- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1423-1424

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mesen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(»strömparets Aram»), och deraf synes M. endast vara
en grekisk öfversättning. Enär floderna ej bilda
någon land- och folkgräns, har M. aldrig varit någon
politisk eller etnografisk enhet. På romarnas tid var
det deladt i landskapen Osrhoëne (rättare Orrhoëne),
vestra delen, med hufvudstaden Edessa, och Mygdonia,
östra delen, med hufvudstaden Nisibis, som intogs
af Lucullus och senare af Trajanus (115 e. Kr.). I
den äldsta historiskt kända tiden var M. en del
af Assyrien och Babylonien. Sedan perserna eröfrat
Babylon (538 f. Kr.), hade det aldrig någon inhemsk
herskareätt, utan hörde efter hvartannat till Persien,
Macedonien, Syrien, Parthien, Romerska riket och
återigen till Persien, tills det eröfrades af de
arabiske kaliferna omkr. midten af 600-talet. Efter
kalifatets fall (1258) ett rof för mongolerna,
kom M. åter till Persien och under förra hälften af
1500-talet under turkarna samt är nu deladt emellan de
tre turkiska vilajeten Diarbekr, Bagdad och Haleb. –
Endast norra delen af landet är bergig; det öfriga
är ett mot s. sluttande slättland. Under persiska
väldet var södra M. synnerligen rikt, och ända till
slutet af arabernas välde stod det till följd af ett
artificielt bevattningssystem i hög kultur. Arabiska
författare kunde likna trakten emellan Bagdad och
Babylon vid en trädgård. Nu är M. en folkfattig
stepp, med undantag af en smal landremsa närmast
floderna. Klimatet är i n. tämligen tempereradt; i
s. råder större delen af året en tropisk hetta under
en molnfri himmel. Hufvudprodukterna äro desamma,
som i allmänhet förekomma i främre Asien (hvete,
korn, ris, hirs, durra, sesam, bomull, hampa,
tobak, rater, bönor, saftlor m. m. samt, bland
frukter, fikon och flere slags meloner). Särskildt
förtjena nämnas nafta och galläpplen. I s. bildar
dadelpalmen hufvudvegetationen; för öfrigt är landet
nästan trädlöst. De vigtigaste bland floderna utom
de båda hufvudfloderna äro Eufrats bifloder Belik
(forntidens Bilechas) och Chabur (Chaboras), med
bifloden Djagdjaga (Mygdonios). Befolkningen består
hufvudsakligen af arabiska nomadstammar, af hvilka
de vigtigaste äro tai-araber, omkring Nisibin och
Mosul, och sjammar, längre vesterut, hvilka för
två eller tre generationer sedan kommo från Nesjd,
nu hafva omkr. 3,500 tält, äro alldeles oberoende af
den turkiska styrelsen samt lefva i ständig fejd med
aneze, den mäktigaste stammen i syriska öcknen. I
norra delen finnes ett antal stammar af blandade
kurder och araber, som mer eller mindre hafva utbytt
sina tält mot fasta boningsplatser. Dessutom bo
i n. turkmener, syrer, kurder och jesider. Med
undantag af de spridda orter, der kurdiska och
arameiska språken talas, är vulgär-arabiskan
det gängse idiomet. De förnämsta städerna äro
Diarbekr, Urfa (Edessa), Harran (Carrhae), Rakka,
Mardin, Nisibin (Nisibis), Djesiret-ibn-Omar
(Bezabde) och Mosul (Ninive). Dessutom omnämnas i
forntiden Hatra (El-Hadr, stora ruiner), Circesium
(Kerkisie l. Abu-Seraj, icke Karkemisch) m. fl.

Mesotyp. Se Natrolit.

Mesozoiska serien (af Grek. mesos, i midten och
zoon, djur), paleont., kallas den mellersta af de
3 stora hufvudafdelningama af de fossilförande
bildningarna, omfattande Trias-, Jura- och
Kritsystemen. De båda andra afdelningarna äro
den kainozoiska och den paleozoiska serien.
B. L-n.

Mespilodaphne Nees, bot., farmak., ett träd, hörande
till nat. fam. Laurineae Vent., kl. Enneandria L. Ett
ibland Brasiliens vackraste träd är M. pretiosa Nees,
som erhållit det portugisiska namnet Pao l. Casca
preciosa.
Dess frukt liknar mispelns, men är såsom
alla trädets delar starkt aromatisk. Barken har den
skönaste lukt, men en brännande, kryddartad smak,
såsom förhållandet är med nästan alla laurinéer. Den
användes, likasom sassafras-bark, mot gikt och
reumatism, men anses ock vara ett lifvande och
stärkande medel mot nervsystemets lidanden genom
kraftuttömning m. fl. sjukdomar. Ur barken erhålles
en flyktig olja, som mycket liknar kanelolja.
O. T. S.

Mespilus L., bot., ett slägte af buskar,
hörande till nat. fam. Pomaceae L., kl. Icosandria
L. Blomfodret är sambladigt, med 5 flikar;
det täcker frukten, som är en bärlik, 5-fröig
äpplefrukt. Blomkronan är 5-bladig. M. germanica L.,
tysk mispel, har ätliga, men genom sin garfsyrehalt
kärfva frukter, fructus mespili, hvilka förr
begagnades i medicinen (mot diarré). I Sverige
finnes M. cotoneaster L. (dock numera vanligen
benämnd Cotoneaster vulgaris Lindl.), som i
frukten har blott 2 eller 3 rum med benhårda väggar.
O. T. S.

Mesquin [-kin; franskt uttal mässkä’ng], Fr. (af
Sp. mezquino, af Arab. meskin, fattig), småaktig,
snål, nidsk. – Mesquinerie [-ri], snålhet, knussel.

Mesrob (Miesrob), armenisk lärd, en af
evangeliums förste förkunnare i Armenien, död
441, skapade åt sitt språk ett alfabet och
öfversatte derefter, tillsammans med Sahak,
bibeln på armeniska. M., som sjelf eller genom
andra öfverflyttade äfven flere andra skrifter till
armeniska språket, är att anse som grundläggaren af
armeniernas såväl heliga som profana literatur.

Mess (Eng., af Lat. missum, skickadt, framsatt
på bordet), den för officerarna inom ett
militäretablissement gemensamma samlingslokalen,
vanligen försedd med restauration, rökrum,
bibliotek, tidningsrum o. dyl. Ombord på örlogsfartyg
kallas officerarnas gemensamma rum (»gunrummet»,
se d. o.) stundom officersmessen, kadetternas
kadettmessen o. s. v. – Att äta vid gemensamt
bord ombord å fartyg heter på sjömansspråket
messa. Chefen å större örlogsfartyg
»messar ensam», d. v. s. håller eget bord.
L. H.

Messa. Se Mässa.

Messa di Voce [vå’tje], ej att förblanda med mezza
voce
(se Mezzo), musikt., i sång tonens ansvällning
till forte och återgående till piana (tecknadt med
< > öfver längre noter). A. L.

Messala Corvinus, Marcus Valerius, romersk fältherre
och statsman, föddes 64 eller 59 f. Kr. och afled 9
e. Kr. Vid Filippoi (år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free