Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Memming ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fulländad dramatisk teknik och ett vårdadt språk,
hvilket, oaktadt ämnenas ofta slippriga beskaffenhet,
viste att hålla sig inom det anständigas gränser,
voro företräden, som både hos samtid och efterverld
tillvunnit M. en odelad beundran. Redan vid 20 års
ålder uppförde han sitt första lustspel. Han skall
hafva författat öfver 100 stycken. Intet af dessa
har fullständigt kommit till vår tid, men väl ett
stort antal fragment, till större delen helt korta
och af sententiöst innehåll. Bästa föreställningen
om beskaffenheten af M:s skaldekonst lemna
efterbildningar af romerska skalder, företrädesvis
Terentius, bland hvars sex bibehållna stycken
åtminstone fyra äro diktade efter original af M.
A. M. A.
Menangkabau, ett fordom på ön Sumatra bestående
mäktigt rike, hvilket betraktas såsom malajernas
egentliga hemort och ännu i 15:de och 16:de årh. intog
hela mellersta delen af ön. När portugiserna i början
af 16:de årh. först beträdde Sumatra, lutade riket
till sitt fall, men den egentliga sammanstörtningen
inträffade först 1688. De små furstendömen, som
utgöra rester af detta rike, lyda under Nederländerna.
Menant [-na’ng], Joachim, fransk assyriolog,
f. i Cherbourg 1820, sedan 1878 vice president
för civildomstolen i Rouen, har inlagt mycken
förtjenst om kilskriftstudiet, i synnerhet genom
mångsidig popularisering af mera framstående forskares
rön. Han har bl. a. utgifvit Recueils d’alphabets des
écritures cunéiformes (1860), Eléments d’épigraphie
assyrienne (1860; 2:dra uppl. 1864), Exposé des
éléments de la grammaire assyrienne (1868), Les
achéménides et les inscriptions de la Perse (1872),
Le syllabaire assyrien (2 bd, 1873), Annales des rois
d’Assyrie (1874), Babylone et la Chaldée (s. å.) och
Manuel de la langue assyrienne (1880). Dessutom
har M. biträdt sin lärare, den berömde Oppert,
med utgifvandet af några inskriftsamlingar samt i
arbetet Zoroastre (1844; 2:dra uppl. 1857) afhandlat
fornpersernas religionsfilosofi.
Menasse ben Israel, en bland judendomens flitigaste
och mest framstående författare i det 17:de årh.,
f. i Lissabon 1604, d. i Amsterdam 1657, författade
redan i sitt 17:de år en hebreisk grammatik och
blef ett år derefter rabbin i Amsterdam. Han stod i
vänskapligt förhållande till de då lefvande store
kristne lärde, såsom Kaspar Barlaeus, Hugo Grotius,
Huetius m. fl. Den i Sverige lefvande Isak Vossius
gjorde honom bekant med drottning Kristina, till
hvars kröning (1650) han skref en spansk och hebreisk
dikt. Ännu efter drottningens tronafsägelse stod
han i brefvexling med henne, men hans bemödande
att skaffa sina trosbröder tillstånd att vistas på
den skandinaviska halfön lyckades honom ej. Bättre
framgång hade hans sträfvande i England. 1655
reste han till London och vistades der en längre
tid. Han riktade en adress till protektorn Cromwell,
och parlamentet medgaf enskilda israeliter rätt att
bo i London. Denna berömda adress utkom i London 1656
under titeln
Vindiciae judaeorum or a Letter in answer to certain
questions . . . on the nation of the jews. – De
vigtigaste af M:s många arbeten äro Conciliator,
sive de convenientia locorum S. Scripturae, quae
pugnare inter se videntur etc. (1632–51, 4 bd;
förf. på spanska, med latinsk och spansk titel),
De resurrectione mortuorum libri III (1636) samt
den ofvannämnda grammatiken, Grammatica hebrea,
dividida en quatuor libros, hvilken i manuskript
finnes i flere bibliotek, och Spes Israelis,
förf. på spanska och latin samt öfversatt på flere
språk (bl. a. hebreiska, 1698). M. inrättade i sitt
hus ett hebreiskt tryckeri och utgaf flere genom
typografisk skönhet och berömlig korrekthet värdefulla
bibelupplagor. En biografi öfver M. är utgifven af
M. Kayserling (1861). L. L.
Mencius. Se Meng-tse.
Mencke, tysk slägt af lärde. – 1. Otto M., f. i
Oldenburg 1644, d. 1707, var sedan 1669 professor i
moral och politik i Leipzig samt är namnkunnig såsom
grundläggaren af Tysklands första kritiska tidskrift,
»Acta eruditorum», hvilken utkom i Leipzig från år
1682. – 2. Johann Burkhard M., den föregåendes son,
f. 1674, d. 1732, professor i historia i Leipzig sedan
1699, redigerade efter faderns död »Acta eruditorum»,
utgaf bl. a. Scriptores rerum germanicarum, praecipue
saxonicarum (3 bd, 1728–30) och blef ryktbar genom
sina två satiriska tal De charlataneria eruditorum
(1713 och 1715), hvilka utkommo från trycket
flere gånger och öfversattes på flere språk. –
3. Friedrich Otto M., den föregåendes son, f. 1708,
d. 1754 såsom rådsherre i Leipzig, öfvertog 1732
efter fadern utgifvandet af »Nova acta eruditorum»,
såsom tidskriften från denna tid kallades. I familjens
namn fortsatte K. A. Bel efter M. utgifvandet. Sista
bandet (för 1776) utkom 1782, och verket omfattade,
med supplementband och register, 117 band.
Mendaiter. Se Mandéer.
Mende [mangd], hufvudstad i franska
depart. Lozère, vid floden Lot. Omkr. 5,000
innev. Biskopssäte. Tillverkning af ylleväfnader.
Mendéer, mindre riktig benämning för mandéer.
Mendel, Hermann, tysk musikskriftställare, f. 1834,
d. 1876, förestod 1862–68 en egen musikhandel och
var trägen medarbetare i »Echo», »Tonhalle» samt
särskildt »Deutsche musikzeitung», hvilken han
redigerade från dess grundläggande (1870) till sin
död. I öfrigt gjorde han sig bekant genom biografier
öfver Nicolai och Meyerbeer samt framförallt
genom ett stort Musikalisches conversationslexikon,
hvilket af honom påbörjades 1870 och efter hans
död fortsattes och afslutades (1883) af Reissmann.
A. L.
Mendelssohn, Moses, tysk skriftställare och filosof,
född i Dessau d. 6 Sept. 1729, son till en fattig
judisk skollärare, invigdes under barnaåren i Talmud
och Maimonides’ religionsfilosofiska verk samt
skref vid 10 års ålder hebreiska dikter, men ådrog
sig genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
