Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medellagen (medleste lagen)
- Medellifslängd, stat., en statistisk term, om hvars rätta betydelse stor begreppsförvirring varit och ännu är rådande
- Medellin. 1. Småstad med 1,250 innev. i spanska prov. Badajoz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att den lagbok, som med namnet Medellagen betecknas,
är Magnus Erikssons landslag. Jfr C. J. Schlyter: »Om
den i några äldre handlingar förekommande benämningen
’medleste lagen’» (i Vitt. hist. o. ant. akad:s
handl., 18:de d., 1846).
Medellifslängd, stat., en statistisk term, om
hvars rätta betydelse stor begreppsförvirring
varit och ännu är rådande. – 1) Någongång fattas
medellifslängd såsom afseende medelåldern af de vid
en viss tidpunkt (t. ex. en folkräkning) faktiskt
i lif varande personerna; begreppet är då liktydigt
med de lefvandes medelålder. Men då tydligtvis det
stora flertalet af dessa personer ytterligare kommer
att lefva i åtskilliga år, är det uppenbart, att de
undersökningar, som i nyss angifna riktning göras,
måste lemna ett vida lägre resultat än den siffra,
som angifver medelåldern i vanlig mening. Hithörande
svenska siffror från de båda senaste folkräkningsåren
äro för
de lefvandes medelålder |
| mankön | qvinkön | båda könen |
1870 | 27,14 | år | 28,90 | år | 28,5 | år |
1880 | 29,10 | " | 29,46 | " | 29,29 | " |
2) Medellifslängd identifieras äfven understundom
med medelålder vid döden, d. v. s. medelsiffran
af de under en viss tidrymd aflidnes åldersår.
Äfven detta medeltal torde svårligen kunna
sägas gifva rätta svaret på frågan om
medellifslängd. Det är nämligen a priori tydligt
och bestyrkes äfven i rikt mått af de statistiska
undersökningarna, att de aflidnes medelålder i högst
väsentlig mån beror af de för tillfället rådande,
men ofta ganska snabbt vexlande proportionerna
mellan de särskilda åldersklasserna. I ju
starkare proportion de späda, motståndssvagare
åldrarna ingå i det hela, dess lägre måste
ock siffran för medelålder vid döden ställa sig;
och omvändt: ju mindre proportionen af de späde är,
dess högre bör medelsiffran af de dödes ålder blifva.
Och då under senare årtionden nativiteten i allmänhet
minskats, måste redan deraf framgå såsom följd en
ökad »medelålder vid döden». – De senaste svenska
siffrorna angifva såsom
medelålder vid döden |
1861–70 | för mankön | 30,5 | år, | för qvinkön | 34,9 | år; |
1871–80 | " | 31,8 | " | " | 36,2 | " |
De betydligt höga talen för år 1871: för mankön 34,6
år, för qvinkön 39,8 år, bero helt enkelt på det
årets ringa dödlighet bland barn, liksom tvärtom
minimisiffrorna (för år 1862), för mankön 27,9 och
för qvinkön 32,1 år, bestämdes af då herskande
svåra mässlingsepidemi. Af de anförda exemplen
torde tillfyllest framgå huru vanskligt det är att
på denna grund vilja bygga slutsatser i fråga om
en ökad eller minskad medellifslängd.
3) Ojämförligt tillförlitligare måste
de undersökningar blifva, hvilka afse
medellifslängden för medlemmarna af en och samma
åldersklass l. årskull. Men äfven om uppgiften
sålunda begränsas, har man att skilja emellan
två icke oväsentligt skiljaktiga uppfattningar;
å ena sidan a) den vid en viss tidpunkt af
lifvet återstående medellifslängden (Fr. vie
moyenne), d. v. s. det medeltal som angifver huru
många år personer af samma åldersgrupp antagligen
hafva att ytterligare genomlefva, samt vidare b)
den s. k. sannolika lifslängden (Fr. vie probable),
d. v. s. den tid, som, enligt statistikens
iakttagelser, visat sig förflyta, intill dess de
samtidigt föddes antal genom dödsfall reducerats
till hälften af den ursprungliga numerären. Ur båda
dessa synpunkter lemnar den svenska statistiken
synnerligen beaktansvärda upplysningar, dess
värdefullare, som till materialets tillförlitlighet
äfven kommer undersökningsseriens exceptionelt långa
utsträckning, hvilken medgifver en lätt öfverblick
af utvecklingsgången.
Den återstående medellifslängden, från födseln räknadt,
utgjorde i Sverige:
Under åren | För mankön | For qvinkön |
1755–1775 | 33,9 | år | 36,6 | år |
1776–1795 | 34,7 | " | 37,5 | " |
1816–1840 | 39,5 | " | 43,6 | " |
1841–1845 | 41,9 | " | 46,6 | " |
1846–1850 | 41,4 | " | 45,6 | " |
1851–1855 | 40,5 | " | 44,6 | " |
1856–1860 | 40,5 | " | 44,2 | " |
1861–1870 | 42,8 | " | 46,4 | " |
1871–1880 | 45,3 | " | 48,6 | " |
I fråga åter om den vid särskilda åldersår
återstående medellifslängden se Dödlighetstabeller,
i hvilken art. äfven tillfälle är beredt att ur denna
synpunkt jämföra Sveriges förhållanden med Englands,
Belgiens och Frankrikes.
Håller man sig deremot till
den sannolika lifslängden, så befinnes densamma hafva
i Sverige utgjort för det nyfödda barnet:
Under åren | För mankön | For qvinkön |
1756–1775 | 32,5 | år | 37,7 | år |
1776–1795 | 33,9 | " | 40,7 | " |
1816–1840 | 44,8 | " | 51,4 | " |
1841–1845 | 48,7 | " | 56,5 | " |
1846–1850 | 48,1 | " | 55,2 | " |
1851–1855 | 46,4 | " | 53,5 | " |
1856–1860 | 46,5 | " | 53,0 | " |
1861–1870 | 51,0 | " | 57,0 | " |
1871–1880 | 54,3 | " | 59,8 | " |
Det framgår häraf, att en ökad sannolik lefnadslängd af
21,8 år för mankön och 22,1 år för qvinkön varit
resultatet af ett och ett fjerdedels sekels
civilisatoriska sträfvanden. Lifskraftigheten
(vitaliteten) är nämligen tydligen resultatet
af proportionen emellan högsta möjliga menskliga
lifslängd och de på densamma inverkande ogynsamma
förhållanden af olika art. Dessa sistnämnda betingas
i väsentlig mån till styrka och myckenhet af det
sociala tillståndet, under det att den menskliga
lifslängdens höjdpunkt lär få anses vara tämligen
lika öfverallt och i alla tider. Särskildt ur denna
synpunkt måste de ofvan meddelade sifferserierna
anses såsom synnerligen tillfredsställande.
J. H.
Medellin [-deljin]. 1. Småstad med 1,250 innev.
i spanska prov. Badajoz, vid Guadianas och Ortigas
sammanflöde. Fordom romersk koloni, Metellinum, anlagd
af konsuln C. Metellus. F. Cortez’ födelseort. Vid
M. segrade fransmännen d. 28 Mars 1809 under Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0604.html