- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1301-1302

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melech ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprungligen höll i Lund 1841–42 i syfte att
vederlägga D. F. Strauss’ läror, utgöra genom i
framställningens grundlighet, värma och öfver hufvud
toleranta ton en prydnad för Sveriges teologiska
literatur. Också fick M. emottaga tacksägelser
i mängd från olika delar af landet, bl. a. ett
poem från Franzén. M. redigerade 1841–42 (med
E. G. Bring) »Theologisk quartalskrift». Han gjorde
det filologiska studiet en god tjenst genom sitt
Hand-Lexikon öfver Grekiska Språket (2 bd, 1845–53;
en insigtsfull bearbetning efter C. Jacobitz
och E. Seiler). Men det arbete, åt hvilket han
offrade sina långvarigaste och käraste mödor,
var det stora bibelverket »Den Heliga skrift,
i beriktigad öfversättning och med förklarande
anmärkningar» (1858–65; ny, förkortad uppl. 1875–78;
godtköpsuppl. bl. a. 1883). Af grundsats
bibehållande den gamla bibelöfversättningens ton
och anda, lade han sig vinn om att rätta alla deri
oriktigt tolkade ställen, hvarvid han tog till hjelp
naturkunnighetens, arkeologiens och språkforskningens
nyare uppdaganden. (Denna ståndpunkt lyckades
M. endast delvis göra gällande vid sitt 16-åriga
arbete inom bibelkommissionen.) I noterna till hans
bibelverk framträder en sträfvan att medla mellan
uppenbarelse och vetenskap. Med ljus förtröstan såg
nämligen M. i hvarje vetenskapens seger ett framsteg
för religionen. Derom vittna äfven två hans uppsatser
om skapelsehistorien (1855–56). M. var en poetiskt
anlagd natur, hvars varma känsla och lifliga fantasi
togo sig uttryck i en rik vältalighet, allramest när
han med hänförelse prisade stjernhimmelens under. I
de tallösa fixstjernsystemen skådade han städse med
trons och längtans blick »undersköna lycksalighetens
öar», bebodda af tänkande och alltmera förädlade
väsenden. M. vederkvickte sig gerna med att öfversätta
från utländska skalder. Hans tolkning af 2:dra delen
af Göthes »Faust» (1872) är utan föregångare på
svenska. Han har äfven utgifvit Predikningar (3 hftn,
1844–52), minnes- och högtidstal m. m. I det enskilda
lifvet utmärkte han sig för en ovanlig anspråkslöshet.

Melin, Karl Alfred, skald, född på Utön i Stockholms
län d. 11 Mars 1849, blef student i Upsala 1868,
filos. doktor 1875 och utnämndes 1883 till adjunkt vid
Nya elementarskolan i Stockholm. I Humleplockningen
(1882; en serie af smärre, mestadels berättande
dikter inom en gemensam ram, åtskilliga satta i
musik af L. Norman) och den i folkviseton hållna
sagodikten Prinsessan och svennen (1885) har han
med framgång brukat medeltidsartade versslag. Han
har öfversatt ett antal dikter af Th. Moore (1885)
och (med H. Hernlund) utgifvit »Svensk läsebok för
allmänna läroverkens mellanklasser» (1880).

Melinae. Se Gräflingar.

Melinda (Malindi), stad på Afrikas östkust, ligger 115
km. n. om Mombas, något s. om floden Sabakis mynning,
och tillhör sultanatet Sansibar. M. berättas hafva
varit den första punkt på Afrikas östkust, som Vasco
da Gama besökte efter att hafva kringseglat Goda
Hoppsudden. Det var då en blomstrande arabisk stad
och tillhörde derefter en tid portugiserna. En på
en landtunga upprest stenpelare med Portugals vapen
erinrar om dem. Hamnen är dålig, och befolkningen
fåtalig, endast omkr. 1,200 pers.

Mélingue [-längg]. 1. Théodore George Gaston M.,
fransk målare, f. i Paris 1840, son till skådespelaren
och bildhuggaren Etienne Marie M. (d. 1875), lärjunge
af Cogniet, har sedan början af 1860-talet målat
flere med bifall mottagna genrestycken och mytologiska
scener, såsom Rabelais, En amazon, En bacchantinna,
buren af två satyrer, Vandrande juden
samt – hans
bästa arbete – Middag hos Molière i Auteuil (1877). –
2. Etienne Lucien M., fransk målare, den föregåendes
broder, f. i Paris 1841, lärjunge af Cogniet och
Gérôme, har vunnit betydande rykte och målat dels
landskap, dels i synnerhet historiska kompositioner,
såsom Den 24 Augusti 1572 (Bartolomeinatten;
1873), Le tiers état inför konungen d. 23 Juni 1789
(1874), Upphäfvandet af Metz’ belägring 1533 (1878)
samt Etienne Marcel, köpmännens talman, och dauphin
Charles 1358
(1878, nu i Luxembourg), berömd för
lefvande karakterer och dramatisk komposition.

Melioration (Lat. melioratio, af melior, bättre),
förbättring, upphjelpande; åkerjords förbättring
genom afdikning eller konstgjord vattning.

Meliphagidae. Se Penseltungade foglar.

Melis, melis-socker (af Lat. mel, honing), en
sorts toppsocker af mindre finhet än raffinad.

Melisk. Se Melos.

Melism (af Grek. melisma, visa, melodi), musikt.,
melodisk utsirning. – Melismatisk kallas, i motsats
till syllabisk, en sådan sång, der flere toner
sjungas till en stafvelse. A. L.

Melissa L., bot., farmak., ett örtslägte, hörande
till nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia
L. Slägtet är af Moench deladt i tre: Melissa, med
endast 1 art (M. officinalis L.), Calamintha och
Acinos. Sammanhållas dessa till ett enda slägte,
omfattar detsamma 21 europeiska arter, af hvilka
de flesta tillhöra Medelhafstrakterna. Den i den
svenska likasom i de flesta farmakopéer upptagna
M. officinalis L., citron-meliss, var
redan under forntiden begagnad som läkemedel. Drogen,
Herba melissae, fås hufvudsakligen af odlad ört
från mellersta och nordliga Europa samt består af de
torkade stjelkarna med bladen. Dessa äro motsatta,
långskaftade, hjertlika till bredt äggrunda. Den
senare formen tillhör bladen å stjelkens öfre del, i
hvilkas vinklar de små, under sommarens senare del
utvecklade blommorna sitta i ensidiga, kortskaftade
knippen. Bladen äro alla sågade, med likformiga
tänder, och den officinella varieteten, [alpha] citrata
Bisch., har bladens öfre yta, likasom stjelkens öfre
del och grenarna, gieshårig, men den undre bladytan
glatt, blekgrön, med upphöjda nerver och små körtlar,
hvilka innehålla en angenäm, citronluktande, flyktig
olja, drogens verksamma beståndsdel. Den andra formen,
[beta] villosa Benth., är å alla delar sträfhårig och
har svagare, mindre god lukt samt får icke användas
å apoteken i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free