Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathesius, Johann - Mathew, Theobald - Mathews, Charles - Mathews, Charles James - Mathews, Cornelius - Mathiesen. Se Mathyssen - Mathieu, Claude Louis - Mathieu, Adolphe Charles Ghislain - Mathilda. Se Matilda - Mathiola, löfkoja, lövkoja, levkoja - Mathy, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbigicks vid utnämningen. Vid 1752 års riksdag, då
en försonligare anda var rådande, förklarades han
emellertid berättigad till befordran och fick 1760
assessors karakter samt 1762 »till upprättelse»
lagmans fullmakt och tur. Dec. 1762–Juli 1763
var M. vice landshöfding i Österbotten. Han dog i
London 1764. M. G. S.
Mathew [mä’tju], Theobald, kallad »Father M.», berömd
irländsk nykterhetspredikant, f. 1790. d. 1856,
ingick 1807 i det katolska seminariet i Maynooth
och prestvigdes 1814. Han grundade det första
nykterhetssällskapet i Cork 1838 och verkade
på oupphörliga resor i sitt fädernesland
för nykterhetssaken samt åstadkom en väldig,
men öfvergående rörelse i sinnena. M. besökte
äfven England (1844) och Amerika (1849–51). Jfr
J. F. Maguire, »Father M., a biography» (1863).
Mathews [mä’tjus]. 1. Charles M., engelsk komisk
skådespelare, f. 1776, d. 1835, skördade sedan 1802
på de stora London-teatrarna rikligt bifall för sin
högt utbildade mimik och äkta komik. Hans enka utgaf
hans »Memoirs» (4 bd, 1838–39; ny uppl. 1862). –
2. Charles James M., engelsk komisk skådespelare,
den föregåendes son, f. 1803, d. 1878, egnade sig
länge åt arkitektur och målning, beträdde skådebanan
1835 och gifte sig 1838 med skådespelerskan madame
Vestris, då direktris för Olympic-teatern, som båda
makarna derefter med gynsamt resultat innehade. Stora
förluster drabbade deremot M., då han efteråt
förpaktade Covent-garden- och Lyceum-teatrarna. I
behagfull liflighet och torrolig komik var M.
oöfverträffad. Han spelade äfven framgångsrikt på
franska (i Paris 1863–64) och uppträdde i Amerika
samt, jämte sin andra hustru, i Australien, på en
konstresa kring jorden 1870–72. Han författade äfven
teaterstycken. En biografi öfver honom utgafs 1879,
i 2 bd.
Mathews [mä’tjus], Cornelius, nord-amerikansk
författare, f. 1817 nära New York, har utgifvit
bl. a. romanerna Behemoth (1839; handlingen spelar
före syndafloden), The career of Puffer Hopkins
(1841, satir på valmanövrer) och Money penny,
or the heart of the world (1850, med ypperliga
tidsbilder), lustspelet The politicians (1840),
tragedien Witchcraft (1846) och Poems on man in the
republic (1843; 2:dra uppl. 1846). M. är i Dickens’
anda en förespråkare för de fattigare klasserna.
Mathiesen [-tis-]. Se Mathyssen.
Mathieu [-tiö], Claude Louis, fransk astronom,
f. 1783, blef 1806 sekreterare vid Bureau des
longitudes och verkställde 1808 tillsammans med
Biot pendelobservationer i Frankrike. Han blef sedan
professor i astronomi vid Collége de France och 1829
professor i matematik vid École polytechnique, från
hvilken befattning han erhöll afsked 1863. Död
i Paris 1875. – M. utgaf åtskilliga mindre
afhandlingar rörande speciella astronomiska frågor,
de flesta införda i »Connaissance des temps» och i
Paris-akademiens »Comptes rendus». Han ombestyrde
också utgifvandet af Delambres posthuma »Histoire
de l’astronomie au 18:e siècle» (1827). Äfven såsom
politiker spelade han någon tid
en bemärkt rol. Vald till deputerad 1834, intog
han sin plats bland yttersta venstern och deltog
tillsammans med sin svåger François Arago lifligt i de
politiska striderna. Emellertid blef han ej återvald
och lemnade derför helt och hållet politiken för
att uteslutande egna sig åt vetenskapliga arbeten.
G. E.
Mathieu [-tiö],- Adolphe Charles Ghislain, belgisk
författare, f. 1804, d. 1876, gjorde juridiska
studier och lyckades under revolutionen 1830 utföra
uppdraget att förmå den holländska garnisonen i
Charleroi att nedlägga vapnen. Senare beklädde
han olika bibliotekstjenster och vardt medlem af
flere lärda samfund. Vid sidan af literärkritiska
och arkeologiska arbeten skref M. en mängd dikter,
bl. a. politiska satirer med fin tillspetsning. Hans
Oeuvres poétiques utgåfvos 1856, i 6 bd.
Mathilda. Se Matilda.
Mathiola, löfkoja, lövkoja, levkoja. De svenska
namnen äro förvrängn. af Lat. Leucojum, som dock
betecknar en helt annan växt (se Leucojum). Namnet
»löfkoja» är tillagdt en i många varieteter allmänt
i våra trädgårdar odlad, ettårig, rikblommande
växt, M. annua Sw. (Cheiranthus annuus L.), hörande
till nat. fam. Cruciferce Adans., kl. Tetradynamia
L. Den enkelblommiga hufvudformen förekommer vild
vid Medelhafskusterna. Genom odlingen hafva många
former frambragts, hvilka skilja sig från hvarandra
genom storlek och de mångdubbla blommornas färg,
som kan vexla från den rent hvita genom hela
färgskalan till den mörkt, nästan svartaktigt
purpurvioletta. Genom denna stora färgrikedom
är denna löfkojart (»sommarlöfkojan») en omtyckt
prydnad för våra blomsterrabatter. En annan art,
»vinterlöfkojan», M. incana R. Br. (Cheiranthus
L.), hinner icke till blomning å kalljord under
våra korta somrar, utan inflyttas om hösten i kruka
och förvaras öfver vintern i svalt växthus eller
boningsrum, der den börjar blomma under vinterns
senare del eller mot våren. Vinterlöfkojan
är mer storvuxen än sommarlöfkojan samt
har icke alldeles så rik färgvexling som
denna. »Höstlöfkojan» är en senblommig hybrid
emellan de båda förut nämnda arterna. Löfkojorna
hafva en stark, fin, ibland nejlikelik lukt.
O. T. S.
Mathy, Karl, tysk politiker, född i Mannheim 1806,
var finanstjensteman i storhertigdömet Baden, då han,
gripen af den rörelse, som Juli-revolutionen (1830)
framkallade, kastade sig på en frisinnad publicistisk
verksamhet, hvilken 1835 gjorde det nödvändigt för
honom att lemna Baden. Han slog sig då ned i Schweiz
såsom publicist och lärare, men återvände 1840 hem
och inträdde 1842 i den badiska landtdagens andra
kammare, der han blef en af oppositionens ledare. 1847
deltog han i grundandet af »Deutsche zeitung»,
bekämpade 1848 i Vorparlamentet de republikanskt
sinnade ytterlighetsmännen och blef för en kort
tid ledamot af badiska statsministeriet. Han var
derefter i Frankfurt-parlamentet en af H. W. A. von
Gagerns mest framstående meningsfränder och blef
understatssekreterare i riksministeriet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
