Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maurenbrecher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ön Trinidad samt odlas i andra tropiska land. Af
dess märg (möjligen äfven af de kottelika,
fjällbeklädda frukterna) beredes ett slags sagomjöl,
ipuruma, som utgör ett vigtigt näringsmedel för
indianerna i Syd-Amerika. Ur blomkolfvens hölster
erhålles (före blommornas utveckling) en ymnig,
sockerhaltig saft, som genom jäsning lemnar ett
slags vin (»palmvin»), hvilket äfven beredes af
flere andra palmers saft. Frukterna äro ätbara. Af
ytterhuden å bladen, som äro ett förträffligt
taktäckningsmaterial, tillverkas rep och gröfre
väfnader. M. vinifera Mart. är en berömd »vinpalm»
i Brasilien och tjenar för öfrigt till samma ändamål
som den förstnämnda. Äfven ett par andra arter äro
använda på liknande sätt. O. T. S.
Mauritius (fordom kallad Ile de France), britisk
ö uti Indiska oceanen, mellan 57° 18’ och 57° 48’
ö. lgd samt 19° 58’ och 20° 31’ s. br., 880 km. ö. om
Madagaskar, 185 km. n. ö. om Réunion. Ön har en
oregelbundet elliptisk form, omkr. 58 km. lång i
n. och s., 37 km. i ö. och v., samt har en areal
af 1,914 qvkm. Från den merendels klippiga kusten
höjer ön sig mot det inre, der den genomdrages af
tre i medeltal 650 m. höga, endast kring topparna
nakna bergskedjor i n. v., s. v. och n. ö. De högsta
topparna äro Montagne de la Rivière noire (826 m.), i
den sydvestra, samt Piton de Pouce (808 m.) och Pieter
Botte (816 m.) i den nord vestra kedjan. Sceneriet på
ön prisas som mycket omvexlande och pittoreskt. Ön är
utan tvifvel resultatet af vulkanisk verksamhet, enär
alla berg bestå af basalt och gråaktig lava. Endast
kusten utgöres till en del af korallkalk, och en krans
af korallbankar omger densamma, så att hamnarna äro
svårtillgängliga. De många åarna äro segelbara, men
endast några hundra famnar från sin mynning. Under
den torra årstiden krympa de flesta ihop till bäckar,
men uppsvälla af de häftiga regnen till våldsamma
strömmar. I södra delen ligger en djup sjö, kallad
Grand Bassin, som sannolikt är en slocknad krater
i en gammal vulkan. Klimatet är angenämt under den
svala och jämförelsevis torra årstiden (April–Nov.),
men tryckande hett om sommaren (Dec.–April), utom
på de inre slätterna, der termometern visar 21°–27°
C. I Port Louis och vid kusten i allmänhet visar
den 32°–36° C. Årstemperaturen är i Port Louis 26°
C. Under de sista åren har ön hemsökts af flere svåra
epidemier, såsom koleran 1854, som bortryckte 17,000
menniskor, och malarian 1867, som beröfvade 30,000
menniskor lifvet. Från Jan. till midten af April
förekomma våldsamma cykloner. Marken är ganska bördig;
den består af jernhaltig rödlera, men så stenig,
att plog ej kan användas. Den fordom ymniga skogen är
nu nästan uthuggen, och slätterna äro hufvudsakligen
förvandlade till sockerplantager. Nästan alla slags
tropiska produkter kunna odlas, men koloniens välstånd
hvilar uteslutande på sockerproduktionen. Öns export
har växt betydligt under de sista 25 åren och hade
1884 ett värde af nära 4 mill. pd st., deraf socker
för mer än 3,5 mill. pd. Öfriga exportartiklar äro
kaffe, kokosolja, rom, vanilj,
aloefibrer och melass. Importen, som 1884 hade
ett värde af nära 3 mill. pd, utgöres mest af
ris, hvete och annan spanmål, nötkreatur från
Madagaskar samt bomullsväfnader. Ön har två
jernvägar med en sammanlagd längd af 148 km. 1851
hade den 183,506 innev., 1885 icke mindre än
370,766, deraf 253,730 asiater och negrer, resten
européer och halfblod. Större delen af den hvita
befolkningen tillhör romersk-katolska kyrkan
(108,000), omkr. 8,000 äro protestanter. Såväl
den protestantiska kyrkan (under en biskop af
M.) som den katolska (likaledes under en biskop,
af Port Louis) åtnjuter statsunderstöd. För den
högre undervisningen finnes ett Royal college;
för den lägre funnos 1880 92 folkskolor, besökta
af omkr. 9,400 barn. I spetsen för öns förvaltning
står en guvernör jämte ett verkställande råd af 5
ledamöter. Derjämte finnes ett lagstiftande råd
af 27 medlemmar. Fransk lag är hufvudsakligen ännu
gällande, och franska språket användes uteslutande i
förvaltningen och rättskipningen. Mått och vigt grunda
sig på metersystemet. Koloniens inkomster uppgingo
1884 till 961,000 pd och utgifter till 907,000
pd. Förnämsta inkomsten härrör af tullar. Statsskulden
uppgick s. å. till 749,000 pd. Öns hufvudort är
Port Louis, på vestra kusten, med omkr. 70,000
innev. Till kolonien räknas äfven Seychellerna, öarna
Rodriguez och Diego Garcia samt ett sjuttiotal mindre
öar, spridda uti Indiska oceanen, med tillsammans
omkr. 17,000 innev. – Ön upptäcktes af portugiserna
1507 och var då obebodd. 1598 togs den i besittning
af holländarna, hvilka kallade den M. efter prins
Morits af Oranien och anlade ett fort på ön, men
intet egentligt nybygge. Sedan de 1710 öfvergifvit ön,
togs den i besittning af fransk-ostindiska kompaniet
(efter 1767 franska kronan), som kallade den Ile de
France och genom flere utmärkta guvernörer, särskildt
Mahé de Labourdonnais (1734–46), lade grunden till
dess välstånd genom att införa sockerkulturen. 1810
intogs ön af engelsmännen och tillerkändes dem i
första Parisfreden (1814), med vilkor att innevånarna
skulle få behålla sina lagar, sitt språk och sin
religion. Scenen i Bernardin de Saint-Pierres bekanta
idyll »Paul et Virginie» är förlagd till M., hvarom
många lokalsägner ännu erinra.
Mauritius (Flavius Tiberius M.), östromersk
kejsare, föddes år 539 i Kappadocien. Han
hade tjenat sig upp till befälhafvare för det
kejserliga lifgardet samt efter ett lyckligt krig
mot Persien blifvit kejsar Tiberius’ II:s måg, då han
582 efterträdde denne på tronen. År 602, under ett
framgångsrikt krig mot avarerna, flydde han undan
för en soldatinsurrektion, men blef gripen och på
usurpatorn Fokas’ befallning afrättad, sedan han först
nödgats se fem sina söner undergå samma öde (d. 28
Nov. 602). M. författade ett arbete i krigskonst,
Strategicon (12 böcker), hvilket 1664 utgafs i Upsala
på grekiska och latin af J. Schefferus (tillsammans
med Arrianus’ »Tactica»).
Mauritius- och Lazarusorden (Ordine de S.S. Maurizio
e Lazzaro), en italiensk civil- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
