- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1535-1536

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michelianer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de erhöllo namnet fryger, hvadan äfven sagan om M. är
fäst vid både Macedonien och Frygien (se d. o.). Han
berättas hafva varit redan från barndomen på ett
underbart sätt välsignad med rikedomens håfvor. En
gång skall han hafva lyckats fånga Silenos, guden
Dionysos’ lärare och följesven, hvilken han dock väl
behandlade och efter kort tid lösgaf. Till belöning
derför fick han af guden utbedja sig en nåd och
anhöll då, att allt hvad han vidrörde måtte förbytas
i guld. Men då detta blef fallet äfven med den mat
han ville förtära, skyndade M. att anropa guden
om befrielse från den olycksbringande gåfvan. Han
fick då befallning att bada i floden Paktolos’
källa, hvilken från den stunden afsatte guldhaltig
sand. Hela denna i olika former förekommande
saga tyder på ett nära samband emellan M. och
Dionysos. Sannolikt var M. likasom Marsyas (se
d. o.) ursprungligen en till Dionysos’ följe hörande
satyr, och de åsneöron, hvarmed han säges hafva
varit utrustad, torde i sjelfva verket hafva varit de
för satyrerna utmärkande bocköronen. Detta attribut
har i sin ordning gifvit upphof eller åtminstone
en anknytningspunkt åt andra sagor, genom hvilka
M. göres till representant för den med Dionysoskulten
nära förbundna flöjtmusiken gent emot det apolliniska
kitharaspelet. Sagan förtäljer nämligen, att vid en
musikalisk täflan mellan Pan och Apollon M. ensam
bland alla prisdomarna gaf företrädet åt den förres
flöjtspel och derför af Apollon straffades med
åsneöron, hvilka han sedan förgäfves sökte dölja
under sin frygiska hufvudbonad. I det attiska
satyrdramat var M. en ofta förekommande gestalt.
A. M. A.

Midas-apslägtet, Midas, zool., hör till familjen
kloapor (Arctopitheci) inom de fyrhändtas ordning
(Quadrumana) och däggdjurens klass. I underkäken stå
framtänderna i en rak linie, och hörntänderna äro
starkare utvecklade. Hårpenslar på öronen saknas,
likaledes ringar på svansen. Dithörande arter bebo
Guyana och Brasilien, förekomma såväl i skogstrakter
som på buskbevuxna slätter, äro ingenstädes allmänna
och lefva i små sällskap eller ensamma. Rödsvansade
midas-apan,
M. Oedipus, blir 14–15 cm. lång utom
svansen. C. R. S.

Middag, astron., det tidsmoment, då solen
befinner sig i eller passerar meridianen. Man
skiljer emellan sann middag och medeltidsmiddag,
af hvilka den förra inträffar, när solen sjelf,
den senare när den s. k. medelsolen (se d. o.) är
i meridianen. Medeltidsmiddagen är således det
ögonblick, då klockan säges vara 12 (rättare 0)
på middagen. E. J.

Middagsarbete. Se Bestick, sjöv.

Middagshöjd, astron., solens höjd i meridianen, eller
vid »sann middag». Se Meridianhöjd och Middag.

Middagslinie. Se Meridian.

Middagsrapport. Se Bestick, sjöv.

Middagsräkning. Se Bestick, sjöv.

Middelboe [-bo], Bernhardt, dansk målare, f. i Ribe
1850, vann 1877 den neuhausenska belöningen med sin
tafla Scen ur Ewalds lif (presten uppläser bönen för
den döende skalden). Sedermera har M. varit verksam i synnerhet
såsom porträttmålare. Ph. W.

Middelburg, hufvudstad i nederländska prov. Zeeland,
midt på ön Walcheren, genom jernväg och en bred kanal
förenad med Vlissingen. Omkr. 16,000 innev. Staden
är prydligt byggd och har många vackra byggnader,
bland hvilka särskildt må nämnas det af Karl den
djerfve i sengotisk stil uppförda rådhuset, med 25
statyer af grefvar och grefvinnor af Holland och
Zeeland, samt den nya Peterskyrkan, med monument
öfver de båda sjöhjeltarna, bröderna Cornelis och
Jan Evertsen. Hufvudnäringen är handel, som ännu
är ganska liflig, ehuru den transmarina handeln är
betydligt mindre omfattande än förr.

Middeldorph, Albrecht Theodor, tysk kirurg, f. 1824,
blef 1846 medicine doktor samt 1854 e. o. och 1856
ord. professor i kirurgi och oftalmiatrik i sin
födelsestad, Breslau. Hans största vetenskapliga
berömmelse är införandet af galvano-kaustiken
inom kirurgien. Han hade visserligen i detta
afseende en föregångare i finnen G. S. Crusell,
men det var egentligen genom M:s undersökningar,
som denna operationsmetod vann insteg. Sin första
galvano-kaustiska operation på menniska utförde han i
slutet af Mars 1853. Han meddelade resultaten af sina
hithörande arbeten i Die galvano-kaustik, ein beitrag
zur operativen medicin
(1854), för hvilket verk han
af vetenskapsakademien i Paris 1856 erhöll montyonska
priset. Bland M:s öfriga vetenskapliga arbeten må
nämnas Beiträge zur lehre von den knochenbrüchen
(1853) och Abrégé de la galvanocaustie (1867). Död
i Breslau 1868. R. T-dt.

Middelfart, dansk stad på Fyen, vid
smalaste delen af Lilla Belt, omkr. 750
m. från Snoghöj i Nörrejylland. 2,345
innev. (1880). Hufvudnäringar äro handel, sjöfart,
fiske och marsvinsfångst. Handelsflottan uppgick
1884 till 27 fartyg med 446 tons drägtighet. M. ligger
vid den fyenska jernvägen, hvilken fortsätter
till det 4,5 km. nordligare belägna Strib, som
medelst ångfärja har förbindelse med Fredericia i
Jylland. I närheten ligger herregården Hindsgavl. Vid
M. anlägges f. n. en vårdanstalt för sinnessjuka. –
M. nämnes första gången år 1231. Det förstördes 1287
af konungamördarna och var under den följande tiden
flere gånger mötesplats för de stridande furstarna.
E. Ebg.

Middelgrunden, grund i Öresund, emellan
Amager och Saltholmen, 5,6 km. långt och 1,8
km. bredt, delar inloppet till Köpenhamn i
tvänne segelleder, af hvilka den vestra kallas
Kongedybet och den östra Holländerdybet.
E. Ebg.

Middelthun, Julius Olavus, norsk bildhuggare,
föddes d. 3 Juli 1820 i Kongsberg, der fadern var
myntgravör. M. utbildade sig äfvenledes till gravör
och reste 1840 till Köpenhamn för att studera vid
dervarande konstakademi. Först 1851 beslöt han att
helt och hållet egna sig åt bildhuggarekonsten. Han
begaf sig då till Rom och började der arbeta
på Molins atelier. 1859 bosatte han sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free