Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för steg, genom att på olika tider efter
öfverförandet undersöka försöksdjuren samt
renodla från dem tagna mikrober och öfverföra dem
på andra försöksdjur. Vidare gäller det att hos
dessa kunna ur mikrobernas lifsverksamhet klart
deducera dels de lokala förändringarna, dels de
allmänna sjukliga rubbningarna. De förra utgöras
mestadels af inflammationer, varbildningar o. s. v.,
medan de allmänna bero på giftiga ämnens upptagande
i saftmassan. – Kännedomen om en patogen mikrob är
ej fullständig, förrän forskningen lyckats påvisa
de vägar (luften, vattnet, marken, lifsmedlen),
på hvilka mikroberna komma öfver från en sjuk kropp
till friska, samt huruledes de existera, utveckla
sig och förökas utom kroppen.
Bevis för att en bestämd mikrob-art är sjukdomsorsak
hafva lemnats för icke få sjukdomar, hvilka
alla tillhöra de s. k. infektionssjukdomarna och
hufvudsakligen äro följande: mjeltbrand, tuberkulos,
ros, rots, lunginflammation, tyfoidfeber (nervfeber),
kolera, gonorré, sårsjukdomarna och difteri. – Utom
dessa finnas några, om hvilka man allmänt anser,
att den sjukdomen orsakande mikroben faktiskt är
upptäckt, fastän det fullständiga beviset ännu ej
lyckats. Dit höra återfallstyfus (typhus recurrens)
och spetälska. Anmärkningsvärdt nog har man ännu ej
beträffande de mest typiska af smittsjukdomarna,
näml. utslagsfebrarna (koppor, skarlakansfeber,
mässling m. fl.) kommit till bestämdt resultat med
afseende på den lefvande sjukdomsorsaken; icke häller
är detta fallet med åtskilliga andra af de mest
omtalade sjukdomarna i denna grupp, såsom pesten,
gula febern, syfilis, fläcktyfus. Jfr Bakterier,
Immunitet, Infektionssjukdomar, Inkubation,
Jäsning, Kolera, Lepra, Lungsot och Mjeltbrand.
W–s.
Mikrocefali (af Grek. mikros, liten, och
kefale, hufvud), med., en hufvudskålsbildning,
som understiger de normala måtten (se
Kraniometer). Äfven en sådan hufvudskåls hjerna är
för liten och outvecklad, hvarför mikrocefaler
nästan alltid äro i mer eller mindre grad idioter
eller svagsinta. Det gifves tvänne olika former af
mikrocefali: a) enkel l. proportionel mikrocefali,
der hufvudskålen är jämnt och likformigt förminskad
i alla diametrar, och b) typisk mikrocefali,
s. k. aztek-hufvud, då hufvudskålen har den
form, som de gamle aztekernas skönhetssinne med
konst framkallade, nämligen en bakåt tillplattad
panna och bakåt tillspetsadt hufvud, så att ingen
vinkel finnes mellan panna och näsa, hvarjämte hela
hufvudet är litet (och hela kroppen minskad i längd).
F. B.
Mikrocytemi (af Grek. mikros, liten, kytos,
ihålighet, blåsa, och haima, blod), med., en
sjuklig förändring i blodet, kännetecknad genom
små runda, glatta kulor, till färgen liknande de
röda blodkulorna, men af mindre storlek än dessa,
3–4 µ (se Mikromillimeter) i genomskärning. De
förekomma alltid isolerade och rada ej upp sig
till »penningrullar» såsom de röda blodkulorna.
F. B.
Mikro-elektrometer. Se Elektromikrometer.
Mikrofon (af Grek. mikros, liten, och fone,
ljud), fys. Om ett kolstycke är insatt i en
ledning, i hvilken en galvanisk ström insläppes,
är ledningsmotståndet vid beröringsytorna mellan
ledaren och kolet beroende af det större eller mindre
tryck, som eger rum vid nämnda ytor. Är kolet fast
inklämdt emellan ledaren, så är motståndet vid
beröringsytan litet; och ju lösare kolet sitter,
dess större motstånd gör detsamma mot strömmens
genomgång. Men ju större motståndet är, dess mindre
blir strömstyrkan, hvaraf inses, att strömmen
förstärkes och försvagas, alltefter som trycket
emellan kolets och ledarens ytor förstoras eller
förminskas. Äfven de obetydligaste förändringar i
strömstyrkan gifva sig tillkänna såsom ljud, om i
ledningen är insatt en handtelefon (se Telefon) och
denna hålles för örat. Således uppkommer ett ljud,
så snart trycket vid någon af beröringsytorna ändras
aldrig så litet. Är t. ex. ledaren, som berör kolet,
fäst vid en träskifva och på denna lägges ett fickur,
så ändras trycket emellan kolet och ledaren vid
hvarje slag af uret. Dettas pickningar höras derför i
handtelefonen; och eftersom, ifall ledningen är lång,
denna kan befinna sig på stort afstånd från uret,
i ett annat rum, i ett annat hus, eller t. o. m. i
en annan stad, har man i denna lilla apparat funnit
ett medel att fortplanta ljudet på långa sträckor. En
ledare, i hvilken sitta ett eller flere kolstycken,
och hvilkas kontakter med ledaren kunna efter behag
varieras, kallar man en »mikrofon». Detta instrument
är uppfunnet af den amerikanske fysikern D. E. Hughes
(f. 1831). Sin vigtigaste användning har mikrofonen
vid telefonering. Det är först genom mikrofonens
införande såsom talapparat i telefonen, som det
genom detta instrument på afstånd öfverförda
ljudet ernått tillräcklig styrka för att medgifva
telefoneringens allmänna bruk. R. R.
Mikrofotografi (af Grek. mikros, liten). Se
Fotografi.
Mikrografi (af Grek. mikros, liten, och grafein,
beskrifva), beskrifning på föremål, hvilka undersökts
med mikroskop.
Mikrohm. Se Mikro- och Ohm.
Mikrokardi (af Grek. mikros, liten, och kardia,
hjerta), med., för litet hjerta. Då ett normalt
utbildadt hjerta genom sjukdom minskas, kallas detta
tillstånd »hjert-atrofi», hvaremot mikrokardi endast
betecknar den medfödda abnormiteten att hjertat
i alla dimensioner är mindre än normalt. Denna
abnormitet medför vanligen bleksot och blodbrist.
F. B.
Mikroklin (af Grek. mikros, liten, och klinein,
luta, böja sig). Se Fältspat.
Mikrokocker. Se Mikrober.
Mikrokosm (af Grek. mikros, liten, och kosmos, verld),
filos., »en verld i smått». Så vidt naturen och
verkligheten i det hela utgöra ett organiskt helt,
måste i hvarje moment det hela vara närvarande, så
att momentet i viss mån är det hela, ehuru på ett
visst sätt modifieradt (se Moment). Inom en absolut
tillvaro måste hvarje moment i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
