Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Middendorff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handen. Denna katt var i sjelfva verket
Midgårdsormen. I Ragnarökstriden skola Tor och
Midgårdsormen kämpa med hvarandra. Tor dräper
väl ormen, men orkar blott gå nio steg, innan han
störtar död ned till följd af allt det etter ormen
sprutat på honom. Både i äldre och nyare skrifter har
Midgårdsormen blifvit jämförd med Leviatan och andra
hafsvidunder. Klart är ock, att han är en representant
för det vilda, upprörda hafvets allt förstörande makt.
Th. W.
Midhat pascha, turkisk statsman, f. 1822, studerade
1858–60 i Paris vesterländska förhållanden, beklädde
sedan 1864 framstående platser inom den turkiska
förvaltningen och var det ung-turkiska partiets
främste man i sträfvandet efter reformer enligt
vesterländska mönster. En seralj-intrig bragte
honom i Juli 1872 till styret såsom storvesir, men
d. 18 Okt. s. å. afsattes han för sitt motstånd mot
sultan Abdu-l-asis’ slöseri. Emellertid var han 1873
och 1875 justitieminister samt inkom genom softa-
(»student»-) upploppet i Konstantinopel i Maj 1876
åter i ministèren. Derefter tog han verksam del i
den komplott, som medförde Abdu-l-asis’ afsättning
och mystiska död. I denna sak, likasom snart
äfven vid det nya sultanombytet d. 31 Aug. s. å.,
då Murad V fick lemna plats för Abdu-l-hamid II,
samverkade M. med ledarna för det gammal-turkiska
partiet; men då han såsom president i statsrådet
(sedan d. 5 Juni) och den herskande viljan inom
regeringen tillika allvarligt dref framåt frågan om
införande i Turkiet af verklig likställighet emellan
kristna och muhammedaner samt fullständig europeisk
civilisation, varade enigheten endast en kort tid. M:s
inflytande behöll öfvervigten, och sedan en mot honom,
hans anhängare och sultanen bildad sammansvärjning
upptäckts och straffats, utnämndes han d. 19 Dec. 1876
till storvesir och proklamerade i denna egenskap
den nya konstitutionella författningen af d. 23
Dec. s. å., ett schackdrag mot den då i Konstantinopel
samlade stormaktskonferensen, hvilket afklippte dess
inblandning i Turkiets inre angelägenheter. Kort
derpå störtades M. genom en af sultanens svåger
Mahmud Damad pascha ledd sammangaddning af hans
många motståndare. Den 5 Febr. 1877 häktades han för
majestätsbrott (han hade gjort sultanen en skriftlig
föreställning med anledning af hans hejdlösa utgifter)
och fick lemna riket. 1878–81 var han dock anställd
som vali i Asien, men häktades s. å. såsom en af
»Abdu-l-asis’ mördare» och dömdes till döden jämte
8 medanklagade. Abdu-l-hamid II förvandlade straffet
i landsflykt, till Taif i Arabien, der M. dog 1884.
Midhurst [mi’ddhörst], stad i engelska grefskapet
Sussex, vid Rother och 3 jernvägslinier, 19 km. n. om
Chichester och 80 km. s. v. om London. 7,221
innev. (1881).
Midi (Fr., af Lat. medius, hälften, och dies,
dag), middagstid; söder. – Canal du Midi. Se
Languedoc-kanalen.
Midian, ett i Gamla test. ofta nämndt land, ligger
i nordvestra Arabien utmed Röda
hafvet, mellan Akabaviken i n. och Wadi el Hams i s. med
obestämd gräns i ö. Innevånarna, midianiterna, voro
ett semitiskt folk, enl. 1 Moseb. 25: 2 afkomlingar af
Abraham. Till deras prest flydde Mose från Egypten och
gifte sig med en af hans döttrar. Under domaretiden
förenade midianiterna sig med andra öckenfolk samt
gjorde ofta infall i Palestina, tills de besegrades af
Gideon. Derefter försvinna de ur historien. De omtalas
äfven såsom drifvande karavanhandel (1 Moseb. 37:
28; Es. 60: 6). Efter romerska rikets undergång
var M. liksom försvunnet. Det har återupptäckts
först i våra dagar af R. Burton, som på uppdrag af
vicekonungen i Egypten besökte landet 1877–78. Landet,
som nu endast genomströfvas af rofgiriga beduiner,
var fordom berömdt for sina malmer och ädelstenar och
är ännu rikt på svafvel, salt, silfver, koppar och
särskildt turkoser. Öfverallt synas spår af forntida
bergsbruk. Ruinerna af Sjuwak (Ptolemaios’ Suka)
med stora katakomber, aqvedukter m. m. upptaga en
stor plats. I Wadi el Hams ligga ännu ruiner af ett i
renaste grekiska stil uppfördt tempel. Landets hamnar
äro Siba och El Wedsj.
Midljud, språkv., kallas de språkljud, som befinna
sig inuti ordet. Med hänsyn till verkningen
af vissa ljudlagar skiljer man nämligen mellan
uddljud, midljud och utljud. Så behandlas t. ex. i
svenska urspr. k (äldre Germ. ch) olika alltefter
sin plats i ordet: jämför t. ex. Sv. horn,
natt, å med Lat. cornu, noc-s (nox), aqua.
Lll.
Mid-Lothian [lå’thien]. Se Edinburgh 1.
Midnatt, astron., det tidsmoment, då solen befinner
sig i meridianen under polen eller, för oss, i
meridianen åt norr. Betydelsen af benämningarna sann
midnatt och medeltidsmidnatt inses genom jämförelse
med de i afseende på middag (se d. o.) brukade
benämningarna. Midnatten infaller 12 timmar före eller
efter middagen. Endast för orter med stor latitud
(se Bredd 1) kan solen vid midnatten vara synlig öfver
horisonten och då endast under en kortare del af året,
kring midsommaren. E. J.
Midnattssol, solen, sedd i meridianen under polen
eller i norr. Jfr Cirkumpolarstjerna och Midnatt.
E. J.
Midolin, boktr., en fraktur-stil, som genom sina
afrundade former närmar sig antiqvastilen och nyttjas
till rubriker.
Midrasch (Hebr., plur. midraschim; forskning,
utläggning), ett slags till rabbinska literaturen
hörande, fri och ofta allegorisk förklaring
af den gammaltestamentliga texten, bestående i
dennas homiletiska bearbetning jämte inflickade
berättelser, sagor och liknelser. Midraschim äro
skrifna på en hebreiska, som är starkt uppblandad
med arabiska, persiska, latinska och (särskildt)
grekiska ord. De ega, i likhet med hagadan, väl
en didaktisk-uppbygglig, men icke någon legislatif
betydelse för judarnas religiösa lif. Man eger 40–50
större och mindre midrasch-samlingar, hvilka kommit
till stånd emellan 3:dje och 14:de årh. e. Kr. Bland
dem förtjena följande framhållas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
