Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mesen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reste till Spaa, men blef snart återkallad till
Paris af sina många trogna anhängare. Han inrättade
då en orden, hvars ledamöter mot erläggande af 100
louisd’orer pr person och mot löfte att hemlighålla
M:s läror blefvo delaktiga af desamma. Detta sällskap,
som trodde sig studera harmonien i naturen för att
derigenom fysiskt och moraliskt verka välgörande
på menniskorna, kallade sig Société l. Ordre de
l’harmonie. Nu fick magnetismen nytt lif både i
M:s och i d’Eslons salonger, äfvensom i enskilda
sällskap, der »baqueter» inrättades. Menniskor,
som sysslolösheten, vekligheten och nöjet gjort
matta och förslappade, kommo hoptals till seancerna,
och M. vann en betydlig förmögenhet. I Frankrikes
flesta städer bildade sig »magnetiska sällskap» eller
»harmoniska ordnar», som stodo i förbindelse med
hvarandra och under M:s öfverstyrelse. Man utlofvade
en ny guldålder med bättre, friskare menniskor och
förädlade djur. De magnetiserade träden skulle bära
skönare frukter och aldrig vissnande blad. Slutligen,
när oväsendet gick för långt, tillsatte regeringen
1784 en komité af lärda män (bl. a. Franklin,
Lavoisier, Jussieu, Bailly), för att få saken
vetenskapligt undersökt. Då M. vägrade att öppna
sina salonger för komitén, gjordes undersökningarna
hos d’Eslon. De flesta experimenten misslyckades,
och i den af Bailly med talang uppsatta berättelsen
hänfördes alla de magnetiska fenomenen till verkningar
af inbillningskraften. Hans berättelse slutar med
de orden, att »magnetismen är ett faktum, men i de
menskliga förirringarnas historia, och ett stort bevis
på inbillningens makt». Detta utlåtande föranledde
en häftig strid emellan mesmerismens anhängare och
motståndare, och den medicinska fakultetens ovilja
mot de förre blef så stor, att 21 af hennes egna
medlemmar, hvilka låtit undervisa sig i den animala
magnetismen, hotades med förlust af sina privilegier,
om de fortfore att utöfva denna konst. Emellertid
sjönk M:s stjerna i Paris, i synnerhet sedan en
ny uppgått i den beryktade bedragaren Cagliostro,
som snart lockade till sig publiken genom sina
andebesvärjelser och sitt »odödlighetspulver». I
landsorten utbreddes dock magnetismen en tid genom
M:s många lärjungar. Sjelf drog han sig tillbaka
och lemnade Paris vid revolutionens utbrott, lefde
derefter en tid under annat namn i England (möjligen
äfven i Wien och i Schweiz) och hamnade slutligen i
den lilla staden Meersburg, der han afled d. 5 Mars
1815. – Den animala magnetismen har numera öfvergått
i moderna former, en mystisk, till en del ingående
i spiritismen (se d. o.), och en vetenskaplig i
hypnotismen (se d. o.). F. B.
Mesmerism. Se Mesmer och Hypnotism.
Mesnevi (Pers., egentl. halfvers; Arab. muzdavij),
österländskt diktslag, i hvilket hvarje versrads midt
och slut rimma med hvarandra och rimmen äro eller
kunna vara olika för hvarje versrad. Denna ståtliga
versform lämpar sig väl for epos och didaktiska
poem. Persiens mest berömda lärodikt (af mystikern
Djelaleddin Kumi) bär namnet M.
Meso- (af Grek. mesos, i midten befintlig), såsom
första leden i en sammansättning, betecknar midten,
det mellersta området af något, t. ex. mesocefal,
hörande till midten af hjernan, mesostylon, rummet
emellan tvänne kolonner, o. s. v.
Mesobar l. mesobariskt område (af Grek. mesos,
i midten, och baros, tyngd), meteor., benämnes
efter Prestel det område på jordytan, hvarest
lufttrycket har normal höjd. Äfven isobaren 760
mm., som är det normala barometerståndet vid 45°
n. br. vid hafsytan, har fått namn af mesobar.
R. R.
Mesocarpeae, bot., en familj af alger, hörande
till gruppen Conjugatae. De afvika från Zygnemeae
(med hvilka de af en del botanici förenas)
derigenom att zygosporen, eller den genom två
cellers kopulation uppkomna fortplantningssporen,
bildas just i den kanal, som förbinder de två
kopulerade algtrådarna (deraf namnet; Grek. mesos,
befintlig i midten, och karpos, frukt).
O. T. S.
Mesocco (Misocco), en af Ticinos biflod Moesa
genomfluten dal i schweiziska kantonen Grisons,
sträcker sig från S:t Bernhards-passet med sydlig
hufvudriktning öfver kantonens södra gräns ned i
kant. Ticino och är 36 km. lång, men sällan mer än
1 km. bred. I dalens öfversta del ligger kurorten
San Bernardino (1,626 m.), med gipshaltig jernkälla,
samt i den mellersta delen väldiga ruiner af borgen M.
Mesogoter, de i Mesien invandrade vestgoterna. Se
Vestgoter.
Mesogötiska språket. Se Gotiska språk.
Mesöl. Se Thomsonit.
Mesomedes, forngrekisk skald och tonsättare från
Kreta i 2:dra årh. e. Kr., var kejsar Hadrianus’
frigifne och gunstling. Vi ega af honom några epigramm
och en till Nemesis riktad hymn, till hvilken äfven
de musikaliska nottecknen finnas i behåll, ett af de
få exemplen på grekisk notskrift, hvilka kommit till
vår tid. A. M. A.
Mesonero y Romanos, Ramon de, spansk kulturskildrare,
f. 1803, d. 1882, framställde med oveld, humor och
skarp uppfattning sitt folks egendomligheter och
framförallt hufvudstadslifvet, bl. a. i arbetena
Manual de Madrid (1831), Escenas matritenses
(1836–42), Tipos y caracteres (1843–62), El antiguo Madrid
(1861) och Memorias de un setenton (1880–81). M. utgaf
1881 sina arbeten (Obras) samlade. Han var medlem af
Spanska akademien.
Mesopotamien (Grek. Mesopotamia, af mesos, i midten,
midt emellan, och potamos, flod), »landet emellan
floderna», var efter Alexander den stores tid den
grekiska och sedermera äfven den latinska benämningen
på landet emellan floderna Eufrat och Tigris,
sträckande sig från Armeniens berg (Karadja Dagh och
Djebel Masius) i n. till den s. k. Mediska muren (se
d. o.) i s. Af araberna kallas nu detta område, ett
bland jordens äldsta kulturland, El-Djesire (öarna),
medan landet s. derom kallas Irak-Arabi (motsvarande
forntidens Babylonien), som stundom, ehuru ej riktigt,
räknas till M. Redan i Gamla test. bär M. namnet Aram
Naharajim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
