Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mejico l. Mexico, Sp. Estados unidos de M., Aztek. Mexitli, förbundsrepublik i Nord-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1822–23). Den författning, som trädde i kraft d. 4
Okt. 1824, var till sina hufvuddrag bildad efter
den nord-amerikanska och förvandlade M. till en
federativrepublik af följande 19 stater: Chiapas,
Chihuahua, Coahuila och Texas, Durango, Guanajuato,
Jalisco, Mejico, Michoacan, Nuevo Leon, Oajaca. Puebla
de los Angeles, Queretaro, San Luis Potosi, Sinaloa,
Sonora, Tabasco, Tamaulipas, Vera Cruz, Yucatan
och Zacatecas samt territorierna Öfre och Nedre
Kalifornien, Nya Mejico, Colima och Santa Fé. Till
republikens förste president valdes (d. 31 Jan. 1824)
general Vittoria. Genom en kort derefter utfärdad lag
(d. 13 Jan. 1825) förbjöds all slafhandel. Inom kort
utvecklade sig två partier: escoceses, till hvilka
de hvite och det högre presterskapet anslöto sig,
och som önskade en centraliserad och aristokratisk,
hälst monarkisk författning, och yorkinos, som
representerade de demokratiska idéerna. De senare
uppsatte, efter flere våldsgerningar, 1828, Guerrero
– i egenskap af mestizpatrioternas afgud – till
president och förviste genom en lag af d. 20 Mars
1829 alla spaniorer för alltid från M:s jord. 22,000
spaniorer lemnade landet med sin rörliga förmögenhet,
som uppskattades till 140 mill. doll. Samtidigt
försökte en spansk expedition återeröfra M., men
utan framgång. Den 1 Jan. 1830 måste Guerrero
vika för Bustamente, som efter ett par år sjelf
blef undanträngd af Santa Aña. Denne införde d. 23
Okt. 1835 en ny konstitution, som lade såväl den
lagstiftande som den verkställande makten i händerna
på presidenten och en öfver kongressen stående,
till 1/3 af presidenten utnämnd senat. De enskilda
staternas lagstiftande församlingar upphäfdes, och
dessa förvandlades till 24 departement, förvaltade ät
generaler såsom guvernörer. Dessa åtgärder framkallade
uppror i åtskilliga stater, bl. a. i Texas, som
förklarade sig oberoende. Då Santa Aña sökte tvinga
det till underkastelse, blef han slagen af Houston vid
San Jacinto (d. 21 April 1836) och sjelf tagen till
fånga, hvarefter Bustamente d. 25 Febr. 1837 åter
blef president. I slutet af 1836 erkände slutligen
Spanien M:s oberoende; deremot uppstod till följd
af kränkningar mot franska medborgare i M. 1838–39
ett krig med Frankrike, som genom britisk bemedling
slutade med att M. måste till Frankrike betala ett
skadestånd af 600,000 piaster. 1841–45 var Santa
Aña å nyo president med en diktators makt, tills
ett af Herrera ledt uppror i början af 1845 tvang
honom lemna landet. Kort derefter upptogs Texas i
den nord-amerikanska unionen, och tvister uppstodo
om gränserna. Herrera störtades vid årets slut af
den krigiske generalen Paredes, och en fullständig
brytning med Förenta staterna följde. Nord-amerikanerna
under general Scott eröfrade utan stort motstånd M:s
norra provinser och slogo Santa Aña, som återkommit
och utnämnts till mejikanska härens generalissimus. De
eröfrade den af honom tappert försvarade hufvudstaden
M. (d. 14 Sept. 1847). Efter nya, för mejikanerna
olyckliga företag slöts d. 2
Febr. 1848 fred i Guadalupe Hidalgo, hvilken d. 29
Maj ratificerades af den till Queretaro flyttade
kongressen under presidium af den åter till president
utnämnde Herrera. M. afträdde de på andra sidan
Rio Grande del Norte belägna och till Texas slagna
delarna af staterna Tamaulipas, Coahuila och Chihuahua
äfvensom Nya M. och Nya Kalifornien, tillsammans
omkr. 1,650,000 qvkm., eller hälften af mejikanska
området, hvaremot unionen betalade 15 mill. doll. till
M. Trots åtskilliga förvecklingar qvarstod Herrera
till 1851 och efterträddes då af general
Arista. Men denne undanträngdes redan i början af 1853;
och efter nya oroligheter riktades blickarna å nyo
på Santa Aña, som 1853 tillegnade sig en fullständig
diktatur och i Dec. s. å. förklarade sig för president
på lifstiden samt regerade med stor stränghet, stödd
af hären och presterskapet. Bland annat återupptog
han jesuiterna i M. och skaffade sig penningar genom
att sälja södra delen af nuv. territoriet Arizona
för 10 mill. doll. till Nord-Amerika. I Aug. 1855
tvangs han dock att nedlägga sin makt och gå i
landsflykt. Hans efterträdare blef till en början
den gamle indianhöfdingen Juan Alvarez (»söderns
panter»), men kort derefter general Comonfort,
som lät börja indragningen af kyrkogodsen och
genomförde en frisinnad författning med upphäfvande
af härens och presterskapets företrädesrättigheter
(Febr. 1857). I Jan. 1858 störtades han af den
klerikale generalen Zuloaga, som bemäktigade sig
staden M., men de liberale utropade i stället
vicepresidenten (d. v. s. presidenten för högsta
domstolen), indianen Juarez till president. Sedan
Zuloagas efterträdare Miramon i slutet af 1860
blifvit slagen af Ortega och nödgats lemna landet,
höll Juarez (se denne) sitt intåg i hufvudstaden. Han
fullföljde med kraft Comonforts arbete, men måste
fortsätta ett guerrillakrig med sina motståndare,
hvarjämte han samtidigt kom i strid med England,
Frankrike och Spanien rörande en penningfråga. De
tre makterna sände i början af 1862 trupper till
M. England och Spanien gingo snart in på förlikning,
hvaremot Napoleon III, på de klerikales tillskyndelse,
beslöt göra M. till en monarki. De franska trupperna
under marskalk Bazaine och general Forey vunno den
ena segern efter den andra. Hufvudstaden besattes
i Juni 1863, Juarez måste draga sig tillbaka till
de norra staterna och inskränka sig till att föra
ett guerrillakrig, och det i M. insatta klerikala
regentskapet erbjöd 1864 den mejikanska kejsarekronan
åt ärkehertig Maximilian af Österrike. Efter en
betydelselös folkomröstning, som bekräftade detta val,
mottog Maximilian (se denne) anbudet och ankom i Maj
1864 till M. Juarez trängdes tillbaka till gränsstaten
Chihuahua, och den nya statsförfattningen erkändes af
alla främmande makter med undantag af Förenta staterna
och de spanska republikerna i Syd-Amerika. Sedan
det norda-merikanska inbördeskriget var slut (1865),
började Förenta staternas regering öfva ett allt
starkare tryck på Frankrike, så att Napoleon nödgades
hemkalla sina trupper. Den af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
