Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Massformig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
England och Amerika hållit föreläsningar öfver
spiritismen.
Massformig, geol. Se Berg-art och Struktur.
Massicot [-sikå], Fr. (af Grek. massein, knåda,
omröra, emedan ämnet tillverkas af smält bly
under omröring), kem., blyoxid, blyglete (se Bly).
P. T. C.
Massilia, romarnas benämning på Marseille.
Massilianer kallades efter staden Massilia (Marseille)
ett religiöst parti, som, med Johannes Cassianus
i spetsen, sökte gå en medelväg i striden emellan
Pelagius och Augustinus. Under medeltiden fick partiet
namnet semipelagianer (se Semipelagianism).
Massilion [-sijång], Jean Baptiste, fransk
predikant, f. 1663, d. 1742, ingick vid 17 års ålder
i oratoriemunkarnas kongregation och utnämndes
1717 till biskop i Clermont. Han var en af sin tids
främsta andliga vältalare. Hans predikningar afsticka
fördelaktigt mot tidens predikosätt genom enkelhet
och varm känsla samt vittna om sedligt allvar och en
djup kännedom af menniskohjertat. Med frimodigt allvar
predikade han inför Ludvig XIV och hans hof. Bland
dessa predikningar är hans Sermon du petit nombre
des élus berömdast och berättas hafva varit af
en gripande verkan. Berömda äro ock hans under
namnet Petit caréme (tryckt i många uppl.) kända
fastlagspredikningar inför den 8-årige Ludvig
XV. Sedan 1719 var M. medlem af Franska akademien,
efter abbé de Louvois. Hans samlade arbeten utgåfvos
första gången 1745–48 (16 bd) och hafva flere gånger
upplagts; ett urval (i 6 bd) af dem befordrades till
trycket 1823–24.
Massim-öarna. Se Louisiade-arkipelagen.
Massina, fulbe-(fulah-)stat i det inre af vestra
Afrika, vid Nigers stora knä, omkr. 167,000
qvkm. Befolkningens antal anslås till 4 1/2
mill. M. grundades omkr. 1770, var under förra
hälften af 1800-talet en blomstrande stat, som tidtals
beherskade äfven Timbuktu, men har sedan 1860-talet
varit ett rof för inhemska krig och lär nu enligt
senaste underrättelser vara alldeles på förfall.
Massinger [mä’ssindjör], Philip, engelsk dramatiker,
f. 1584, var student i Oxford 1602–06, begaf
sig derefter till London och frestade i nöd och
svårmod en skådespelsförfattares på den tiden
synnerligen hårda lott. Först på 1620-talet började
hans pjeser tryckas och uppföras. För öfrigt äro
hans lefnadsomständigheter höljda i dunkel. Man
vet endast, att han dog i London 1640. Bland
Shakspeares omedelbara efterföljare är M. en
bland de alsterrikaste och mest bildade. Han står
närmast Shakspeare i förmågan att bygga upp ett
drama. Handlingen i hans stycken framskrider jämnt,
med en samlad styrka, som t. o. m. kan urarta till
tyngd. Han gör gerna till hufvudsak skildringen af
en herskande lidelses tillväxt och verkningar. Vekhet
och moraliskt upphöjd värdighet äro hans sångmös mest
framträdande drag. Diktionen är ren och smakfull,
fri från såväl låghet som svulst. Emellertid var
M., för att tillmötesgå tidssmaken, tvungen att i
sina pjeser inmänga komiska scener. Dessa äro hos
honom så skamlöst plumpa, att man kan misstänka,
att de förskrifva sig från annan hand. Det är ock
kändt, att han nyttjade medarbetare (Decker, Rowley,
Middleton m. fl.) till flere af sina 37 dramer. Af
de sistnämnda finnas endast 19 i behåll. I några af
dem framlyser en så hög uppskattning af katolicismen,
att man trott sig kunna antaga M. hafva hyllat denna
bekännelse. Så är The virgin martyr (tr. 1622) ett
verkligt medeltida mysteriespel, och i The renegado
(1624) utrustas en jesuitprest med de största
dygder. Vidare märkas det skakande sorgspelet The
duke of Milan (1623), The bondman (1624), The roman
actor (1629), The fatal dowry (1632), den i sede-
och lyxhistoriskt hänseende märkliga komedien The
city madam (s. å.) samt A new way to pay old debts
(1633), som ännu bibehåller sig på repertoaren, och
hvars hjelte, den snikne Sir Giles Overreach, varit
en af Kean och andra stora skådespelare eftersökt
rol. M:s dramer äro utgifna af bl. a. Gifford (1813)
och Cunningham (1872).
Massiv (Fr. massif, af Lat. massa, deg, af
Grek. massein, knåda), tät, tjock, tung, stadig;
som alltigenom består af samma ämne (hvarken ihålig
eller inuti utfylld med något annat ämne); uppförd
af idel lera eller murad sten utan användande af
byggnadsvirke. – Geol., en massformig, jämförelsevis
betydande bergartsmassa, utan regelbunden
begränsning. Bergartsmassiven dels bilda enstaka
klumpformade berg, dels upptaga stora områden af
stundom flere mils längd och bredd. Granit, basalt,
diabas, porfyr m. fl. eruptiva bergarter förekomma
i form af massiv. Inom Sverige bildar t. ex, den i
Stockholmstrakten förekommande finkorniga graniten
ett massiv, hornblendegraniten vid Upsala ett
annat o. s. v., hvart och ett med en mängd berg och
kullar, hvilka på djupet sinsemellan sammanhänga.
E. E.
Massmann, Nikolaj Hermann, tysk prest i Köpenhamn,
f. 1766, d. 1816, stiftade år 1800 de efter
honom uppkallade massmannska söndagsskolorna
i Köpenhamn, hvilka gifva handtverkslärlingar
och gesäller undervisning i läsning, skrifning,
räkning, teckning, Danmarks historia, tyska och
matematik. Under åren 1800–84 besöktes dessa skolor
af tillsammans omkr. 20,000 personer, hvaraf 17,150
handtverkslärlingar.
E. Ebg.
Masson [-så’ng], Antoine, fransk kopparstickare,
f. 1636, d. 1700, säges hafva börjat som vapensmed,
innan han öfvergick till sin egentliga konst, inom
hvilken han nådde stor skicklighet i den illusoriska
härmningen af effekten hos olika stoft, vapen, drägter,
hår o. d. Hans arbeten bestå mest i porträtt, såsom
af grefve Harcourt (efter Mignard; kalladt Cadet
de la perle). Men han utförde äfven stick efter
kompositioner, såsom efter Tizians »Lärjungarna i
Emmaus», kalladt La nappe (bordduken) på grund af
det skickliga framställandet af borddukens fållar och
mönster. 1697 blef M. ledamot af akademien i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
