- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
87-88

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mirchond ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

professor vid Faculté des sciences och s. å. medlem
af Franska vetenskapsakademien. Han innehade
förvaltningsämbeten 1817–20, men återvände snart
till sin vetenskap. Död 1854. M. är ett af de
främsta namnen inom växtanatomien (jfr Botanik,
sp. 966). Hans vigtigaste arbeten äro Traité
d’anatomie et de physiologie végétales
(1802),
Théorie de l’organisation végétale (1808; 2:dra
uppl. 1809) och Eléments de physiologie végétale et
de botanique
(1815, med planscher). – M:s hustru,
Lizirika Aimée Zoé M. (f. 1796. d. 1849), målade
miniaturporträtt.

Mirchond. Se Mirkhond.

Mirditer (mirediter, miriditer), en mäktig
albanesisk stam, som intager en privilegierad
ställning och sedan början af 18:de årh. står under
egna furstar. Deras område, Miredita, ligger omkring
Matis biflod Fandi och omfattar omkr. 1,450 qvkm. med
32,000 innev., hvilka äro katoliker. Mirditernas
hufvudort är Orosji, en by med omkr. 400 innev. De
lefva företrädesvis af boskapsskötsel, men idka äfven
åkerbruk. Enligt en hos dem gängse tradition skulle
de vara af bulgarisk härkomst, men äro nu fullständigt
albaniserade och tala en albanesisk dialekt. De kunna
uppställa 6,000 beväpnade män och hafva såsom
hjelptrupper gjort turkarna väsentliga tjenster.

Mirecourt [mirkour], stad i franska
depart. Vosges, vid Moselles biflod Madon och flere
jernvägslinier. Omkr. 5,500 innev. Tillverkning af
spetsar, samt sträng- och blåsinstrument.

Mirecourt [mirkour], Eugène de, fransk
skriftställare, f. 1812 i Mirecourt (depart. Vosges),
hette urspr. Jacquot. Hans pamflett Maison
Alexandre Dumas et compagnie, fabrique de romans

(1845), i hvilken han medelst aktstycken afslöjade
A. Dumas den äldres hänsynslösa industri inom
romanskrifningen, hade till följd en process. Många
dylika ådrog han sig genom biografierna Contemporains
(100 häften, 1854–59), fulla af skandalösa antydningar
och ogranlaga afslöjanden. Publikationen rönte stark
åtgång och fortsattes af M. i form af ett veckoblad,
som likaledes gaf anledning till rättsliga åtgärder
mot författaren och förläggaren. M:s industri blef
i sin ordning uppdagad af Mazerolle i »Confession
d’un biographe» (1857). Förutom flere romaner skref
M. vidare Les confessions de Marion Delorme (1848;
flere uppl.), Mémoires de Ninon de Lenclos (1854,
2:dra uppl. 1874; »Ninon de Lenclos’ bekännelser»,
1865), La bourse, ses abus et ses mystères (1858), La
queue de Voltaire
(1864) m. m. Han ingick derefter i
ett kloster, lät prestviga sig och for såsom missionär
till Haiti, hvarest han dog 1880.

Mirediter. Se Mirditer.

Mirikin l. merikin. Se Klängaporna.

Mirikinan. Se Nattaporna.

Mirjam (Hebr.; »den starka», Maria), Moses och Arons
syster, uppträdde, efter öfvergången öfver Röda
hafvet, som profetissa (2 Moseb. 15: 20 f.). Senare
lät hon afunden förleda sig att »tala emot» Mose,
straffades af Gud med spetälska, men renades åter på Moses förbön
(4 Moseb. 12).

Mirkhond (Mirchond) Muhammed ibn Chavend-sjah
ibn Mahmud,
persisk historieskrifvare,
för vesterlandet mest känd under namnet M., f. 1433,
d. 1498, bodde under större delen af sitt lif i
Herat. Hans väldiga universalhistoria, Rauzatu-ssafa
(Renhetens trädgård) – den största, som skrifvits
på persiska –, är okritisk, såsom alla österländska
historieverk, och svulstig i stilen, men utgör
en värdefull grufva för forskningen, äfven sedan
åtskilliga äldre originalverk i Österlandets historia
kommit i dagen. Arbetet sträcker sig ända till år
1523 och har följaktligen afslutats af annan person,
sannolikt M:s sonson, historieskrifvaren Khondemir
(f. 1475, d. 1534). Litografierade editioner af hela
verket utkommo i Teheran 1852–56 och i Bombay 1853,
den förra innefattande 3 tilläggsband för tiden
1500–1856. Partier af M:s arbete hafva, dels på
grundspråket, dels i öfversättningar och sammandrag,
utgifvits af flere europeiska orientalister, såsom
portugisen Pedro Teixeira (1610), tyskarna Jenisch,
Wilken och Vullers, fransmännen de Sacy, Jaubert,
Jourdain och Defrémery, engelsmännen Shea och Morley
samt svensken Tornberg.

Miropolje, stad i ryska guvern. Kursk, vid Psjol,
en biflod till Dnjepr. Omkr. 11,000 innev. Jordbruk
och skotillverkning äro hufvudnäringar.

Mirsa l. Mirza, Pers. (»furste-född», »prins», af
Arab. mir, emir, herskare, furste, och sa, afkortadt
af sade, född), persisk titel, som, ställd efter
namnet, betyder prins af blodet (t. ex. Abbas Mirsa)
och före namnet egentligen betecknar härstammandet
från profeten Muhammed (derigenom ungefär motsvarande
»adelsman» hos oss), men, enär denna härstamning
vanligen är apokryfisk, i allmänhet är liktydig med
vårt »herreman», »ståndsperson».

Mirzapur. 1. Distrikt i kejsaredömet Indien,
Nordvestprovinserna, »divisionen» Benares, s. om
floden Ganges samt genomdraget af Vindhya- och
Kaimurbergskedjorna. Areal 13,512 qvkm. Omkr. 1
mill. innev., deraf omkr. 65,000 muhammedaner. –
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, på högra sidan
af Ganges samt vid Ganges-jernvägen. 56,378
innev. (1881). Tillverkning af schellack, mattor och
mässingsarbeten. Förr hade staden den största marknad
för spanmål och bomull i öfre Indien.

Mirza Schaffy, tyske skalden Fr. M. von Bodenstedts
(se denne) lärare under hans vistelse i Tiflis. De
af Bodenstedt utgifna Lieder des Mirza Schaffy
(1851; sv. öfvers. »Mirza Schaffys sånger», 1884,
af G. Björkman, efter originalets 113:de uppl.) äro
ej diktade af M. S., utan af Bodenstedt.

Misandri (af Grek. misein, hata, och aner,
genit. andros, man), hat till männen,
karlskygghet. Jfr Misogyn.

Misantrop (Grek. misanthropos, af misein,
hata, och anthropos, menniska), menniskohatare,
menniskofiende, folkskygg person; »bitvarg». –
Misantropi, menniskohat, ett sinnestillstånd,
som plägar framgå ur en alltför låg tanke om
menniskonaturen. Jfr Filantrop.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free