Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miller, Thomas - Miller. 1. Ferdinand von M., d. ä. - Miller. 2. Ferdinand von M., d. y. - Miller. 3. Wilhelm von M. - Miller, Joaquin (egentl. Cincinnatus Heine M.) - Millesimo, by uti italienska prov. Genua - Millesvik, socken i Värmlands län - Millet, Jean François - Millet, Aimé - Millevoye, Charles Hubert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S. Rogers, hvilken gaf honom medel att öppna
en bokhandel i London. De mest omtyckta af M:s
skrifter blefvo hans landtliga skildringar (A day
in the woods, 1836; Rural sketches, 1839; English
country life, 1858, m. fl.), till hvilka sluta sig
flere diktsamlingar (bl. a. Common wayside flowers,
1841; Songs for british riflemen, 1860; No man’s
land, 1863). Han skref äfven med framgång romaner
(Royston Gower, or days of king John, 1838; Fair
Rosamond, 1839, m. fl.) samt barnböcker och bidrag
till tidskrifter.
Miller. 1. Ferdinand von M., d. ä., tysk
bronsgjutare, f. 1813 i Bajern, började sina studier
hos sin morbroder Stiglmayer, som 1824 grundat
k. bronsgjuteriet i München, hvarjämte han besökte
akademien. Sedan for han till Paris, Nederländerna
och England och blef 1844, efter Stiglmayers död,
inspektor för bronsgjuteriet, som under hans
ledning fullbordat en mängd kolossala grupper
och mer än 200 stoder. Såsom exempel må anföras
kolossalstoden af Schwanthalers Bavaria (1844–50),
Fogelbergs Gustaf II Adolf för Bremen och Göteborg,
samme mästares Karl XIV Johan och Birger Jarl samt
Qvarnströms Berzelius (alla tre i Stockholm) och
Rietschels Schiller-Göthe-monument i Weimar,
för att blott nämna de mera allmänt bekanta. –
2. Ferdinand von M., d. y., tysk bildhuggare
och bronsgjutare, den föregåendes son, f. 1842 i
München, lärde gjutkonsten hos sin fader, hvarjämte
han studerade yrket i Berlin, Paris och London samt
lärde sig modellera under Kiss i Berlin, Widemann i
München och Hähnel i Dresden. Derjämte har han rest i
Italien och Nord-Amerika samt deltog i de tyska krigen
1866 och 1870–71. Bland af honom modellerade verk må
nämnas flere fontänfigurer, staty af en indian samt
stoder af bl. a. Shakspeare och A. von Humboldt (i
S:t Louis); bland af honom gjutna arbeten: Quadrigan
för teatern i Dresden samt en ryttarestaty af konung
Vilhelm af Würtemberg (i Kannstatt). – 3. Wilhelm
von M., tysk kemist, den föregåendes broder, f. 1848 i
München, professor vid tekniska högskolan derstädes,
har tillsammans med C. O. Harz lyckats återupptäcka
den sedan århundraden förlorade konsten att tillverka
s. k. cyprisk guldtråd.
Miller [mi’llör], Joaquin (egentl. Cincinnatus Heine
M.), nord-amerikansk skald, f. 1841 i staten Indiana,
utvandrade vid 16 års ålder till Kalifornien, hvarest
han genomgick många äfventyr, men tog 1860 anställning
vid en advokatbyrå i Oregon, blef 1863 sakförare
och 1866 grefskapsdomare. Sedan 1870 har han mest
varit stadd på resor. Han utgaf 1871 i London Songs
of the sierras, dikter, som genom gripande energi,
vild egendomlighet och färgprakt väckte ofantligt
uppseende. På dem hafva följt Pacific poems (s. å.),
Songs of the sun lands (1873), Songs of far away lands
(1878), Songs of Italy (s. å.) m. fl. samlingar. På
prosa har M. författat bl. a. Life among the modocs:
uniwitten history (1873) och romanen The one fair
woman (1876).
Millesimo, by uti italienska prov. Genua, vid vestra
Bormida och den väg, som leder
från genuesiska kusten vid Savona i nordvestlig
riktning öfver Apenninerna till Ceva och Mondovi. Vid
M. egde en mindre träffhing rum emellan fransmän och
österrikare d. 20 Sept. 1794. Der besegrade franska
divisionen Augereau d. 13 och 14 April 1796 de under
general Colli stående sardinarna och en afskuren
österrikisk afdelning under general Pravera, som
måste gifva sig fången. C. O. N.
Millesvik, socken i Värmlands län, Näs härad. Areal
2,998 har. 617 innev. (1885). M. bildar med
Botilsäter, Eskilsäter och Ölserud ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Karlstads stift, Nors kontrakt.
Millet [mijä’], Jean Francois, fransk landskapsmålare,
f. 1815, d. 1875, var son af en normandisk bonde. Som
gosse hjelpte han sin fader i dennes landtliga
arbeten, men blef på grund af tidigt visade anlag
snart nog satt i lära hos en målare. Länge kämpade
han, innan han vann erkännande, ty den kraftfulla,
ytterligt realistiska uppfattningen och det kärfva
sättet att återgifva landskapet voro för starka
för hans samtid. Först på 1850-talet började han
uppskattas, men då gick också reaktionen till
öfverdrift. M. efterlemnade en stor mängd utförda
arbeten och skisser, frukten af hans sträfvanden under
ett stilla och lyckligt hemlif, som han under slutet
af sin lefnad åtnjöt i Barbizon vid Fontainebleau.
C. R. N.
Millet [mijä’], Aimé, fransk bildhuggare,
f. 1816 i Paris, son af porträttmålaren Frédéric
M. (1786–1859) samt lärjunge af David d’Angers
och arkitekten Viollet le Duc, egnade sig i början
äfven åt måleriet, men utan egentlig framgång. Så
mycket mera bifall vann han genast genom sitt första
plastiska arbete, Bacchantinna (1845), hvarpå
följde Narcissus, Ariadne (1857, nu i Luxembourg),
Mercurius, Den borgerliga rättvisan, en kolossal
Apollo-grupp för nya operan i Paris, Vercingetorix,
drifven i koppar, Kassandra och Minerva (sedan 1879
i Luxembourg) samt Chateaubriands staty i S:t Malo
(1875), hvilken anses som hans intressantaste verk.
C. R. N.
Millevoye [milvåa’], Charles Hubert, fransk skald,
f. 1782 i Abbeville, visade från sin tidigaste ungdom
en oemotståndlig håg för diktarekonsten. Han afbröt
sin juridiska bana och antog anställning hos en
bokhandlare i Paris. Men han befanns oduglig för en
dylik befattning och nödgades efter ett par år lemna
sin tjenst. Emellertid hade han redan då författat
några af de dikter, som skulle skänka honom ryktbarhet
och mäktiga beskyddare. Lika känslig för stundens
glädje som för verldens beröm, förde han sedermera ett
omvexlande lif dels i sjelfva hufvudstaden, omgifven
af ståt och vänner, dels på landet, försjunken i djupt
vemod. Af naturen svärmiskt och dystert, nedtyngdes
hans lynne än mer af kroppsliga krämpor. Han afled i
Paris 1816. – M. hade sjelf ombesörjt utgifvandet af
sina arbeten (OEuvres, 5 d., 1814–16). Denna samling
omfattar episka sånger, elegier, epigram, ballader och
romanser samt öfversättningsförsök från några grekiska
och romerska författare. Oaktadt skaldens grundliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
