Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masreliez ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Massalia, det grekiska namnet på Marseille.
Massalongo, Abramo (Bartholomaeus), italiensk
botanist, paleontolog, född d. 13 Maj 1824 i Tregnago
vid Verona, blef 1849 juris doktor i Padua, men egnade
sig derefter åt naturvetenskaperna. Sedan han 1850
publicerat sitt första naturvetenskapliga arbete,
följde med korta mellanrum den ena uppsatsen efter
den andra, så att han vid sin död, d. 25 Maj 1860,
efterlemnade ej färre än 50 vetenskapliga arbeten,
större och mindre. Med förkärlek hade han vändt sig
åt undersökningen af Italiens fossila flora samt åt
lafvarna. Men ehuru flertalet af hans arbeten tillhör
dessa områden, publicerade han äfven några uppsatser
af geologiskt, zoopaleontologiskt och herpetologiskt
innehåll. Hans arbeten på växtpaleontologiens område
rörde sig företrädesvis kring Italiens tertiära
flora, och hans alltför tidigt inträffade död var
för kännedomen om densamma en svår förlust. Såsom
lichenolog var M. en af de förste, som på
allvar började använda mikroskopet vid lafvarnas
undersökning och bestämning; och ehuru han dervid
ansåg sporernas beskaffenhet vara en af de vigtigaste
karaktererna för slägtindelningen, betonade han i
sina skrifter allestädes, att intet verkligt system
öfver lafvarna kan grundas endast på ett organ,
utan att det tvärt om vore nödvändigt att taga
i betraktande alla i förening.
– Man har ej utan skäl mot M. riktat den anmärkningen att han alltför
mycket skyndade att publicera sina iakttagelser;
och hans arbeten sakna derför stundom den mognad,
som man af ett vetenskapligt arbete har rätt
att fordra. Han blef ock till följd deraf ofta
sjelf nödsakad att i senare arbeten beriktiga de
bestämningar och uttalanden, som han förut gjort
i andra. – Af M:s arbeten må nämnas Specimen
photographicum animalium quorundam plantarumque
fossilium agri veronensis (1859), Studii sulla
flora fossile del sinigalliese (1860), Musacearum
palmarumque fossilium montis Vegroni sciographia
(1861), Ricerche sull’ autonomia dei Licheni crostosi
(1852), Synopsis Lichenum blasteniospororum
(s. å.), Memorie lichenografice, ossia commentaria
lichenographica, quibus describuntur Lichenes
foliosi et fruticulosi (1855), Schedulae criticae
in Lichenes exsiccatos Italiae (1855–56).
A. G. N.
Massalov, Nikolaj, rysk raderare, f. 1845 (l. 1846)
i Moskva, studerade i Dresden 1861–67 och fullbordade
sina studier i Paris under Flameng, som öfvade
stort inflytande på honom. Hans förnämsta verk
äro 40 raderingar efter Rembrandt (i Eremitaget i
Petersburg), Jakobs dröm, efter Ferdinand Bol (i
Dresden), Judit, efter Moretto, samt ytterligare
efter Rembrandt 10 raderingar, mest från museum i
Kassel, Nattvakten (i Amsterdam) och Simsons bröllop
(i Dresden).
Massa Lubrense (M. di Sorrento), stad uti
italienska provinsen Napoli, på Sorrentohalfön, vid
Medelhafvet. Omkr. 3,500 innev. Ruiner af en romersk
vattenledning och andra fornlemningar. Från M. besökes
den 5 km. aflägsna spetsen af Sorrentohalfön, Punta
di Campanella (Lat. Promontorium Minervae),
hvilken är försedd med fyrtorn och erbjuder en härlig utsigt
öfver hafvet.
Massa Marittima, stad uti italienska
prov. Grosseto. Omkr. 3,000 innev. Biskopssäte. I
trakten finnas stora koppargrufvor samt svafvel- och
jernkällor. M. är en af de största städerna i
Maremmerna, emedan dess klimat väsentligen förbättrats
genom torrläggningsarbeten.
Massarani, Tullo, italiensk skriftställare,
f. i Mantua 1826, af israelitisk slägt, idkade
juridiska och derefter literära studier, hvarjämte
han utbildade sin talang för målarekonsten och
utställde åtskilliga taflor. Han deltog med ifver i
1848 års nationella rörelse och var 1852 invecklad i
Mazzinis sammansvärjning, men frikändes af brist på
bevis. 1860–67 satt han i parlamentet och har sedan
utvecklat en mycket hedrande verksamhet såsom medlem
af Milanos municipalråd. Vid verldsutställningen i
Paris 1878 var han ordförande i den internationella
juryn för konstafdelningen. I åtskilliga skrifter har
M. sökt främja ett godt förstånd emellan Italien
och Tyskland i afseende på politik, literatur
och konst. Skriften Enrico Heine ed il movimento
letterario in Germania (1857) gaf upphof åt den
Heine-beundran, som nu är så stark uti Italien. Bland
M:s öfriga arbeten må anföras L’idea italiana
attraverso i tempi (1850), Studii di letteratura
d’arte (1873), Studii di politica e di storia (1875),
L’arte a Parigi (1879) och Sermoni (1880). Hans
stil är i hög grad smakfull, jämn och klar.
Massaua. Se Masaua.
Massé, Victor, hette egentligen Félix Marie,
fransk kompositör, f. 1822, elev af Zimmermann och
Halévy vid konservatoriet i Paris, erhöll romerska
priset 1844 och gjorde sig, efter återkomsten från
en tvåårig resa uti Italien och Tyskland, ett namn
såsom romanstonsättare. Hans lyckliga debut på Opéra
comique med La chanteuse voilée (1850; »Den beslöjade
sångerskan», 1868) efterföljdes af flere andra operor
derstädes, af hvilka endast de närmast följande,
Galathée (1852) och Les noces de Jeannette (1853;
»Jeannettes bröllop», 1855), äfvensom La reine Topaze
(1856) gjorde större lycka. 1860 blef M. kordirektör
vid Stora operan, var 1866–80 kompositionsprofessor
vid konservatoriet och efterträdde 1871 Auber i
Académie des beaux arts. Efter lång hvila framträdde
han med en större opera Paul et Virginie (1876),
som väl hade framgång i Paris, men föll i Wien
(1880) och ej häller i Stockholm (1886) visat sig
lifskraftig. För den stora stilen räckte M:s talang
icke till, men i opera comiquen utvecklade han mycken
finess och behaglig melodi. Han dog i Paris d. 4 Juli
1884 och efterlemnade operan Une nuit de Cléopâtre,
som gafs 1885. M:s staty, utförd af Mercié, är
afsedd att resas i hans födelsestad, Lorient.
A. L.
Masséna [-sena’], André, hertig af Rivoli, furste af
Essling, marskalk af Frankrike, född i Nizza d. 6
Maj 1758, hade tjenat 14 år såsom underofficer vid
ett franskt infanteriregemente och lemnat tjensten,
då revolutionskrigen utbröto (1792). Han blef då åter
soldat och kämpade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
