Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mejico l. Mexico, Sp. Estados unidos de M., Aztek. Mexitli, förbundsrepublik i Nord-Amerika - Mejico l. Mexico, en af de inre staterna i mejikanska förbundsrepubliken - Mejikanska folk. Se Indianer, sp. 520 - Mejikanska kustströmmen kallas den i norra Stilla oceanen utanför Mejicos och Central-Amerikas vestkust från n. mot s. löpande hafsströmmen - Mejikanska språk är en rent geografisk bestämning på de talrika dels med hvarandra beslägtade, dels från hvarandra fullkomligt skilda språk, som talas (eller talats) af de inhemska folken på det nuvarande området för Mejicos förenta stater - Mejikanska viken l. mejikanska golfven, en stor vik af Atlantiska hafvet på Nord-Amerikas östkust - Mejillones, stad i det 1882 af Bolivia till Chile afträdda området Antofagasta - Mejram. Se Origanum - Mekanik, vetenskapen om de lagar, som äro gällande vid förändringar i kropparnas lägen, och de krafter, som dervid utöfva inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fransmännen i början af 1867 alldeles öfvergifne
Maximilian blef tagen till fånga och d. 19 Juni
skjuten. Författningen af 1857 trädde åter i kraft,
och Juarez återvaldes till president i Okt. 1867. Han
återvaldes 1871 och fick vid sin död (1872) till
efterträdare Lerdo de Tejada (se denne), under hvilkens
styrelsetid stat och kyrka blefvo fullständigt
skilda, full trosfrihet infördes, klostren stängdes,
civiläktenskapet blef obligatoriskt och jesuiterna
utvisades. Han återvaldes 1876, men störtades redan
samma år af Porfirio Diaz (se denne), som 1877
definitivt valdes i hans ställe till president. 1880
valdes general Manuel Gonzalez, och denne efterträddes
1884 af Diaz, som f. n. (1886) är president.
Mejico l. Mexico [me’sjikå; spanskt uttal:
me’chikå], en af de inre staterna i mejikanska
förbundsrepubliken, med afseende på folkmängd,
industri och handel den vigtigaste af dem alla,
har en areal af omkr. 21,460 qvkm., med 710,580
innev. (1882). Staten tillhör det mejikanska höglandet
och består af platåer af mer än 2,000 m. höjd, öfver
hvilka flerestädes berg uppstiga till betydande
höjd, t. ex. Nevado de Toluca (omkr. 4,600 m.). Den
har en mängd såväl floder som sjöar. Af de senare
må särskildt nämnas de på Tenochtitlan vid staden
M. belägna fyra sjöarna Tezcuco, Chalco, Cristoval
och Zumpango. Hufvudstad: Toluca.
Mejikanska folk [mesji-]. Se Indianer, sp. 520.
Mejikanska kustströmmen [mesji-] kallas den i norra
Stilla oceanen utanför Mejicos och Central-Amerikas
vestkust från n. mot s. löpande hafsströmmen.
Mejikanska språk [mesji-] är en rent geografisk
benämning på de talrika dels med hvarandra
beslägtade, dels från hvarandra fullkomligt skilda
språk, som talas (eller talats) af de inhemska
folken på det nuvarande området för Mejicos förenta
stater. Dessa språk kunna lämpligen indelas i
följande stora grupper: 1. aztekiska och sonoriska
språk; 2. mayaspråken (se d. o.); 3.
