Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maurenbrecher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Maurus, Rabanus. Se Rabanus.
Maury [måri], Jean Siffrein, fransk kardinal, f. 1746
af fattiga föräldrar, sattes i tillfälle att studera
och ådagalade tidigt lysande egenskaper. Snart begaf
han sig till Paris, der han skaffade sig uppehälle
genom enskild undervisning, och täflade med framgång
i Franska akademien med några äreminnen. Sedermera
blef han en af stadens förnämsta predikanter. På
akademiens förslag blef han abbot i Frénado och
fick 1785 säte i Franska akademien. 1789 valdes
han till medlem inom prästerskapet af les états
généraux (riksdagen), der han obetingadt slöt sig
till högern och jämte Cazalès blef dess förnämste
man. Han var den ifrigaste motståndaren till alla
reformer. »Ingen kunde oftare och längre motsäga än
han eller bättre ersätta goda skäl med svepskäl eller
med anförande af andras ord samt själens rörelser
med oratoriska former.» Han var qvick, fintlig och
alltid slagfärdig, men saknade djupare öfvertygelse
och sakkunskap. Revolutionen gick dock sin gång,
borttog snart abbé M:s beneficier samt tvang honom
1791 att fly. Han begaf sig då till emigranterna i
Bruxelles och Koblenz samt mottogs, ehuru blott en
skomakares son, af prinsarna och högadeln med stora
hedersbetygelser. Pius VI kallade honom till Rom
samt utnämnde honom 1794 till kardinal och biskop
i Montefiascone och Corneto, hvilket stift var ett
af de mest inkomstbringande uti Italien. Men då de
franska trupperna 1798 ryckte mot Rom, måste M. fly
först till Venezia, sedan till Ryssland. Han återvände
redan följande år till Rom och utnämndes af »konung»
Ludvig XVIII till ambassadör vid påfliga stolen. 1804
begärde han emellertid och fick af Napoleon tillåtelse
att vistas i Frankrike, dit han återkom 1806. Följande
år återfick han sin plats i Franska akademien samt
utnämndes d. 14 Okt. 1810 till ärkebiskop i Paris,
sedan Napoleon afsatt hans företrädare. Derigenom hade
M. brutit med kyrkan, liksom han genom sitt affall
redan förut brutit med bourbonernas anhängare. Han
blef också afsatt 1814, sedan Ludvig XVIII bestigit
tronen, och begaf sig då till Rom, der den förbittrade
påfven höll honom i fängelse under sex månader. Död i
Rom 1817. M:s Oeuvres-choisies utgåfvos 1827 i 5 bd.
J. Fr. N.
Maury, Juan Maria, spansk skald, f. i Malaga
omkr. 1780, fick sin bildning i Frankrike, England
och Italien samt bosatte sig i Paris, hvarest han dog
1845. Hans episka dikt La agresion británica (1806)
och än mera den romantiska riddaredikten Esvero
y Almedora (1840) ega stora förtjenster i formelt
afseende. Han utgaf sina smärre dikter samlade under
titeln Poesias castellanas (3 bd, 1845). Mest har
emellertid M. gjort sig känd genom arbetet »Espagne
poétique» (2 bd, 1826–27), en samling af spansk lyrik
från äldre och nyare tider, med bifogade kritiska
uppsatser och metriska öfversättningar till franska.
Maury [måri], Matthew Fontaine, nord-amerikansk
hydrograf, f. i Virginia 1806, tillhörde från 1825
Förenta staternas marin, sedan 1836 såsom löjtnant. År
1839 anställdes han vid sjökarteverket i Washington, i förening med
hvilket ett nautiskt observatorium och en hydrografisk
byrå utbildade sig. M. blef 1844 direktör för det hela
och erhöll 1855 kommendörs-grad. I sin nya verksamhet
hopade han genom utdelande och återuppsamlande
af ändamålsenligt inrättade loggböcker ett högst
rikhaltigt förråd af nautiska iakttagelser, hvarefter
han publicerade vind- och strömkartor samt anvisningar
på de bästa segelvägarna. Derigenom samt genom det
banbrytande, ehuru numera föråldrade, arbetet The
physical geography of the sea (London 1855, New
York 1856; många senare upplagor; öfvers. på flere
språk) m. fl. skrifter inlade han stora förtjenster
om sjöväsendet och dess hjelpvetenskaper, i
synnerhet hydrografien, hvilken vetenskapsgren han
kan anses hafva praktiskt grundlagt. Det var också
hufvudsakligen M:s förtjenst, att ett gemensamt
system för nautiska observationer fastställdes å den
internationella kongressen i Bruxelles 1853. Vid
nord-amerikanska inbördes krigets utbrott (1861)
ställde M. sig till sydstaternas tjenst och begaf sig
senare, efter att hafva mist nästan all sin egendom,
först till England och sedermera i tjenst hos kejsar
Maximilian af Mejico. Efter dennes död (1867) flyttade
han till Virginia och slutade der sina dagar 1873.
Maury [måri], Louis Ferdinand Alfred, fransk
kulturhistoriker, f. 1817, riksarkivarie sedan 1868,
har visat stor och mångsidig lärdom i sina skrifter,
bland hvilka må nämnas Essai sur les légendes
pieuses du moyen âge (1843), La terre et l’homme
(1856; 4:de uppl. 1878), Histoire des religions
de la Grèce antique (3 bd, 1857–60), La magie et
l’astrologie dans l’antiquité et au moyen âge (1860;
3:dje uppl. 1863), Le sommeil et les rêves (1861;
4:de uppl. 1877), Croyances et légendes de l’antiquité
(1863; 2:dra uppl. 1865) och Les forêts de la Gaule
et de l’ancienne France (1867). M. har äfven lemnat
en mängd bidrag till större tidskrifter och, såsom
sekreterare i geografiska sällskapet i Paris, under
en längre tid redigerat dess bulletiner.
Mauschla (T. mauscheln, af Mauschel, förvrängn. af
Moses, ett spenamn på judarna, hvilket på judetyska
uttalas môsche l. mausche), berätta humoristiska
historier på de polske schackerjudarnas blandspråk
(se Judetyska).
Mauser-geväret (T. Mausergewehr l. das deutsche
reichsgewehr m/71), det af Tyska riket 1871
antagna bakladdningsgevär, som är konstrueradt
af bröderna Mauser från Würtemberg samt påminner
om Dreyses och Beaumonts system. Det har pipa
och reffelsystem liknande Chassepotgevärets samt
patron lik Berdangevärets m/71. Kalibern är 11 mm.,
refflornas antal 4 och reffelstigningen 1 hvarf åt
höger på 550 mm. Gevärets vigt med bajonett utgör
5,28 kg. Skjuthastigheten är 12 skott i minuten,
största skottvidden 1,600 m. H. W. W.
Mausim, det gammalarabiska namnet på monsun (se
d. o.).
Mausoleum, Lat. (Grek. Mausoleion) ursprungligen den
stora, praktfulla grafvård, som drottning Artemisia
af Karien lät upprätta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
