Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melofon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arftagare af sina handteckningar. I Berlins museum
tillskrifvas honom en mytologisk bild, Pomona och
Vertumnus. C. R. N.
Mem, lastageplats vid Göta kanals utlopp i Slätbaken
inom Tåby socken, Östergötlands län, med kånalstation
och slussar, hamn, tullkammare, lotsstation och
telegrafstation. Vid lastbryggan är 3,3 m. djupt, i
hamnen 7,2 m. Afståndet till Söderköping kanalvägen
är 5,5 km. Platsen ligger invid det synnerligen
vackert belägna herresätet Mem, 2 mtl frälse med
underlydande 6 3/8 mtl, tillhörigt kammarherren
frih. E. M. von Saltza.
Membran (Lat. membrana, hud). 1. Anat. och bot.,
hinna. – 2. Pergament; pergamentshandskrift.
Membrée [mangbre], Edmond, fransk kompositör, f. 1820,
d. 1882, studerade för Carafa m. fl. och gjorde sig
känd för sjelfständig begåfning genom sina ballader
samt operorna François Villon (1857), L’esclave (1875),
Les parias (1876), La courte-échelle (1879) m. m.
A. L.
Membrum (plur. membra), Lat., lem; medlem; satsled;
led i en eqvation.
Memecyleae DC., bot., en liten, tropisk familj
af träd eller buskar, omfattande ungefär
130 arter, fördelade på 4 slägten. Familjen
står emellan Melastomaceae och Myrtaceae och
sammanföres ofta med den förstnämnda såsom en
underfamilj. Ståndarknapparnas byggnad och knoppläge
är detsamma som hos melastomacéerna, men bladen
äro fjädernerviga och frukten ofta enrummig, med
större och färre frön. Genom de genomskinligt
punkterade bladen samt den fullständigt under
blomman sittande; köttiga frukten visa memecyléerna å
andra sidan öfvergång till myrtacéerna. Memecylon
edule Roxb. samt flere arter i Ostindien lemna
söta, ätbara frukter, men innehålla i sina blad,
likasom memecyléerna i allmänhet, garfämne, som
tillgodogöres i färgerier och någon gång såsom
adstringerande läkemedel. O. T. S.
Memel, benämning på floden Njemens nedre lopp på
preussiskt område. Se Njemen.
Memel, stad i preussiska regeringsområdet Königsberg
(Ostpreussen), nära ryska gränsen, vid inloppet
till Kurisches haff (se d. o.) och
Tilsit–Memel-jernvägen. 19,660 innev. (1880). Hamnen är
rymlig, säker, nästan isfri och har vid inloppet
5–6 m. djup. Den har tvänne fyrar, och på yttersta
spetsen af Kurische nehrung står ett fort. Stadens
hufvudnäring är handel med trävaror (från Ryssland)
och spanmål (hufvudsakligen från Litaven), äfvensom
med linfrö, lin, hampa, oljekakor och lump. Vid
M. finnas omkr. 30 sågverk. Värdet af införseln
(salt, stenkol, sill, jern m. m.) uppgick 1884 till
21,5 mill. och af utförseln till 19 mill. kr., deraf
mer än hälften för trävaror. M. har ett gymnasium
och en navigationsskola. – Staden grundades 1252
vid Tyska ordens borg Memelburg och kallades först
Memelburg. Den intogs 1627 af Gustaf II Adolf under
hans polska krig och tillhörde Sverige 1629–35. Efter
Preussens nederlag vid Jena (1806) var M. konung
Fredrik Vilhelm III:s uppehållsort.
Memeler tief. Se Kurisches haff.
Memento, Lat. (egentl. »kom ihåg!», »besinna!»),
minnestecken, minneshjelp, ständig påminnelse. –
Memento mori, »tänk på att du skall dö!», glöm aldrig,
att döden förestår dig!
Memfis (Hierogl. Men-nofir, yngre Menfi;
Assyr. kilskr. Mempi; i bibeln Moph l. Noph), Egyptens
äldsta kända hufvudstad, låg på Nilens vestra strand
något s. v. från det nuvarande Kairo, såsom de vid
den moderna arabbyn Mit-Rahine ännu förefintliga
ruinhögarna antyda. Den största och vidsträcktaste
bland dessa kallas nu på folkspråket Tell-Monf,
»Memfis-kullen». M:s grundläggning tillskrifves
Menes, som enligt de klassiske auktorernas uppgift
och den moderna forskningens dermed sammanstämmande
iakttagelser skall hafva tvungit den här intill
libyska bergen löpande Nilen att flytta sin bädd
östligare, så att denna kom att ligga ungefär midt
emellan den libyska och den arabiska bergskedjan. För
att vinna detta mål lät konungen bygga en väldig dam,
som ännu finnes qvar vid den moderna orten Kosjeisj
och fortfarande gör tjenst mot den stundom häftigt
anstormande Nilöfversvämningen. På den sålunda genom
uppdämning vunna platsen anlades staden M., som blef
Menes’ residens. Åt guden Ptah, som Menes upphöjde
till riksgud, uppfördes ett tempel, som, i tidernas
längd påbygdt och ombygdt, utvidgadt och förskönadt,
blef Egyptens förnämsta helgedom, i hvarje fall endast
Amonstemplet i Thebe i väldighet underlägset. – Från
den 12:te dynastien upphörde M. att vara rikscentrum
(detta flyttades till Thebe), men åtnjöt alltjämt
stort anseende genom sin ålder och i synnerhet genom
sin gud, Ptah. Då med 21:sta och följande dynastier
residenset förlagts till nedre Egypten, ökades M:s
anseende. Men snart började de oupphörliga främmande
invasionerna sända sina störtfloder öfver Egypten,
och M. blef det efterlängtade bytet för assyrer,
etioper och perser, som efter hvarandra inkräktade
faraonernas gamla stat. Alexandrias grundläggning
af Alexander påskyndade än mer M:s förfall, ehuru
det likväl ännu på de romerske kejsarnas tid var
en ganska betydande provinsstad. Kejsar Theodosius’
edikt (omkr. 380 e. Kr.) hade sorgligare följder än
alla invasioner tillsammans. Massor af bildstoder och
tempel kullvräktes och förstördes af denne fanatikers
besoldade skaror, der desse foro fram i den äldsta
bland städer. År 638 intogs M. af araberna under
Amru, som dock ej synes hafva i någon större grad
skadat de gamla fornlemningarna. Men Fostats och
det något yngre Kairos grundläggning och successiva
utveckling blefvo så mycket ödesdigrare för M. på
grund af det ringa afståndet. M:s oerhörda massor
af minnesmärken af kalk- och andra stenslag befunnos
snart lämpliga att lemna materialet till de bägge
arabiska städernas husbygge. Lång tid kräfdes dock
för att med marken jämna den gamla staden, som i 12:te
årh. ännu var ståtlig i sina ruiner, då upptagande en
half dagsresas längd från n. till s. – Om den forna
stadens storhet kunna sjelfva ruinerna numera icke
gifva någon föreställning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
