- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1411-1412

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merovingerna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkring staden M. tillföll det nya biskopsstift,
som 968 upprättades af kejsar Otto I och lades
under ärkestiftet Magdeburg. Den ryktbaraste af M:s
biskopar är Thietmar (1009–19), författare till en
värdefull krönika. 1561, sedan reformationen införts,
kom stiftet under Kursachsens förvaltning och
förenades 1648 med detta. 1656–1738 tillhörde stiftet
linien Sachsen-M., en bilinie af den kurfurstliga
sachsiska, och tillföll 1815 till större delen
Preussen. Domkapitlet finnes ännu i staden M.

Mers-el-Kebir (Lat. Portus magnus l. divinus,
Fr. Grand port), hamnstad i Algeriet, 6 km. n. v. om
Oran, hvars hamn det är. Omkr. 1,700 innev. M. kallas
»Algeriets Gibraltar», och i dess väl skyddade, lätt
tillgängliga och djupa hamn kunna stora fartyg ligga
säkra om vintern.

Mersen (Fornt. Marsna), köping i nederländska
prov. Limburg, nära Maastricht, bekant bl. a. genom
fördraget 870 mellan tyske konungen Ludvig den tyske
och franske konungen Karl den skallige, genom hvilket
Lothringen delades mellan Frankrike och Tyskland. (Jfr
Lothringen, sp. 113.) Platsen har omkr. 1,700 innev.

Mersenne [-sä’n], Marie, fransk lärd franciskanmunk,
f. 1588, d. 1648 i Paris, der han, oafsedt några
italienska resor 1640–45, lefde ett stilla lif,
egnadt åt studium af filosofi, fysik och särskildt
musik. Ett vigtigt källverk för musikhistorien
är, trots bristen på kritisk vetenskaplighet,
hans stora Harmonie universelle (1636–37), två
folianter med otaliga illustrationer, notexempel
och beskrifningar på instrument från 1600-talet.
A. L.

Mersey [me’rsi], flod i England, uppstår på gränsen
emellan grefskapen Derby och Chester, ö. om Stockport,
genom förening af Tarne och Goyt, bildar nedanför
Stockport gräns emellan Lancashire och Cheshire,
hvarunder den upptager Irwell fr. h. samt Bollin
fr. v., och vidgar sig nedanför Warrington före
utloppet i Irländska sjön till ett stort aestuarium,
vid hvilket Liverpool och Birkenhead ligga. Floden
är 109 km. lång; dess flodområde anses utgöra
2,590 qvkm. Större delen af M. och Irwell har
genom kanalisation gjorts farbar för fartyg. Mellan
Liverpool och Birkenhead går en tunnel under floden.

Merson [mersså’ng], Luc Olivier, fransk målare,
f. i Paris 1846, lärjunge af École des beaux-arts
och af Pils, uppträdde första gången 1867 och erhöll
1869 romerska priset. Han har utfört historietaflor,
hvilka berömmas för sin teckning, men äro besynnerliga
i kompositionen: Penelope (1868), Konung Edmund af
England
(1872), S. Isidorus (1879), scener ur Ludvig
IX:s lif (i Palais de Justice) m. fl.

Merthen, Eva, kallad »hertiginnan af Finland», hvilket
namn hon erhöll med anledning af sitt förhållande till
den ryktbare generalen Jakob Keith. Denne hade år 1742
i spetsen för de ryska trupperna besatt Åbo, der Evas
fader, Karl M., var borgmästare. Vacker och liflig,
var hon en lysande stjerna vid de lustbarheter,
som under vinterns lopp anställdes af de
främmande officerarena. Hon ingick derunder en intim
förbindelse med Keith, en förening, som dock ej
blef lagligen helgad, emedan »ståndsfördomarna
voro alltför stora». Efter freden i Åbo blef hon så
mycket hällre Keith följaktig, som de band, hvilka
fäst henne vid fäderneslandet, genom faderns död
(1743) till väsentlig del blifvit lösta. Keith gaf
henne i allt, med undantag af vigseln, en makas
ställning, och hon behandlades, i synnerhet sedan
han öfvergått i preussisk tjenst, med stor aktning af
hans omgifning. Efter Keiths död ingick hon äktenskap
med landtrådet von Reichenbach i Stralsund. Hon dog
derstädes d. 15 Okt. 1811, 88 år gammal. Hennes öden
äro romantiserade i Z. Topelius’ novell »Hertiginnan
af Finland» (1850 och 1881; öfvers. på finska
1874). M. G. S.

Merthyr Tydfil, M. Tydvil [mö’rtir ti’dfil], stad i
södra Wales, grefskapet Glamorgan, vid floden Taff och
flere jernvägslinier, 48 km. ö. n. ö. om Swansea och
40 km. n. n. v. om Cardiff, med hvilket M. är förenadt
äfven genom en kanal. Staden är egentligen endast en
samling af jernverk och arbetarebostäder. Ännu
för 100 år sedan en obetydlig by, har M. genom sin
rikedom på stenkol, jernmalm och kalk vuxit så, att
det 1881 hade 48,857 innev. Jernverken höra till de
mest storartade i Storbritannien och sysselsätta en
mängd arbetare i M. sjelf samt i den kringliggande
trakten. Före 1875 tillverkades mest stångjern,
men numera är ståltillverkningen öfvervägande.

Meru, Ind. mytol., ett heligt berg af guld, som
tänktes utgöra verldens medelpunkt och gudarnas
boning. Enligt myten dvaldes demonerna på bergets
tre nedre terrasser, medan gudarna tronade på de fyra
öfre, Indra och Siva högst uppe.

Merulius. Se Hus-svamp.

Merulo, Claudio, italiensk kompositör, f. 1533 i
Correggio (derför äfven kallad M. da Correggio),
d. 1604, blef 1557 organist vid 2:dra, 1566 vid
1:sta orgeln i Markuskyrkan i Venezia samt 1586
hoforganist i Parma. Han skref en massa madrigaler
och motetter, men hans största betydelse ligger
i hans orgelkompositioner (Toccate, 1604;
Ricercari, 1605), hvilka höra till de äldsta
prof på en sjelfständig instrumentalstil.
A. L.

Merv, oas och stad i Central-Asien på gränsen emellan
Iran och Turan, vid Murgab-floden, omkr. 400 km. n. om
Herat, är mötesplats för de från norra Persien och
Herat till Kiva och Bokhara, Samarkand och Taschkent
gående karavanvägarna samt af stor strategisk
vigt såsom etapphufvudort vid ryssarnas marsch mot
Afganistan och Indien. Till följd af innevånarnas
roflystnad hafva europeiska resande sällan besökt
landet, och det är först genom ryssarnas framträngande
i Central-Asien, som man erhållit tillförlitliga
underrättelser om M. Oasen, som på alla sidor omgifves
af öcknar, har en areal af omkr. 5,500 qvkm., hvaraf
1/5 är oanvändbar mark. Den har i alla tider varit
ryktbar i Österlandet för sin stora fruktbarhet,
hvilken helt och hållet härrör af floden Murgab,
som delar oasen i två nästan lika stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free