Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meno ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon senare skildes. Fru M. har gjort
vidsträckta konsertfärder genom Europa och
Amerika. Skandinavien besökte hon 1882 och 1885.
A. L.
Mentes heter i de homeriska sångerna dels
anföraren för de traciske cikonerna, hvilka
hörde till trojanernas bundsförvandter,
dels herskaren öfver den n. om Ithaka belägna
ön Tafos, Odyssevs’ gästvän, i hvars gestalt
gudinnan Athene uppenbarade sig för Telemachos.
A. M. A.
Mentha, Tourn., mynta, bot., ett örtslägte inom
nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia L. I Sverige
finnas af detta slägte 5 arter med flere afarter. De
äro i allmänhet tämligen stora, bredbladiga
örter med små rödaktiga eller rödblå blommor,
samlade än i kranslika knippen i bladvinklarna,
än i hufvud och stundom i ax i stjelkens
topp. Blomfodret är nästan likformigt 5-tandadt
eller 5-klufvet. Kronbrämet är 4-deladt, med den
öfversta fliken urnupen, motsvarande öfverläppen i
en läppformig blomkrona. Frukten består af 4 små,
äggformigt rundade, glatta nötter. Af M. silvestris
L., M. viridis L. och M. aquatica L. finnas genom
odling uppkomna krusbladiga former (se
Krusmynta). M. piperita L. lemnar den i medicinen mycket
begagnade pepparmyntan (se 4. o.). Äfven många andra
utländska, i synnerhet syd-europeiska, arter äro
läkedomsörter. Å fuktiga ställen, hälst med dyig eller
fetare jord, växer gerna den hos oss allmännaste
arten, M. arvensis L., som har fodertänderna korta,
nästan mer breda än långa, till formen bredt äggrunda,
hvarigenom den lätt skiljes från de andra svenska
arterna. Den har mindre stark och mindre fin lukt
än samarterna. O. T. S.
Mention [mangsiå’ng], Fr., omnämnande, vitsord. –
Mention honorable [ånnårabö’l], Fr., hedersomnämnande,
lägsta utmärkelsegraden (utan åtföljande medalj) vid
vittra pristäflingar eller för utställningsföremål
vid offentliga expositioner.
Menton [mangtå’ng], Ital. Mentone, stad i franska
depart. Alpes maritimes, på en udde vid Medelhafvets
strand, 21 km. n. ö. om Nizza. Omkr. 6,800
innev. Staden M. består af två skilda delar, den
nya främlingsstaden nere vid stranden samt den äldre
staden högre upp, med branta, smala och mörka gator,
omkring ett slott, hvilket fordom utgjorde stadens
skydd mot sjöröfvare. Liggande mot s. och skyddad i
n. och v. af höga berg, eger M. ett angenämt klimat
och är på den grund mycket besökt af sjuklingar, som
behöfva en mild och jämn temperatur. Årstemperaturen
är 16,3° C., lika med Neapels. Frost förekommer i
medeltal endast en gång på 10 år. Sommarvärmen är
aldrig stark, sällan öfver 30° C. Vintrarna och
somrarna äro de angenämaste årstiderna; om hösten
åtföljas stormregnen af plötsliga
temperaturvexlingar, och om våren äro vindarna från hafvet ofta
våldsamma. Jämte klimatets har M. äfven en nästan
tropisk växtlighets behag och är företrädesvis
rikt på apelsiner, citroner och oliver. I midten
af 1300-talet köptes M. af huset Grimaldi i Monaco,
tillhörde Frankrike under republikens och första
kejsaredömets tid, kom 1815 åter till Monaco, men ställde
sig 1848 såsom republik under Sardiniens beskydd och
förenades 1860 med Frankrike.
Mentor. 1. Enligt Homeros en af ädlingarna på Ithaka,
förtrogen vän till Odyssevs, hvilken vid bortresan
åt honom anförtrodde vården om sitt hus. I hans
skepnad uppträder vid åtskilliga tillfällen gudinnan
Athene för att med råd och dåd bistå såväl Odyssevs
som i synnerhet hans son Telemachos. Med anledning
häraf betecknar man ofta med namnet M. den, som med
sin ledning och hjelp bistår en yngre och oerfaren
person. – 2. En grek, bördig från Rhodos, broder till
Memnon. Af den egyptiske konungen Nektanebu sändes
han (361 f. Kr.) i spetsen för grekiska legotrupper
att undsätta den från perserkonungen affälliga staden
Sidon. Men i samråd med den sidoniske fursten Tennes
bragte han genom förräderi staden i Artaxerxes Ochus’
händer. Till belöning för denna och andra tjenster,
särskildt vid Egyptens kufvande, upphöjdes han till
persisk satrap i Mindre Asien och var äfven der
verksam vid kufvandet af några affälliga småfurstar.
A. M. A.
Mentzer, J. Se Fischart.
Mentzer, Balthasar, d. ä., tysk luthersk
teolog, f. 1565 i Allendorf i Hessen, blef 1596
teol. professor i Marburg. Sträng lutheran,
motarbetade han landtgrefven Moritz’ calvinska
kyrkoreform i Hessen och måste derför lemna Marburg,
men fick i stället anställning vid det nygrundade
universitetet i Giessen. 1625 fick han dock återvända
till Marburg, der han dog 1627. M. författade en
mängd skrifter af utprägladt dogmatisk-polemiskt
innehåll. I synnerhet i de kristologiska lärostriderna
tog han liflig del. Hans latinska arbeten samlades
och utgåfvos af hans son, Balthasar M. d. y.
G. B-l.
Mentzer, Ture Alexander von, kartograf, född d,
16 Sept. 1807 på Oltorp i Dimbo socken, Skaraborgs
län, var 1828–33 kornett vid Lifregementets husarkår
samt utnämndes 1838 till underlöjtnant och 1848
till löjtnant i armén, i hvilken han sedermera
qvarstod till 1876. 1848–51 var han äfven anställd
i fångvårdens tjenst. M. har utgifvit Svenska
kavalleriets fäktning (1843; bearb, efter general
Löwenhjelms metod), Kalligrafiska skrifmetoden
(med planschverk, 1846), flere förskrifter och
kommunikationskartor samt en mängd geografiska,
historiska och statistiska kartverk, de flesta
afsedda för skolbruk. Bland hans kartografiska
arbeten må särskildt nämnas Allmän fysisk och
politisk-geografisk atlas för svenska skolverket
(1859–60; 5:te uppl. 1873), Fysisk-geografiska kartor
öfver skandinaviska halfön (1861), Atlas öfver
Sveriges län, jämte statistiska uppgifter (1870),
Svensk historisk atlas (1871) samt de i förening med
C. F. Wiberg utgifna Atlas till Sveriges historia
(1856) och Atlas öfver allmänna historien (1859–62;
af Gamla tiden 4:de upplagan 1874, af Medeltiden och
Nyare tiden 5:te uppl. 1878).
Menu [möny], Fr., matsedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
