Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menuett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
illustrera Kuglers »Geschichte Friedrichs des grossen»
(1839–42), och han utförde ej mindre än 400 bilder,
vittnande om stor skapande talang. På dessa följde
inom kort hans utmärkta illustrationer till
praktupplagan af den nämnde konungens arbeten
(1843–49). Dermed hade M. kommit in på sitt
egentliga fält, skildringen af Fredrik II:s historia
i oljefärgsbilder. Han började 1850 med Tafelrunde
Friedrichs des grossen (nu i Berlins Nationalgalleri),
hvarpå följde det ena mästerverket efter det andra:
Flöjtkonsert på Sanssouci (1852; i Nationalgalleriet)
och Fredrik II hos dansösen Barberina (i enskild ego i
Berlin), bägge framställda i ljussken, en belysning,
som M. särskildt älskade och ifrigt studerade,
Fredrik II på resor (1854), Hyllningen i Breslau
1741, Slaget vid Hochkirch (1856), ett af det yngre
Tysklands bästa bataljstycken (nu i kejsarens ego),
Fredriks möte med kejsar Josef II och Fredrik i slaget
vid Leuthen, samt en stor cykel träsnitt: Aus könig
Friedrichs zeit (1850 o. f.). Alla dessa arbeten
äro utförda med särdeles karakteristisk skildring af
tid och personer. Dessutom har han målat Blücher och
Wellington vid Waterloo (1858) samt Konung Vilhelms
kröning i Königsberg (1861–65; nu i kungl. slottet
i Berlin). I anledning af verldsutställningen 1867
företog M. en resa till Frankrike och Paris, hvilken
i hans åskådnings- och framställningssätt medförde en
förändring till fri naturalism, som numera nästan
kan kallas impressionistisk. Denna omkastning
visade sig tydligast i en följd af små taflor,
hvilkas karakteristiska märke är hopandet af en massa
menniskor, som sammanförts af tillfälligheten. Men
äfven i dessa sammanställningar har hvarje figur
sitt eget innehåll, ofta starkt humoristiskt,
ehuru det hela kan te sig en smula brokigt. Sådana
stycken äro Söndag i Tuillerieträdgården (1867), I
Parisexpositionens restaurant (1867), En balsupé
(1878), Konungens afresa till armén d. 30 Juli
1870 (1871), Moderna cykloper (det inre af ett
jernvalsverk, 1872–75; nu i Nationalgalleriet)
samt Minne från Luxembourgträdgården (1872)
m. fl. M. blef 1856 k. professor samt är ledamot af
konstakademierna i Berlin, Wien, München och Stockholm
(1885). Då han d. 8 Dec. 1885 fyllde sitt 70:de år,
firades han på ett glänsande sätt, särskildt med
en storartad utställning, som omfattade ej mindre
än omkr. 250 originalarbeten af hans hand, samt
genom utgifvandet af »Das werk Adolph Menzels»,
hvilket praktverk skall komma att innehålla utom text
omkr. 320 illustrationer efter den gamle målarens
arbeten. C. R. N.
Meonien (Grek. Maionta), äldre namn för Lydien
(se d. o.). – Meoniden (»den i Meonien födde»),
ett binamn på Homeros. – Meonisk, homerisk.
Meotis-sjön. Se Maiotis.
Meo voto, Lat., »enligt min röst»; om min mening
får gälla.
Mephistopheles. Se Mefistofeles.
Mephitis. Se Chingan och Stinkdjuret.
Meppel, stad i nederländska prov. Drenthe, vid en
jernvägsknut (Zwolle–Leeuwarden och
M.–Groningen) på nederländska statsbanorna samt vid
flere kanaler, som sätta staden i förbindelse med
Zeuderzee. Omkr. 8,500 innev.
Meppen, stad i preussiska landdrosteiet Osnabrück
(Hannover), vid Ems’ och Haases förening samt
westfaliska statsbanan. 3,417 innev. (1880). M. var
förr en stark fästning. Det utgör nu en del af
hertigdömet Arenberg-Meppen.
Mera, indisk folkstam. Se Kolh.
Meran, stad i Tyrolen, vid floden Passer, nära
dess inflöde i Adige och jernvägen till Bozen (vid
Brenner-banan). 5,334 innev. (1880), 9,513 innev.
tillsammans med Obermais och Untermais. Staden är en
god vinterkurort för bröstlidande och andra sjuka på
grund af sin rena luft samt milda vinterklimat. Den
ligger 324 m. öfver hafvet på södra sluttningen af
det vinranksklädda berget Küchelberg, af hvilket den
skyddas för nordliga vindar, och är genom andra höga
berg skyddad for östliga och vestliga samt endast
öppen för de milda sydliga vindarna. Klimatet
utmärker sig för vindstilla, torrhet, jämnhet
och temperaturens ringa differens för olika tider
på dagen samt passar derför för bröstlidande och
nervlidande. För maglidande användes drufkur under
Sept. och Okt. månader, vasslekur i April. En mängd
hotell och »pensions» finnes såväl i staden som i de
närliggande byarna Obermais, Untermais och Gratsch.
F. B.
Merasch l. Marasch, stad i asiat.-turkiska
vilajetet Aleppo, nära floden Dsjihun (forntidens
Pyramos). Omkr. 35,000 innev., deraf hälften armenier;
enl. annan uppgift (från 1872) endast 10,000
innev. Både katolsk och protestantisk (amerikansk)
mission finnes der.
Mercadante, Giuseppe Saverio Raffaele, italiensk
kompositör, f. 1795, lärjunge af Zingarelli,
debuterade 1819 med buffan Violenza e costanza,
hvarefter han skref inemot 60 operor för Italien,
Wien, Madrid. Paris o. s. v. Bland dessa har
Il giuramento (1837; »Eden» 1852) bibehållit sig
längst. M. komponerade äfven en mängd mässor och andra
kyrkosaker, kantater, hymner (en sådan till Garibaldi
1861), orkesterfantasier, visor m. m. Han blef 1840
direktör för k. musikskolan i Neapel. 1862 vardt han
blind. M. dog i Neapel 1870. A. L.
Mercator, Gerhardus, tysk-nederländsk geograf,
reformator på kartografiens område, f. 1512 i
Eupelmonde i nuv. belgiska prov. Öst-Flandern, hette
egentligen Kremer (urspr. Kremers), hvilket namn
han enligt tidens sed öfversatte till latin. M. njöt
undervisning i hieronymianernas kloster i ’s
Hertogenbosch och (från 1530) vid universitetet
i Louvain. Der började han snart sysselsätta
sig med tillverkning af vetenskapliga instrument
samt med kartläggningar o. d., hvarjämte han lärde
kopparstickarekonsten. Af Nicolas Grandvella, hvilken
han tillegnat en 1541 utarbetad förträfflig jordglob,
rekommenderades han hos kejsar Karl V, som för sin
räkning lät honom utföra flere arbeten. 1544 måste
M., under en tillfällig vistelse i Rupelmonde, sitta
häktad i flere månader, såsom icke utan anledning
misstänkt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
