- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1389-1390

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mergelgraf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

studerade först under Dietrich Meyer i Zürich,
hvarefter han reste i Frankrike (Paris) och
Nederländerna samt slutligen bosatte sig i
Frankfurt a. M., der han öfvertog sin svärfaders,
kopparstickaren J. Th. de Bry’s, konst- och
bokhandel. Han prisas som en flitig arbetare och
utmärkte sig särskildt för sina landskapssticks mjuka
manér. Han illustrerade med kopparstick flere stora
verk, af hvilka det förnämsta är hans Topographia
(efter naturen tagna utsigter af städer och slott: med
text af M. Zeiler). Detta arbete började utgifvas i
Frankfurt 1640 och fortsattes efter M:s död till 1688,
då det räknade 30 bd. – 2. Matthaeus M. d. y.,
den föregåendes son, f. i Basel 1621, d. i Frankfurt
1687, studerade hos Joachim von Sandrart i Frankfurt,
sedan i England, der han blef vän med Van Dyck,
i Nederländerna, der han lärde känna Rubens och
Jordaens, i Paris, der han påverkades af Vouet och
Lesueur, samt i Rom, der han leddes af Sacchi och
Maratta. Efter faderns död öfvertog han affären och
fortsatte hans arbeten, hufvudsakligast det af fadern
grundlagda Theatrum europaeum. Dessutom utförde han
många porträtt och historietaflor i olja. – 3. Maria
Sibylla M.,
den föregåendes syster, f. i Frankfurt
1647, d. 1717 i Amsterdam, sattes af sin styffader,
blomstermålaren J. Moreel, i lära hos Abr. Mignon,
hvarjämte hon på egen hand studerade entomologi. 1665
gifte hon sig med målaren J. A. Graff i Nürnberg och
utgaf med hans biträde 1679–83 ett illustreradt verk
om puppornas underbara förvandling. 1684 lemnade hon
sin man och begaf sig till Holland, der hon studerade
insekter, reste 1698 till Surinam och utgaf efter
sin återkomst det illustrerade arbetet Metamorphosis
insectorum surinamensium
(1705), senare fullbordadt
af hennes äldsta dotter, Johanna Maria M. (f. 1668).

Merida. 1. Stad i spanska prov. Badajoz (Estremadura),
vid jernvägen emellan Madrid och Badajoz, 56 km. från
Badajoz, på högra stranden af Guadiana, öfver hvilken
går en på kejsar Trajanus’ tid byggd, 786 m. lång bro,
som hvilar på 81 granitbågar. 7,390 innev. (1877). M:s
romerska namn var Augusta Emerita, med anledning deraf
att det anlades (25 f. Kr.) af »emeriti» i 5:te och
10:de legionen, som hade tjenat i Kantabrien under
Augustus. Såsom Lusitaniens hufvudstad nådde det
stor prakt, hvarom åtskilliga ruiner ännu vittna,
såsom af 2 teatrar, en cirkus, flere tempel och
triumfbågar, en stor aqvedukt samt af den kolossala
mur, som förr omgaf staden. Under vestgoterna blef
M. ärkebiskopssäte. 713 intogs staden af araberna,
som innehade den till 1228, då den återtogs af Alfons
IX. – 2. Hufvudstad i mejikanska staten Yucatan,
i norra delen af halfön, omkr. 40 km. från hamnen
Progreso vid Mejikanska viken, med hvilken M. sedan
1880 är förenadt medelst jernväg. Omkr. 33,000 innev.,
mest maya-indianer och mestizer. M. anlades 1542 och
blef biskopssäte 1561. Det har ett franciskankloster
(fordom med 2,000 munkar), ett prestseminarium och
ett ofullständigt universitet. Handel med sisalhampa
samt tillverkning af bomullsväfnader, cigarrer,
socker och rom. – 3. (Egentl.
Santiago de los Caballeros de M.) Hufvudstad i staten
Guzman, i syd-amerikanska republiken Venezuela,
anlagd 1558 på 1,650 m. höjd på en slätt nedanför
det 4,580 m. höga Sierra Nevada. Omkr. 12,000
innev. Biskopssäte, prestseminarium, colegio (förr
universitet).

Meriden, stad i nord-amerikanska staten
Connecticut, 30 km. n. ö. om hamnstaden New Haven,
med hvilken M. är förenadt genom jernväg. 18,340
innev. (1880). Tillverkning af korta varor och i
synnerhet sådana af britanniametall.

Meridian (af Lat. meridianus, hörande till
middagstid). 1. Astron., middagslinie, den
genom norr och söder gående vertikalcirkeln
på himlahvalfvet. Meridianen delar detta i två
fullkomligt lika delar, den östra och den vestra. På
den östra (delen af) himmelen höja stjernorna sig,
på den vestra himmelen sänka de sig, i meridianen nå
de sin största höjd, eller kulminera. Eftersom full
symmetri råder i stjernornas lägen och rörelser å
ömse sidor om meridianen (då afseende ej fästes vid
den nästan alltid mycket obetydliga förändringen
i den ifrågavarande himmelskroppens deklination
eller rektascension), kan meridianens riktning
bestämmas genom att man tager medelriktningen till
en stjerna, då hon öster och vester om meridianen
når samma höjd. Att för meridianriktningens
bestämmande afvakta det ögonblick, då stjernan når
sin största höjd och åter börjar sänka sig, blir i
allmänhet ej tillräckligt skarpt, emedan höjden då
alltför långsamt ändrar sig. Jfr Tidsbestämning. –
2. Geogr., namn på afskärningslinierna mellan den
ideella jordytan och planer, som äro lagda genom
jordens poler. Meridianerna gå sålunda i riktningen
n.–s. Vinkeln emellan två orters meridianer
är deras längdskilnad (se Längd 1). – 3. Fys.
Om den magnetiska meridianen se Deklination 3.
E. J.

Meridiancirkel, astron., ett astronomiskt instrument,
bestående af en endast i meridianens plan vridbar tub
(som derför är vinkelrätt fäst på en horisontal, i
öster och vester riktad axel) samt en till densamma
hörande noggrant indelad cirkel för höjdvinklars
bestämmande. Meridiancirkeln användes endast i
fasta observationer (är ej ett s. k. transportabelt
instrument) samt uppställes emellan två starka,
från sjelfva byggnaden isolerade, med egen grund
försedda stenpelare. Med en meridiancirkel erhåller
man dels tiden för stjernornas meridianpassager,
dels deras höjdvinklar öfver horisonten samt af dessa
observationer rektascensioner och deklinationer
(se föreg. art.). Man har vid en meridiancirkels
begagnande den största fordran på noggranhet,
en fordran, som de moderna instrumenten i förvånande
grad uppfylla. Meridiancirklar tillverkas af Repsold &
Söhne i Hamburg, af Bamberg i Berlin m. fl. och stå
för den utomordentliga omsorg, som behöfver nedläggas
vid arbetet, högt i pris (20,000 kr., eller mera).
E. J.

Meridiangrad. Se Grad 3.

Meridianhöjd, astron., den höjd, som en stjerna uppnår
i meridianen. Två gånger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free