- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
3-4

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Militärläkarevetenskap - Militärläroverk, militärskola. Se Krigshögskola, Krigsskola - Militärmusik. Se Krigsmusik - Militär-oftalmi. Se Egyptisk ögoninflammation - Militärsällskapet. Se Militärföreningar - Militärväg, hufvudsakligen för underlättande af truppers snabba framsändande anlagd väg - Milium L., bot., ett grässlägte - Milium (Lat., hirs), med., en hvit, glänsande rund liten knöl i huden - Miljutin. 1. Dimitrij Aleksejevitj - Miljutin. 2. Nikolaj Aleksejevitj - Milkontoret, ett under Styrelsen för statens jernvägstrafik lydande kontor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de för tjenstutöfningen gällande instruktioner,
reglementen, generalorder m. m.; hufvuddragen
af krigslagarna; de internationella lagarna vid
krigföring; Genève-konventionens föreskrifter;
den militärmedicinska statistikens metodik;
affattande af rapporter, sjukförslag m. m. Dessa
olika vetenskapsgrenar ega numera i utlandet,
i främsta rummet i Tyskland, en ganska omfattande
fackliteratur. I militärläkarekursen vid Allmänna
garnisonssjukhuset i Stockholm, hvilken sedan 1876
årligen eger rum, lemnas undervisning i dessa ämnen.
E. E-m.

Militärläroverk, militärskola. Se Krigshögskola,
Krigsskola
.

Militärmusik. Se Krigsmusik.

Militär-oftalmi. Se Egyptisk ögoninflammation.

Militärsällskapet. Se Militärföreningar.

Militärväg, hufvudsakligen för underlättande af
truppers snabba framsändande anlagd väg. Perserna
och romarna hafva framför andra folk blifvit bekanta
såsom anläggare af präktiga militärvägar. Jfr
Gatuläggning.

Milium L., bot., ett grässlägte (nat. fam. Gramineae
Juss., kl. Triandria L.), som har enblommiga småax
i en stor, gles vippa samt hvarje småax försedt
med 2 plattadt trindryggade skärmfjäll och yttre
blomfjället nästan pergamentartadt, utan borst. Den
svenska arten, M. effusum L. (hässlebrodd), är
ett högväxt, mjukt, glatt, välluktande gräs, som
sparsamt förekommer i lundar, vid bergsrötter och å
skogsängar. Det bredbladiga strået ffrtäres gerna af
boskapen. Torkadt, utvecklar gräset samma behagliga
lukt (af kumarin) som Melilotus och Amur. Det
har derför i Sverige fått namnen »amurgräs»
och »luktgräs», hvilka namn i somliga trakter
tilläggas äfven andra gräs med liknande vällukt,
t. ex. vårbrodden (Anhoxanthum odoratum L.).
O. T. S.

Milium (Lat., hirs), med., en hvit, glänsande,
rund liten knöl i huden, merendels i ansigtet och
hälst på ögonlocken. Den liknar ett hirskorn, har
vanligen ett knappnålshufvuds storlek, uppkommer
genom stockning af innehållet i en talgkörtel, består
af talg, kolestearinkrystaller och epitelceller
samt är öfverdragen med en tunn, genomskinlig,
glänsande epidermis. Milium försvinner lätt genom
utklämning, sedan epidermis blifvit genomstucken.
F. B.

Miljutin. 1. Dimitrij Aleksejevitj M., grefve,
rysk general och krigsminister, f. 1816, blef 1833
officer vid artilleriet, men flyttades 1836 till
generalstaben, hvilken han sedermera allt framgent
tillhörde, under det han tjenstgjorde än vid gardet,
än i Kaukasien samt en tid beklädde en lärareplats vid
generalstabsakademien. 1854 blef M. generalmajor,
följde 1856 generalen furst Barjatinskij såsom
stabschef till Kaukasien och vann så denne mäktige
mans förtroende, att han genom honom 1860 erhöll
en fördelaktig befattning vid krigsministeriet och
t. o. m. förordades hos kejsaren såsom efterträdare
åt den dåvarande krigsministern Suchanov. Den 9
Nov. 1861 öfvertog M. också krigsministerportföljen
och viste att med sin duglighet nedslå det motstånd,
som den dittills öfvermäktiga
aristokratien satte mot nykomlingen. Bland åtgärder,
som han vidtagit inom krigsväsendet, må påpekas
tjenstetidens betydliga nedsättningr förvaltningens
ordnande och decentralisering genom införande
af militärdistriktsindelning, förbättrandet
af soldaternas ställning genom kroppsstraffens
afskaffande och genom införandet af noggrannare
kontroll, utfärdandet af ny rättegångsordning,
höjandet af officersbildningenr särskildt genom
upprättandet af de s. k. junkerskolorna, arméns
fördubbling efter polska upproret och slutligen den
allmänna värnpligtens införande 1874. M. fick 1881
afsked från ministerposten och är sedan dess medlem
af riksrådet. 1878 erhöll han greflig värdighet. –
2. Nikolaj Aleksejevitj M., rysk statsman, den
föregåendes broder, f. 1818, anställdes vid unga
år i inrikesministeriet, blef efter 1855 den nye,
reformvänlige inrikesministern Lanskojs högra hand
och förordnades 1858 till dennes adjoint. Redan från
ungdomen varmt tillgifven tanken på lifegenskapens
upphäfvande och den kommunala sjelfstyrelsens
införande i Ryssland, vardt han själen i den 1858
tillsatta »redaktionskomité», som utarbetade
emancipationslagen af d. 19 Febr. 1861 (se
Lifegenskap, sp. 1253). I April s. å. blef M. likväl
jämte Lanskoj afskedad af Alexander II, som ville
lugna reformens motståndare genom att sålunda utesluta
två af dennas ifrigaste främjare från deltagande
i sjelfva verkställigheten. M. vistades derefter i
utlandet, äfven af helsoskäl. Hösten 1863 förmåddes
han emellertid att åtaga sig att med biträde af de
med honom liktänkande ryske patrioterna G. Samarin
och furst Vladimir Tjerkaski undersöka förhållandena
i Polen. Resultatet blef ett förslag till de mest
genomgripande åtgärder på alla statslifvets områden
derstädes. M. fick 1864 på sin lott att genomföra
den godkända planen, hvarvid han sjelf för det
mesta uppehöll sig i Petersburg, under det att furst
Tjerkaski såsom provisorisk inrikesminister för Polen
ledde utförandet på ort och ställe. Kärnpunkten i M:s
polska politik var den agrariska frågan, hvilken han
löste på det sättet, att de sedan hertigdömet Varsjavs
tillkomst (1807) till namnet personligen frigjorde, i
politiskt afseende fullkomligt slöe bönderna befriades
från hofveriskyldighet och blefvo egare till den af
dem brukade jorden genom en icke af dem sjelfva,
utan af staten bekostad ringa aflösning. Detta
jämte andra i M:s system ingående åtgärder medförde
sprängandet af de store jorddrottarnas godsmassor, den
romersk-katolska kyrkans försättande på inknappning
och den polska nationalitetens utrotande. 1866
utnämndes M. till ministerstatssekreterare för Polen,
men måste 1868 draga sig tillbaka till privatlifvet
till följd af ett slaganfall. Död i Moskva 1872. –
Jfr Leroy-Beaulieu: »Un homme d’état russe»
(1884; äfven i »Revue des deux mondes», 1880–81).
1. C. O. N.

Milkontoret, ett under Styrelsen för statens
jernvägstrafik lydande kontor, som har till uppgift
att beräkna antalet kilometer (förut mil), hvilket
såväl statens lokomotiv och vagnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free