Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 1565-1566 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikon ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upprepas vid stjernornas passage öfver de andra håren
blir slutresultatet säkrare. Ligga de båda stjernorna
mycket nära hvarandra, såsom t. ex. är händelsen
med dubbelstjernor, blir tidsskilnaden mycket
liten och derför svår att observera. I sådana fall
begagnar man den s. k. positionsmikrometern,
med hvilken man i st. f. deklinations- och
rektascensions-skilnaderna observerar distansen
emellan stjernorna samt positionsvinkeln, d. ä. den
vinkel, som föreningslinien emellan de båda
stjernorna gör med den



bekanta stjernans
deklinationscirkel. Positionsmikrometern skiljer sig
från skrufmikrometern egentligen blott deruti att
instrumentets vridning omkring tubens optiska
axel kan afläsas på en graderad ringformig
skala. Observationen verkställes derigenom att
tuben inriktas så, att den bekanta stjernan ligger
i hårkorsets midt, m, och ett af de parallella
håren, ab, täcker den obekanta stjernan m₁. Derefter
flyttas det rörliga håret, c₁ d₁, mot det fasta
håret, cd, tills detsamma går genom m₁. Afståndet
mm₁ eller distansen, erhålles således i hvarf
af skrufven. Vrider man sedan hela mikrometern
omkring tubens axel, tills håret ab kommer i läget
a₁b₁, som antages föreställa deklinationscirkelns
riktning genom punkten m på himlen, lär man känna
vinkeln b₁mb, som är positionsvinkeln. Ur distansen
och positionsvinkeln kunna sedan differenserna
i deklination och rektascension beräknas. – Af
ytmikrometrar är den s. k. ringmikrometern den
vanligaste. I denna mikrometer ersättes trådnätet
af en stålring, som injusteras i fokus. Då tvänne
närliggande stjernor passera synfältet, annoterar
man de tidsmoment, då hvar och en af dem försvinner
bakom ringen eller åter blifver synlig, och deraf
kan såväl rektascensions- som deklinationsskilnaden
dem emellan beräknas. Detta instrument gifver
ej så noggranna resultat som filarmikrometern,
men användes med stor fördel i de fall, då äfven af
andra skäl högsta grad af precision ej kan uppnås,
såsom t. ex. förhållandet är vid kometobservationer. –
De dioptriska mikrometrarna framkalla dubbla bilder
af de föremål, som genom tuben betraktas. Dessa
bilder kunna närmas intill eller aflägsnas från
hvarandra, och storleken af denna rörelse kan med
noggranhet afläsas på instrumentet. Vill man med ett
sådant instrument bestämma afståndet emellan tvänne
stjernor, framkallar man dubbla bilder af dem båda,
och afståndet emellan dessa bilder afpassas så, att
en bild af den ena stjernan sammanfaller med en bild
af den andra. Af sådana mikrometrar
finnas flere slag. Den förnämsta är den s. k.
heliometern, som blifvit använd af Bessel i Königsberg
vid hans observationer af dubbelstjernor. I detta
instrument åstadkommas de båda bilderna derigenom att
objektivet är skuret midt itu utefter en diameter,
och båda linshalfvorna kunna med mikrometerskrufvar
skjutas förbi hvarandra. Derjämte är hela
objektivet vridbart omkring tubens axel, så
att linshalfvornas förskjutning kan verkställas i
samma riktning som sammanbindningslinien emellan de
båda stjernorna. En annan dioptrisk mikrometer är
Rochons dubbelbildmikrometer (se d. o.). – Beträffande
mikrometerns anbringande å mikroskop se Mikrometriskt
mikroskop. – Om den s. k. Glasmikrometern se d. o.
R. R.

Mikrometerskruf, mekan., fys., en skruf med
mycket svag stigning och vanligen försedd med
relativt stort hufvud, på hvars breda kant (den
s. k. trumman) är uppdragen en gradering, som delar
dess periferi i en mängd lika stora delar. Straxt
utanför denna gradering är anbragt i oföränderligt
läge en visare (index), stundom försedd med en
efter graderingen afpassad nonie. Är skrufven
till en början så ställd, att indexen visar på
trummans nollstreck, och sedermera kringvrides,
så är hvarfvet fullbordadt, när nollstrecket åter
träffar indexen. Med tillhjelp af indexen kunna
således de hela hvarf, som skrufven kringföres, lätt
räknas och delarna af hvarfvet afläsas på trummans
gradering. Mikrometerskrufven begagnas dels för
att frambringa på förhand till sin storlek bestämda
små rörelser, dels för att uppmäta små längder. Det
förra sker t. ex. vid delningsmaskinen (se d. o., der
en mikrometerskruf med sin trumma och nonie finnes
afbildad), det senare vid mikrometern (se d. o.).
R. R.

Mikrometriskt mikroskop, fys., astron., ett mikroskop,
som är försedt med hårmikrometer (se Mikrometer),
och med hvilket man med den yttersta noggranhet
afläser graderade cirklar på större astronomiska
och fysiska instrument, när dessa cirklar äro fast
förenade med instrumentets rörliga delar och således
följa dessas rörelser. I brännpunkten till objektivet
på ett sammansatt mikroskop sitter ett hårkors,
vanligen bestående af tvänne spindelväfstrådar,
som bilda en liten vinkel med hvarandra. Hela detta
hårkors är flyttbart medelst en mikrometerskruf i
vinkelrät riktning mot mikroskopets optiska axel
och parallelt med skalan på det ställe, mot hvilket
mikroskopet är inriktadt. Antag att håret befinner
sig midt i synfältet, men icke exakt sammanfaller med
ett delstreck på skalan, utan ligger emellan tvänne
sådana, så vrider man mikrometerskrufven, tills håret
träffar närmaste delstreck, och afläser vridningens
storlek på den graderade trumma, som är anbringad
vid skrufvens hufvud. Mikrometern gör således här
samma tjenst som en nonie, men medgifver större
noggranhet vid afläsningen än denna. Tätt framför
hvarje graderad cirkel, men fullkomligt afskildt
derifrån, anbringas 2 eller 4 sådana mikroskop på
lika afstånd från hvarandra. Ett nödvändigt vilkor
för afläsningens riktighet är att desamma hafva ett
fullkomligt orubbligt läge. R. R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>