Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologiska centralanstalter, meteorologiska institut - Meteorologiska institut. Se föreg. art. - Meteorologiska kongresser kallas sammankomster af meteorologer från olika land - Meteorologiska observationer. Se nästa art. - Meteorologiska stationer kallas sådana ställen, der oafbrutna reguliera meteorologiska observationer under längre tid anställas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stor verksamhet till den nautiska meteorologiens
förkofran, för hvilken den eger en särskild
afdelning. Die meteorologische central-anstalt der
schweizerischen naturforschenden gesellschaft
i Zürich började sin verksamhet med år 1864. Det
norske meteorologiske institut tillhör universitetet
i Kristiania, grundlades d. 1 Dec. 1866 samt har
varit mycket verksamt för de moderna teoriernas
utbildning och allmännare spridning. Meteorological
office i London, inrättad 1869, ledes af en af
Royal society tillsatt komité med en »secretary»
till föreståndare. Denna centralanstalt arbetar på
3 afdelningar, nämligen för ocean-meteorologi,
för väderlekstelegrafering och för det engelska
klimatet. Af stor betydelse äro de af denna anstalt
utgifna nautisk-meteorologiska kartverken. Det
danske meteorologiske institut i Köpenhamn sorterar
under marinministeriet och stiftades 1872. Utom
de på öarna och i Jylland belägna stationerna har
detta institut upprättat flere sådana på Grönland,
Island och Färöarna, och det eger äfven en särskild
afdelning för nautisk meteorologi. Om Meteorologiska
centralanstalten i Stockholm se d. o. Die deutsche
seewarte i Hamburg upprättades 1875 genom
utvidgning af den sedan 1867 bestående, specielt
åt nautiska meteorologien egnade »Norddeutsche
seewarte». Denna anstalt arbetar på 4 afdelningar,
näml. 1) för maritim meteorologi, 2) för undersökning
af nautiska, meteorologiska och jordmagnetiska
instrument m. m., 3) för väderleksläran,
kustmeteorologien och stormvarningsväsendet samt 4)
för kronometerundersökningar. Derifrån utgifves
sedan 1878 ärligen ett band af arbetet »Aus dem
archiv der deutschen seewarte», och der redigeras
fr. o. m. början af år 1886 »Meteorologische
zeitschrift» (se Meteorologiska sällskap), hvarjämte
från Die deutsche seewarte utgått en mängd värdefulla
artiklar, publicerade i de af Hydrographisches amt
der kaiserlichen admiralität i Berlin utgifna »Annalen
der hydrographie und maritimen meteorologie». Ufficio
centrale di meteorologia i Rom började sin
verksamhet 1879 och utgifver »Annali». Bureau central
metéorologique de France i Paris fortsätter sedan
1878 den förut vid Observatoire de Paris idkade
verksamheten i modern riktning samt har alltifrån
sin stiftelse redigerat sina »Annales» och fortsatt
utgifvandet af »Bulletin international». Af
utom-europeiska centralanstalter är Office of the chief
signal officer i Washington, tillhörande Förenta
staternas krigsdepartement, den förnämsta. Dess
hufvudsakliga uppgift har varit väderlekstelegrafien,
hvilken tog sin början med November 1870. Genom en
sträng militärisk organisation samt en vidsträckt
och mångfaldig telegrafisk förbindelse med och
emellan stationerna har denna anstalt åstadkommit,
att väderlekstelegrafien i Förenta staterna utvecklat
sig till en höjd, som icke har sitt motstycke i något
annat land. I Indien finnas flere centralanstalter;
den i Kalkutta, The meteorological departement
of the government of India, upprättades 1875.
R. R.
Meteorologiska institut. Se föreg. art.
Meteorologiska kongresser kallas sammankomster
af meteorologer från olika land, hvilka af sina
regeringar erhållit officielt uppdrag att diskutera
anordningar, åsyftande att befordra likformighet
inom de resp. landens observationssystem. Till
delegerade utses vanligen föreståndarna för de
meteorologiska centralanstalterna (se d. o.). Två
sådana kongresser hafva hittills (1886) hållits, den
första i Wien hösten 1873 och den andra i Rom våren
1879, genom hvilkas beslut och uttalade önskningar det
meteorologiska arbetet i Europas särskilda land vunnit
en betydligt större likformighet än tillförene. Bland
annat har en i det närmaste ensartad publikationsmetod
för iakttagelserna vid stationer af andra ordningen
blifvit införd öfverallt i Europa. Vid den förra af
dessa kongresser tillsattes en »permanent komité»
och vid den senare en »internationel meteorologisk
komité» med uppdrag att verka för kongressbeslutens
verkställande, att under tiden till nästpåföljande
kongress förbereda de frågor, som vid densamma
skola behandlas, samt insamla alla härför nödiga
upplysningar m. m. – Förutom dessa kongresser hafva
flere andra sammankomster af meteorologer från olika
land egt rum. Dessa pläga emellertid i allmänhet ej
benämnas kongresser, utan konferenser, och skilja sig
från de förra derigenom att deltagarna i desamma ej
äro delegerade för regeringarna eller, om de äro det,
endast hafva att behandla vissa speciella frågor. Till
konferenser af det förra slaget höra Konferensen i
Leipzig 1872 för uppgörande af program till deu året
derpå sammanträdande kongressen i Wien, Konferensen
för maritim meteorologi, hållen i London 1874 för att
revidera de i Bruxelles (1853) antagna instruktioner
för meteorologiska observationers anställande å
oceangående fartyg, Internationella kongressen
för meteorologi vid expositionen i Paris 1878 och
Italienska meteorologiska reunionen i Turin 1880. Till
det senare slaget hör Maritima konferensen i Bruxelles
(1853) vid hvilken, på initiativ af den bekante
amerikanske meteorologen Maury, observationerna på
oceangående fartyg ordnades efter en gemensam plan,
samt Polarkonferenserna i Hamburg 1879, Bern 1880,
Petersburg 1881 och Wien 1884 för frågor rörande det
internationella meteorologiska observationssystem, som
var i verksamhet i polartrakterna under åren 1882–83.
R. R.
Meteorologiska observatorier. Se nästa art.
Meteorologiska stationer kallas sådana ställen, der
oafbrutna reguliera meteorologiska observationer
under längre tid anställas. Efter omfattningen och
beskaffenheten af sina observationer indelas dessa
stationer i tre (eller fyra) ordningar. Stationer af
första ordningen l. meteorologiska observatorier
äro sådana, vid hvilka iakttagelser anställas
många gånger om dygnet på alla de meteorologiska
instrumenten, eller der genom sjelfregistrering
erhållas kontinuerliga angifvelser af dessa
instruments stånd och variationer. Äfven de
jordmagnetiska förhållandena pläga der studeras. De
flesta meteorologiska observatorier äro anlagda vid de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
