra, nedhugga, slå ihjel.
Massacre of the innocents [mä’ssäkör åv], Eng. (egentl.
blodbadet på menlösa barn, d. v. s. betlehemitiska
barnamordet), i England skämtsam beteckning för
»aflifvande» af motioner, som vid slutet af ett
parlamentssammanträde icke hunnit behandlas.
Massage [-sasj], Fr. (af Grek. massein eller
Arab. mass, trycka, gnida, knåda), ett i senare tider
i Frankrike uppkommet uttryck för den allmänna eller
lokala behandling medelst gnidning, knådning, kramning
och bultning etc., som fortlefvat sedan äldsta tider
i synnerhet bland orientens folk, hos hvilka den
ännu utgör en väsentlig del af deras egendomliga bad
och ofta tjenar att bota åtskilliga mer eller mindre
lokala sjukdomstillstånd och skador. Uti Indien kallas
detta behandlingssätt chamboning, hvaraf engelsmännens
shampooing. I Sverige har ordet »massage» först sedan
början af 1870-talet blifvit mera allmänt kändt, sedan
den berömde läkaren i Amsterdam J. Mezger genom en
rationel och energisk användning af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
