Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 1071-1072 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Massformig ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i hvilken Jakob ben Chajjim infört ett rikhaltigt,
ur en mängd handskrifter samladt massoretiskt
material. Då den handskriftliga massoran ofta
är svårbegriplig och mångtydig genom en mängd
förkortningar och besynnerliga tecken (djur, cirklar,
figurer m. m.), var detta Ben Chajjims arbete högst
värdefullt och bildar sjelfva »textus receptus»
för massoran i alla senare bibeleditioner. – Af
nyare betydande arbeten öfver massoran må anföras:
Frensdorff: »Massoretisches wörterbuch» (1876),
Strack: »Prolegomena critica in Vetus testamentum»
(1873), samt Ginsburg: »The Massorah compiled from
manuscripts ...» (1880). H. A.

Masstaktik, krigsv., kallar man stundom det
stridssätt, som uppstår, då truppafdelningarna i
kolonner, d. v. s. i massor, sättas in för att
genom sin tyngd öfverväldiga fienden på någon
punkt. Motsats: lineartaktik. Jfr Fotfolk och
Kolonntaktik. C. O. N.

Massuppbåd (Fr. levée en masse), krigsv., kallas
den yttersta kraftansträngning, genom hvilken en
stat kallar hela den vapenföra befolkningen till
vapen för att bekämpa en fiende, som inträngt
i landet. Massuppbåd gjordes i Frankrike 1793
och 1870, i Spanien under krigen mot Napoleon
I samt till en del äfven i Österrike 1809 och
i Preussen 1813. Om massuppbådet är på förhand
organiseradt, såsom fallet vanligen är, der en ordnad
landstorm (se d. o.) finnes, kan det under gynsamma
omständigheter uträtta rätt mycket. Jfr Folkbeväpning.
C. O. N.

Massurius Sabinus. Se Masurius.

Masswerk l. maasswerk [mas-], T., byggnadsk., den
vanligen i geometriska mönster fördelade ornering,
som i genombrutet arbete fyller öfre delen af det
gotiska spetsbågsfönstret eller

Masswerk (rosverk).

i relief upptager öfre delen af blindbågar,
gafvelrösten o. d. I svenska konsthistoriska arbeten
användas vanligen benämningarna rosverk eller sirverk.

Massys, äfven skrifvet Messys, Matsys och Metsys
[-sejs], Quinten, flandrisk målare, skulle enligt
äldre uppgifter varit född i Louvain (Löwen) 1466
och börjat sin bana som smed, men af kärlek till
en målares dotter lemnat släggan och i stället med
framgång gripit till penseln. Senare undersökningar hafva emellertid
visat, att målaren M. ej kan vara samma person som
smeden. M. gifte sig nämligen första gången 1480. Han
föddes derför antagligen före 1460, sannolikt i
Antwerpen, der han 1491 upptogs som mästare i S:t
Lukas-gillet och blef en mycket ansedd man. Han
dog derstädes 1530. – M. är en af den nederländska
konstens förnämste äldre mästare och eger stor
betydelse för ombildningen af den uppfattning och det
manér, som tillhörde van Eycks skola, genom inympning
på henne af renaissancens grundsatser. Han gjorde
menniskofigurerna till framställningens hufvudsak,
satte dem tillhopa i dramatiska situationer och
utvidgade dimensioner, i det att han målade dem i
kroppsstorlek. Men han stod qvar på den äldre skolans
fasta nationella grund och lät icke förvirra sig af
inflytandet från Italien, ehuru han stundom upptog
renaissancens arkitekturformer i sina bilder. Säkra
arbeten af honom finnas icke många. Det äldsta är ett
tredubbelt altarverk (triptykon) i Antwerpens museum
(1508), hvars midtbild, Kristus som lik, begråten
af sina närmaste, anses som hans mästerstycke och
är ett af den äldre religiösa konstens yppersta
verk. På flygeldörrarna framställas Johannes
döparens halshuggning och evangelisten Johannes’
martyrium. Ett år senare (1509) fullbordade han
ett annat altarverk för Peterskyrkan i Louvain
(nu i Bruxelles’ museum): Den heliga familjen,
med alla dennas förnämsta medlemmar i midtbilden
och på flyglarna scener ur madonnans föräldrars lif
enligt legenden. Af mindre omfattande arbeten märkas
en Tronande madonna (i Berlin) samt bröstbilder af
frälsaren och madonnan (i Antwerpen och London). –
Men utom dessa framställningar af högt innehåll
målade M. scener ur det verkliga lifvet, borgare i
sina butiker, köpmän och bankirer vid sin disk, allt
scener ur affärslifvet i Antwerpen, uppfattade med
ytterlig skärpa och målade med en viss ålderdomlig,
men kraftfull realism. Signerad med hans namn (och
årtalet 1514) är endast en, nämligen En köpman med
sin fru (i Louvre). För öfrigt var han, i sammanhang
härmed, en ypperlig porträttmålare, ehuru endast få
bevis härom finnas i behåll, t. ex. ett porträtt af
Petrus AEgidius (på Longford Castle vid Salisbury)
och möjligen en bröstbild af en ung man (i Berlin),
hvaremot hans porträtt af den store humanisten
Erasmus Rotterdamus ej mer finnes till. Till de
båda nämnde männen liksom till Albrecht Dürer stod
han i personligt förhållande. Han var den siste af de
äldre flandriske målarna, som blefvo den fosterländska
skolans traditioner trogna. I Sveriges Nationalmuseum
finnes en tafla af honom: En ockrare och hans hustru
(1514). – M:s son och lärjunge Jan M. blef mästare i
Antwerpens S:t Lukas-gille 1531 och vardt, äfven han,
en för sin tid berömd mästare. Han målade i början
efter sin faders föredöme vexlarescener; och det
anses troligt, att de många genretaflor af denna art,
som tillskrifvas fadern, men äro för svaga att kunna
vara hans verk, härröra från sonen. 1544 blef Jan
M. såsom reformert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>