Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism (se Materia), filos., den åsigt, enligt hvilken materien utgör väsendet i allt - Materialist, anhängare af materialismen - Materialist, menniska, som, förnekande alla slags ideal i det menskliga lifvet, ser hela detta lif och alla dess förhållanden mer eller mindre ur de djuriska begärens synpunkt och lefver derefter; groft njutningslysten, rå, cynisk menniska - Materialistisk, som är eller innebär materialism - Materialistisk, krass, rå, cynisk - Materialiter, Lat., med hänsyn till sitt innehåll l. väsende, i motsats till formaliter, hvad formen beträffar - Materialprincip, teol. - Materia medica, Lat., läran om läkemedlen och deras verkningar, farmakologi, farmaci - Materia peccans, Lat., sjukdomsämne - Materie. Se Materia - Materiel, sammanfattningen af de maskiner, redskap, vagnar o. s. v., hvilka användas å en jernväg, inom en fabrik, vid ett bruk eller annat verk - Materiel, som är eller hänför sig till materia - Materna, Amalie - Maternitet, egenskapen att vara moder - Maternitetsprincipen kallas den juridiska satsen att ett oäkta barns underhåll åligger modern - Mathesis, lat., matematik - Mathesius, Johann - Mathesius, Johann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egentlig och mer allsidig vetenskaplig analys. Att man
emellertid kunnat nöja sig med ett sådant antagande
får till en del sin förklaring deri att all för
menniskan gifven tillvaro har en kroppslig sida
och att man följaktligen, om man uteslutande fäster
sig just vid denna sida och ej har syn på andra
i sig väsentligare sidor, dock på visst sätt får
en, låt vara låg, totaluppfattning af verlden. Men
vetenskapligen omöjliggör materialismen sig sjelf. Det
väsende, vid hvilket den stannar, och hvilket den
fattar såsom kroppsligt, kan ej af vår förnimmande
ande förnimmas, utan blir oss otillgängligt, och
dermed är all kunskap om det, följaktligen ock
materialismen sjelf, omöjlig. Ty omöjligen kan man
under dessa förutsättningar göra begripligt huru
våra förnimmelser, de må nu fattas såsom bilder af
tingen eller på annat sätt, kunna öfverensstämma
med de verkliga tingen utom oss, om hvilka vi i
sjelfva verket ingenting kunna veta. Endast derigenom
blifver en kunskap om tingen möjlig, att man inser,
att dessa ting, i hvilka materialismen ser den
ursprungliga verkligheten, ej äro någonting annat än
förnimmelser hos den menskliga anden, produkter af
dennas verksamhet enligt sina lagar, följaktligen
andliga liksom denna ande, men i förhållande till
densamma någonting sekundärt, som skall hänföras
till honom för att få sin förklaring. Detta gäller
då tydligen äfven de kroppsliga ämnen, i hvilka
denna ande eger de närmaste förutsättningarna för
sitt lif, och ur hvilka materialismen vill förklara
hans väsende. L. H. Å.
Materialist. 1. Anhängare af materialismen. –
2. Menniska, som, förnekande alla slags ideal i det
menskliga lifvet, ser hela detta lif och alla dess
förhållanden mer eller mindre ur de djuriska begärens
synpunkt och lefver derefter; groft njutningslysten,
rå, cynisk menniska. – Materialistisk. 1. Som är
eller innebär materialism. – 2. Krass, rå, cynisk.
L. H. Å.
Materialiter, Lat., med hänsyn till sitt innehåll
l. väsende, i motsats till formaliter, hvad formen
beträffar.
Materialprincip, teol., kallas den paulinska läran
att menniskan rättfärdiggöres genom tron allena på
grund af Kristi förtjenst. Denna fundamentaldogm
framhölls under reformationen kraftigt gentemot den
romerska kyrkans verkhelighetslära. Gentemot Roms
lära om traditionen åter sattes protestantismens
formalprincip, eller läran om den hel. skrifts
allena gällande auktoritet.
Materia medica, Lat., läran om läkemedlen och deras
verkningar, farmakologi, farmaci.
