Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menhir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var. menhaden, samt en sydligare, hufvudsakligen
vid brasilianska kusten förekommande form,
var. aurea. Menhaden, som har omkr. trettio lokala
benämningar, förekommer långs Förenta staternas
Östkust ned till Florida. Den går stimvis in i
vikarna och stiger äfven upp i floderna samt är
den talrikaste af samtliga derstädes förekommande
fiskarter. Den vandrar långs kusten från s. till
n. samt uppträder först på våren (April, Maj) och
försvinner åter på hösten. I sin vandring liknar han
sålunda mycket makrillen. Menhadens hufvud och käkar
äro korta och hufvudets längd mindre än en tredjedel
af kroppens längd till stjertfenroten; särskildt är
detta fallet hos var. aurea. Kroppens höjd är omkr. en
tredjedel af dess längd. Fjällen äro medelstora,
starkt sågtandade. Gällocket är tydligt strimmadt hos
var. menhaden, nästan slätt hos var. aurea. Färgen
är vackert silfverglänsande, på ryggsidan skimrande
i blått och purpur. Medelstorleken är 30–35 cm.;
de största nå en längd af något öfver 50 cm. – Såsom
födoämne är menhaden något torr och benig. Den ätes
såväl färsk som saltad. I sistnämnda form har den
länge exporterats till Vestindien, der den användes
till föda åt negrerna på plantagerna. Förr begagnades
den hufvudsakligen såsom gödningsämne. Först för
omkr. 30 år sedan började man i Förenta staterna
drifva fisket efter menhaden i större omfattning. Den
användes nämligen numera i stor skala till beredning
af tran och guano, för hvilket ändamål ett tämligen
stort antal faktorier blifvit anlagda. Den inlägges
äfven i olja eller i ättika med kryddor och går,
beredd på dessa sätt, i handeln under namnen
American sardine, shadine och Ocean trout. Det
numera allmännast använda redskapet för fångst af
menhaden är not eller snörpevad. Medelfångsten
anslås till omkr. 10,000 tunnor (barrels) för
hvart fångstfartyg (numera begagnas hufvudsakligen
ångbåtar). Fisket eger icke rum under lektiden,
som inträffar på senhösten, då fisken redan lemnat
stränderna. Följande statistiska uppgifter gifva
begrepp om detta fiskes omfattning och värde. Under
1880 utgjorde fångsten omkr. 570,425,000 engelska
skålp., af hvilka bereddes 2 mill. gallons tran samt
69,000 tons guano till ett värde af resp. 700,000
och 1,300,000 dollars, förutom »kompost» till ett
värde af omkr. 60,000 dollars. Samtliga produkter af
menhaden anslås till ett värde af 2,1 mill. dollars
samt värdet af faktorierna med utrustning till omkr. 1
mill. dollars. Antalet personer vid fisket utgjorde
s. å. 2,543 samt vid faktorierna 1,092. Vid fisket
nyttjades 456 fartyg och 648 båtar. R. L.
Menhir (mänir; af Breton, men, sten, och hir, lång),
arkeol., ett i synnerhet i Frankrike användt namn på
»megalitiska monument» (se d. o.).
Ménières sjukdom, M:s svindel [-niärs], äfven kallad
vertigo auricularis, med., en 1869 af fransmannen
P. Ménière upptäckt ny sjukdomsform med symtom
af hjernkongestion, beroende på sjukdom i inre
örat. Denna sjukdom börjar vanligen plötsligt. Utan
märkbar orsak, midt under full helsa påkomma hastigt
yrsel, svindel, susning för öronen, äckel och
kräkningar. Ansigtet betäckes med kallsvett, och
den angripne faller ofta omkull, beröfvad känsel och
rörelseförmåga. Stundom bibehålles medvetandet, men
den sjuke kan icke stå eller gå. Reser han på sig,
synas föremålen dansa rundtom, och han vacklar,
som om marken ryckts undan hans fötter. Stundom
visar han en benägenhet att vända sig rundt om i en
viss riktning. Dessa, fenomen räcka än helt kort
(några minuter till en qvarts timme), än i några
dagar. Patienten, blir på det hela återställd,
stundom dock med en qvarstående benägenhet för
svindel, ment hörseln går vanligen mer eller mindre
förlorad på ena eller på bägge öronen. Stundom är
döfheten inskränkt till vissa slag af ljud eller
toner. Fallen variera dock, och många olika typer
äro uppställda. Sjukdomen beror på en affektion af
det inre örat, hufvudsakligen af labyrinten. Då
fullständig döfhet inträdt, upphör svindeln.
F. B.
Menilit. Se Opal.
Menin (mönä’ng; Flam. Meenen), stad i belgiska
prov. Vestflandern, vid Lys, som der bildar
gräns emellan Frankrike och Belgien. Omkr. 12,000
innev. Tillverkning af linneväfnader, olja,
såpa m. m. samt handel med tobak, spanmål och
nötkreatur. M. var fordom en stark fästning.
Meninges (Grek., sing. meninx), anat., hjernhinnor
(se d. o.).
Meningitis (af Grek. meninx, hjernhinna), med.,
inflammation å hjernans eller ryggmärgens hinnor. Se
Hjernsjukdomar och Ryggmärgssjukdomar.
Meningocele (af Grek. meninx, hjernhinna, och
kele, bråck), med., hjernhinnebråck. Se
Hjernsjukdomar.
Menippée. Se Satyre menippée.
Menippos (Lat. Menippus), grekisk författare från
Gadara i Palestina, lefde omkr. 270 f. Kr. Han var
till en början slaf, sedermera cynisk filosof och
har vunnit erkännande egentligen såsom uppfinnare af
en ny diktart, satiren, hvilken till sin form var en
blandning af vers och prosa samt äfven till innehållet
af mycket omvexlande art. Hans dikter, hvilka alla
gått förlorade, hafva tjenat såsom förebild åt romaren
Terentius Varro (Satira menippea). A. M. A.
Menisk (Grek. meniskos, månformig kropp), fys.,
konkav-konvex lins (se d. o.); den konvexa ytan
på qvicksilfverpelaren i ett barometer- eller
manometerrör.
Menispermaceae DC., bot., en naturlig familj af
oftast slingrande eller klättrande örter eller buskar
med spiralställda, hand- eller sköldlika, stundom
flikiga blad utan stipler. Blommorna äro skildkonade
(kl. Dioecia L.), ofta af samma anordning som hos
Berberis, men ock med andra former. Frukten är en ofta
tvårummig stenfrukt. Familjen, som omfattar ungefär
100 arter, alla tropiska, är rik på bittra och giftiga
ämnen, hvilka användas i medicinen, t. ex. kolumborot
och kockelkärnor. O. T. S.
Menja. Se Fenja.
Menlös, Daniel, mekaniker, född i Arboga d. 27
Nov. 1699, biträdde någon tid sin fader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