aboriginerspråken; och 4. kustspråken, som talas af åtskilliga
indianstammar vid vestra kusten, hvilka ej anses
tillhöra urinnevånarna (se Indianer, sp. 521). Mest
betydande äro de med hvarandra befryndade aztekiska
och sonoriska språken, hvilka utbreda sig öfver
större delen af Mejico (om de hithörande talrika
stammarna se Indianer, sp. 520). Det förnämsta af de
aztekiska tungomålen är nahuatl (riktigare nawatl),
som derför äfven kallas aztekiska språket, ofta också
mejikanska språket (se Nahuatl). Om de sonoriska
språken hänvisas till den liknämnda artikeln. Under
benämningen aboriginerspråk sammanfattar man de
indianstammars språk, hvilka anses som afkomlingar
af Mejicos urinnevånare före toltekers och aztekers
uppträdande (se härom Indianer, sp. 521). Dessa på små
skilda områden inhemska språk äro beslägtade hvarken
med hvarandra eller med något annat amerikanskt språk,
utan hvar för sig lika enstaka som t. ex. baskiskan
i Europa. De mest kända af denna grupp äro otomi,
taraska, totonaka, mixteka, zapoteka och matlatsinka. Ett särskildt
intresse eger otomi, hvars enkla, nästan isolerande
byggnad skiljer sig så vidt från den i andra
amerikanska språk allmänna s. k. polysyntetiska
formbildningen, att det t. o. m., ehuru med orätt,
satts i förbindelse med kinesiskan. Jfr Orosco
y Berra: »Geografia de las lenguas de Mexico,
precid. de un ensayo de las lenguas mismas» (1864)
och Pimentel: »Cuadro descriptivo y comparativo
de las lenguas indigenas de Mexico» (2:dra
uppl. 1875). H. A.
Mejikanska viken l. mejikanska
golfen [mesji-], en stor vik af Atlantiska hafvet
på Nord-Amerikas östkust, begränsas i v. och s. af
Mejico, i n. af Nord-Amerikas Förenta stater (Texas,
Louisiana, Mississippi, Alabama och Florida),
i ö. af halfön Florida samt står i förbindelse med
Atlantiska hafvet genom Floridasundet, mellan ön Cuba
och halfön Florida, samt Yucatansundet, som förer ut
till Karibiska hafvet. Viken har en nästan äggrund
form, med sin största utsträckning, 1,785 km., i
s. v.–n. ö. Södra delen af densamma kallas
Vera-Cruz-viken, v. om halfön Yncatan. Viken har
få, små öar. Likväl är den endast 1,830 m. djup. Dess
grunda stränder bestå af alluvialjord och ega endast
få goda hamnar, af hvilka de förnämsta äro Vera
Cruz i Mejico, New Orleans i Louisiana, Mobile i
Alabama, Pensacola i Florida och Havana på Cuba.
Jämte de små floderna från mejikanska höglandet och
det nord-amerikanska låglandet, hvilkas mynningar
nästan alla äro spärrade af sandbankar, utmynna
endast två större floder i M.: Mississippi och Rio
Grande. Genom Mejikanska viken går Golfströmmen
(se d. o.) och får af viken (golfen) sin benämning.
Mejillones [mechiljånes], stad i det 1882 af
Bolivia till Chile afträdda området Antofagasta,
vid Stilla hafvet under 23° 8’ s. br., den bästa
hamnen på hela Syd-Amerikas vestkust, skyddad af
en mot n. riktad udde, Morro de M. I trakten finnas
stora guanolager och koppargrufvor. Staden anlades i
början af 1870-talet i en fullständig ödemark, hade
1874 2–3 tusen innev., men förstördes nästan helt
och hållet af ett jordskalf d. 9 Maj 1877.
Mejram. Se Origanum.
Mekanik (af Grek. mechane, verktyg,
maskin), vetenskapen om de lagar, som äro gällande
vid förändringar i kropparnas lägen, och de krafter,
som dervid utöfva inflytande. Mekaniken är således
en del af den allmänna naturläran. Stundom betraktas
den såsom en gren af fysiken, men den kan med skäl
erkännas vara en fullt sjelfständig vetenskap. De
metoder man begagnar för utforskande af mekanikens
sanningar öfverensstämma likväl med dem, som man
begagnar i fysiken, ehuru de matematiska hjelpmedlen
äro af ännu större betydelse i den förra vetenskapen,
under det att de experimentella hjelpmedlen hittills
der fått spela en tämligen underordnad rol. – Man
brukar indela mekaniken i rationel och tillämpad
mekanik. Den förra, som äfven benämnes analytisk eller
teoretisk mekanik, emedan den väsentligen utgör en
matematisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
