- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1123-1124

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matthiæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

danske panterets historie siden Kristian
V
(1869), Kjöbenhavns universitets retshistorie
1479–1879
(1879), Forelæsninger over den danske
tingsret
(1880; 2:dra uppl. 1884) och Den
danske statsforfatningsret
(3 d., 1876–83).
E. Ebg.

Mau, Jens Kristian Edvard Teodor, dansk prest
och författare född i Odense d. 10 Okt. 1808, blef
teol. kandidat 1831 och kyrkoherde 1835 samt innehade
1850–63 Skjellerups pastorat på Fyen och 1863–80
Farums pastorat i norra delen af Själland. 1848 var
han med om stiftandet af »Selskabet for Danmarks
kirkehistorie» samt tog verksamt del i de nordiska
kyrkomötena (1857–61) och i sträfvandena för
missionens främjande. Död d. 4 Aug. 1885. M. utgaf
ett stort antal uppbyggelse- och folkskrifter. De
förnämsta bland dessa äro: Christelige betragtninger
for hver dag i aaret
(1845; 7:de uppl. 1876)
jämte dertill hörande Psalmer og aandelige sange
til hver dag i aaret
(1858), Aandeligt skatkammer
(1868), 400 fortællinger for skolen og livet
(1847, 5:te uppl. 1877; »Christlig läsebok för
skolan och hemmet, innehållande 400 sannfärdiga
smärre berättelser, ordnade efter Luthers katekes»,
1867, 2:dra uppl. 1876) och Alvor og gammen (1855;
2:dra uppl. 1871). 1843–67 redigerade M. tidskriften
»Christelig samler» med dess fortsättning »Ny
christelig samler» (tills. 25 bd). Derjämte
samlade och utgaf han Dansk ordsprogsskat (1879),
innehållande mera än 12,000 ordspråk, tänkespråk
o. d. E. Ebg.

Maubeuge [måbösj], stad och fästning
i franska depart. Nord, vid Sambre,
5 km. från Belgiens gräns. Omkr. 5,000
innev. Smidestillverkning. M. afträddes till
Frankrike genom freden i Nijmegen (1678) och befästes
af Vauban. Omkr. 10 km. n. v. om M. ligger byn
Malplaquet (se d. o.).

Mauch, Karl, tysk Afrikaresande, f. i Würtemberg
1837, d. derstädes 1875, till följd af ett fall, reste
1865–72 i Transvaal-, Matabele- och Masjona-landen,
hvarvid han norrut framträngde till 17 1/2° s. br. samt
1871 kom till Zimbabyes ruiner, i hvilka han trodde
sig återfinna bibelns Ofir. Han skref Reisen im
innern von Südafrika 1865–72
(1874).

Mauchamp-får [måsja’ng], en stam af merinos-får,
som blifvit utbildad på gården Mauchamp i
depart. Aisne i Frankrike. Inom en på gården
befintlig hjord af merinos-får föddes 1828 ett
bagglam, som hade lång, slät och silkesglänsande
ull. Afkomlingarna efter detta lam parades sedan sins
emellan, hvarigenom man slutligen lyckades få djur
med likadan ull som stamfaderns. För den nybildade
rasens utbredning inom landet har franska regeringen
lemnat betydande understöd. Ullen användes till
framställning af dyrbara kamulls-väfnader, hvartill
förr endast kasjmirgetens finaste hår kunnat begagnas.
C. A. L.

Maui, en af Havaii-öarna, belägen emellan 20°
35’–21° 10’ n. br. och 156–156° 45’ v. lgd, består
af två bergmassor, förenade genom ett lågt näs af
10 km. bredd. I öns syd-östra del ligger det 3,114
m. höga, långsluttande Mauna Haleakala. Den
utslocknade kratern i dess topp
är den största på jorden; den mäter nämligen i
längd från ö. till v. 12 km., i bredd 3,6 km. och
i ytvidd 41 qvkm.; djupet utgör 830 m. På bottnen
finnas 16 käglor, 130–180 m. höga, bildade långt
efter sedan toppen af den stora kratern blifvit
förstörd. På östra och norra sidorna äro två stora
remnor i bergväggen, genom hvilka ett ymnigt lavaflöde
utgjutit sig, som nästan nått hafvet. Något svafvel
finnes i kratern, men numera saknas hvarje spår till
vulkanisk verksamhet på ön. Denna har en areal af
1,268 qvkm. och hade 1884 15,970 innev.

Maulbronn, köping i würtembergska Neckarkretsen,
bekant genom sitt forna cistercienskloster, som
nu är upplåtet till ett protestantiskt teologiskt
seminarium. Omkr. 1,150 innev. – M. har varit säte
för tvänne protestantiska konvent, 1564 och 1576. På
det förra (Colloqmum maulbrunnense) sökte man
förgäfves utjämna olikheterna i den lutherska och den
reformerta uppfattningen af läran om nattvarden och
den dermed sammanhängande s. k. ubiquitetsiäran. På
det senare granskades, godkändes och underskrefs den
w. k. Maulbronnformeln (Formula maulbrunnensis). Jfr
Konkordieformeln.

Maulmain [målmen] l. Malmen, stad i Britiska
Birma, distriktet Amherst, vid venstra stranden af
Saluen, 45 km. från dess utlopp i Martaban-viken,
midt emot den förfallna staden Martaban. 53,107
innev. (1881). M. anlades 1820 och är den förnämsta
handelsstaden i landet näst Kangun. Exporten består
mest af trävaror, ris och bomull, jämte färgämnen,
kautsjuk, elfenben m. m. M. är medelpunkt för
den amerikanska baptistmissionens verksamhet bland
birmanerna, men äfven andra, såväl protestantiska
som katolska, missioner verka der.

Mauna Haleakala. Se Maui.

Mauna Kea (»Hvita berget»), högsta berget på ön
Havaii; i dennas nordöstra del, är en för längesedan
slocknad vulkan af 4,208 m. (enligt andra 4,253
m.) höjd, hvaremot det sydligare belägna, 4,145
m. (4,194 m.) höga Mauna Loa l. M. Roa (»Stora
berget») har täta utbrott. Den största af Mauna Loas
kratrar, Moku-a-weo-weo, är 4,200 m. i genomskärning.

Mauna Loa. Se Mauna Kea.

Maunoir [månåar], Charles Jean, fransk geograf,
f. 1830, souschef vid franska krigsarkivets
kartografiska afdelning, är sedan 1867
generalsekreterare i franska geografiska
sällskapets centralutskott och utgifver sällskapets
»Bulletin». Han har i denna samt i »Journal des
sciences militaires» och andra facktidskrifter
publicerat en mängd värdefulla uppsatser, särskildt
rörande topografiens historia. Sedan 1876 är han en
af utgifvarna af »Année géographique».

Maupas [måpa], Charlemagne Émile de, fransk
politiker, f. 1818, tog såsom polisprefekt
i Paris en vigtig del i statskuppen 1851. Han
belönades med polisministersämbetet samt var, sedan
detta ämbete afskaffats (Juni 1853), en kort tid
ambassadör i Neapel och senare, 1860–66, prefekt i
depart. Bouches-du-Rhône. 1853 utnämndes han till
senator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free