Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mayer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betraktande de fel, som oaktadt den noggrannaste
justering vidlåda hvarje astronomiskt instruments
uppställning. Han angaf äfven metoder att medelst
observationer härleda dessa fels belopp och
framställde en efter honom benämnd reduktionsformel,
med hvilken iakttagelserna kunde korrigeras för
instrumentfelens inflytande. Enligt dessa principer
utförde han en stor mängd iakttagelser af zodiakens
stjernor. Noggranheten af hans metod gjorde det
möjligt att upptäcka så kallade »egna rörelser» hos de
iakttagna fixstjernorna, och M. var äfven den förste,
som bestämde dylika. Jämväl inom måntopografien
var han banbrytande. Hans förnämsta arbete på
detta område är Bericht von den mondskugeln,
welche bei der kosmographischen gesellschaft
in Nürnberg aus neuen beobachtungen verfertigt
werden durch Tob. Mayer (1750). En fråga, som mer
än någon annan sysselsatte honom, var den om en
förbättrad metod att bestämma longituden till sjös,
för hvilkens lösning engelska parlamentet utsatt
höga pris. För detta ändamål konstruerade han nya
sol- och måntabeller, sedermera (1770) publicerade
af Board of longitude i London under titel Tabulae
motuum solis et lunae novae et correctae, auctore
Tob. Mayer. Quibus accedit methodus longitudinum
promota eodem auctore. Han afled emellertid,
innan priset utföll; han trodde så säkert på dess
erhållande, att han eventuelt testamenterat en del
deraf åt Göttingens universitet. Hans enka erhöll från
London en del af den utsatta belöningen; det högsta
priset tillerkändes J. Harrison (se Kronometer). –
En son af M. var Johann Tobias M. d. y., f. 1752,
d. 1830, hvilken 1779 blef professor i matematik och
fysik i Nürnberg, 1786 i Erlangen och 1799 i Göttingen
samt författade en på sin tid mycket ansedd lärobok
i praktisk geometri. K. B.
Mayer, Karl Friedrich Hartmann, tysk skald,
f. 1786, d. 1870 såsom pensionerad oberjustizrath
i Tübingen, var medlem af den s. k. schwabiska
skaldekretsen. Hans egendomliga diktområde var
den korta lyriska naturbilden, i hvilken han viste
inlägga stor innerlighet. 1833 utgaf han sina dikter
(3:dje uppl. 1864). M:s arbete Ludwig Uhland, seine
freunde und zeitgenossen (2 bd, 1867) är af vigt i
literaturhistoriskt hänseende.
Mayer, Johann Ernst, tysk bildhuggare,
f. 1796, d. i München 1844, började sin bana som
ornamentsbildhuggare, men biträdde sedan 1818, på Leo
v. Klenzes kallelse, i München vid restaurationen
af antika bildverk, hvarunder han äfven studerade
vid akademien. 1821 reste han till Italien, der han
blef Thorvaldsens lärjunge. 1826 återvände han till
München och blef 1830 professor vid polytekniska
skolan. Af M:s arbeten märkas bl. a. Thorvaldsens
byst, Homeros och Thukydides för Biblioteket i München
samt reliefer i Pinakotekets Rubenssal.
Mayer, Charles, tysk pianist, f. i Königsberg 1799,
d. i Dresden 1862, studerade för Field i Petersburg,
der han 1819–50 verkade såsom lärare, hvarefter han
flyttade till Dresden. Redan 1814 konserterade han
i Paris samt 1845 i Sverige, Tyskland och Österrike. Hans
pianokompositioner stiga till öfver 200 verk
(konserter, fantasier, variationer, etyder
etc.). De tillhöra den bättre salongsmusiken samt
äro mycket briljanta, tacksamma och fint utarbetade.
A. L.
Mayer, Julius Robert von, tysk läkare, fysiker,
f. 1814, d. 1878, följde 1840 såsom skeppsläkare
ett nederländskt handelsfartyg till Java och
fick derunder blicken öppnad för den mekaniska
värmeteorien genom iakttagelsen att blodet hade
mindre behof af syrsättning i varmare klimat. 1841
bosatte han sig i sin födelsestad, Heilbronn,
och praktiserade der till 1850. Såsom en af den
mekaniska värmeteoriens grundläggare framträder M. i
Bemerkungen über die kräfte der unbelebten natur
(i Liebigs »Annalen», b. 42, 1842), der han klart
uttalar satsen om det mekaniska arbetets och värmets
eqvivalens. M. beräknade äfven redan sjelf värmets
mekaniska eqvivalent, ehuru visserligen den siffra han
fann ej var den, som sedermera blifvit ansedd såsom
den riktiga. Rik på originella tankar, fullföljde han
skarpsinnigt sitt betraktelsesätt i skrifterna Die
organische bewegung in ihrem zusammenhang mit dem
stoffwechsel (1845), Beiträge zur dynamik des himmels
(1848) m. fl. arbeten. M. utgaf senare sina skrifter
samlade under titeln Die mechanik der wärme (1867;
2:dra uppl. 1874). 1876 skref han ännu en afhandling,
Die Torricelli’sche leere und über auslösung.
Mayer, Friedrich Karl, tysk arkitekturmålare,
f. 1824 i Bajern, studerade 1844–48 i München hos
både arkitekter och målare, gjorde sedan en resa i
Belgien och blef 1855 professor vid konstslöjdskolan i
Nürnberg. Han har målat en mängd arkitekturstycken,
mestadels interiörer, såsom af Sakramenthuset
i Nürnbergs Lorenzkirche, Sebaldusmonumentet,
Rådhussalen i Braunschweig, högaltaret i Augsburgs
domkyrka, Brudporten i Nürnbergs Sebalduskirche
m. m. Som arkitekt har han dessutom restaurerat flere
kyrkor och slott i Tyskland. 1875 blef M. konservator
vid målerisamlingen i Nürnberg.
Mayhew [meju], Henry, engelsk skriftställare, f. i
London 1812, uppsatte 1841 skämttidningen »Punch»
och skref en stor mängd teaterpjeser, noveller,
tidskriftsartiklar, böcker för ungdom samt (i förening
med två sina bröder) humoristiska skrifter. Större
uppseende väckte dock hans arbete London labour
and the London poor (1851; ny uppl. 1866), bygdt på
grundliga studier af pauperismen och de arbetande
klassernas ställning i verldsstaden. Vidare märkas
The mormons, or latter day saints (1852) och The
wonders of science (1855; ny uppl. 1860).
Maynooth [menouth], by uti irländska grefskapet
Kildare, vid Royal canal och jernvägen emellan Dublin
och Galway, 22 km. v. om Dublin. I byn ligger det
katolska prestseminariet (Royal catholic college),
som grundades 1795 af irländska parlamentet. Anstalten
mottog årligen af regeringen 8,928 pd i underhåll
och doterades ännu rikligare genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