Materia peccans, Lat., sjukdomsämne.
Materie. Se Materia.
Materiel, sammanfattningen af de maskiner, redskap,
vagnar o. s. v., hvilka användas å en jernväg,
inom en fabrik, vid ett bruk eller annat verk; allt
hvad som hör till inredningen af en skollokal,
såsom bord, bänkar, kartor, väggplanscher
m. m. (undervisningsmateriel); alla de effekter
(utrustningspersedlar, vapen, ammunition, verktyg,
fordon, sjukvagnar, anspann, fartyg o. s. v.),
som trupperna behöfva för sin tillvaro och för sin
verksamhet (krigsmateriel).
Materiel, som är eller hänför sig till
materia (se d. o.) i någon af detta ords
betydelser; som afser innehållet (motsats:
formel); kroppslig; sinlig; väsentlig. – Materiel
bestämning l. materialbestämning (realbestämning),
bestämning, som tillkommer en sak med afseende på
dess innehåll, angifver hvad (icke hurudan) saken är.
L. H. Å.
Materna, Amalie, österrikisk sångerska f. i
Steiermark 1847, debuterade i Graz 1865, gifte sig
der med skådespelaren Karl Friedrich och engagerades
jämte honom i Wien vid Karlteatern, hvarifrån hon
1869 öfvergick till hofoperan såsom primadonna. Sina
egentliga lagrar vann hon 1876 i Baireuth såsom
Brünnhilde i Wagners »Ring der Nibelungen».
A. L.
Maternitet (af Lat. mater, moder), egenskapen att vara
moder. – Maternitetsprincipen kallas den juridiska
satsen att ett oäkta barns underhåll åligger modern.
Mathesis (genit. matheseos), Lat., matematik.
Mathesius, Johann, tysk predikant, f. 1504, d. 1565
såsom pastor i Joachimsthal i Böhmen, är bekant för
sina åren 1562–64 hållna 17 predikningar öfver Luther,
utgörande den första fullständiga och tillförlitliga
biografien öfver den store reformatorn. Detta
förträffliga arbete, som utkom 1566 i Nürnberg, har
blifvit en hufvudkälla för Luthers senare biografer.
Mathesius, Johan, politiskt offer, född i Pyhäjoki,
i Österbotten, d. 8 Juli 1709, anställdes 1734 såsom
translator till finska språket i Kanslikollegium
och öfversatte i denna egenskap ett stort antal
förordningar och påbud till nämnda språk. I likhet med
sin landsman J. Arckenholtz var han ifrig anhängare af
Arvid Horn och skydde icke att yttra sitt missnöje
öfver det partivälde, som efter dennes fall
(1738) blef rådande. Kanske deltog han äfven mera
direkt i mössornas stämplingar. Vid 1741 års riksdag
ställdes han med anledning deraf till rätta inför den
s. k. förräderikommissionen och underkastades jämte
Arckenholtz två dygns tortyr i det under Stockholms
dåv. rådhus belägna fängelserummet »Hvita hästen»,
dock utan att bekänna något, som bragte andra
på fall. Kommissionen dömde honom till 1 månads
fängelse på vatten och bröd, offentlig afbön samt
förvisning ur riket, emedan han sällskapat med ryske
ministerns sekreterare, uti allmänna samqväm tadlat
och illa uttydt de mått och författningar konungen
med råds råde på riksens ständers tillstyrkan gjort
och utfärdat samt på ett lastbart och af undersåtlig
trohet förgätligt sätt sökt förorsaka misstroende
och oenighet undersåtarna emellan. Då han icke kunde
öfverbevisas om någon svårare förbrytelse, yrkade
flere medlemmar af sekreta utskottet på domens
mildring. Men majoriteten beslöt, att han skulle
hållas i förvar på fästning, »så länge nu varande
konjunkturer påstå», hvarefter han skulle
landsförvisas. Han benådades genom ständernas skrifvelse d. 31
Mars 1743 och lössläpptes ur fängelset. 1745 blef han
landssekreterare i Österbotten och var 1750 ifrågasatt
till ett assessorsämbete i Åbo hofrätt, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
