Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mississippi (»vattnens fader», af algonkinorden missi, allt, och sipi, vatten, flod), Nord-Amerikas största flod och en af de största på jorden - Mississippi, en af Nord-Amerikas förenta stater, uppkallad efter floden M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gör nedanför Ohio en mängd små krökningar, ofta så
tvära, att de blifva nästan ringformiga och lemna
blott ett smalt näs öfrigt. Detta genombryter
strömmen ofta och skapar sig ett rakt lopp,
hvarigenom af den gamla flodbädden bildas dessa
skärformiga sjöar (»cut-offs»), som i mängd finnas
utmed stränderna. Nedanför Atchafalaya vidtager det
genom yngre aflagringar bildade och fortfarande
tillväxande deltat, som upptager omkr. 36,000
qvkm. och ligger några centimeter, högst 3 m., öfver
hafsytan. Det sättes hvarje år nästan fullständigt
under vatten och består derför till stor del af sjöar
och träsk, hvilka äro bevuxna med säf och träd, i
synnerhet cypresser, och hvilkas utdunstningår göra
dessa trakters klimat så osundt. – M:s ursprungligen
kristallklara vatten erhåller genom Missouri en black
färg; Arkansas och Red river tillföra gulbrunt vatten,
så att vattnet i flodens nedre del får en alldeles
obeskriflig färg och beskaffenhet. Man har liknat
det vid en lervälling eller vid kaffe, som genom en
ringa tillsats af grädde fått en liten brytning i
färgen. Mississippibäddens ursprungliga botten från
Ohiomynningen till hafvet består af en hård, blåaktig,
ovanligt seg lera, som knappast angripes af vatten
och når ett betydande djup. Vissa sträckor flyter
floden omedelbart på denna lera, men har på andra
ställen betäckt den med sand eller med jord och slamm,
som floden i oerhörd mängd för med sig, samt bildar
derigenom rörliga bankar och öar i flodbädden. Man
har beräknat, att floden årligen tillför Mejikanska
viken ej mindre än 200 mill. kbm. fasta ämnen. Jämte
dessa för M. äfven en massa organiska ämnen, särskildt
trädstammar (»snags»), som, när de fastna i bottnen,
bilda jämte hvirflar och motströmmar ett farligt
hinder för flodbåtarna. M:s fall är jämförelsevis
obetydligt: på hela längden öfver hufvud 12 cm. på
1 km., från Red rivers mynning till hafvet knappt 30
mm. pr km. Det oaktadt behåller M. ända till mynningen
en öfverraskande stor hastighet (vid högvatten mellan
Ohios och Arkansas’ mynningar 1,87 m. i sekunden
och högst obetydligt mindre längre ned), beroende på
flodbäddens jämförelsevis ringa bredd (vid S:t Paul
366 m., vid Rock Island 1,500 m., vid Cairo 1,360 m.,
vid Baton Rouge 900 m. och längre ned ännu mindre)
och merendels betydande djup (nedanför Ohiomynningen
i allmänhet 27 m. eller något mer). Vid mynningarna
äro sandbankar hopade, som på sin kamm hafva knappt
3–4 m. djupt vatten. South pass är under sista årtiondet
efter anläggning af pierer fördjupadt till 9 m. M:s
många tillflöden svälla ej samtidigt, emedan vinter-,
vår- och sommarregnen uppträda på olika tider i
det ofantliga flodområdet. Vanligen står floden
lägst i Okt. och når sitt maximum omkr. d. 1 April
samt, sedan den å nyo fallit några fot, i början af
Juni. Skilnaden emellan hög- och lågvattenståndet
är vid S:t Paul 6 m., vid S:t Louis 11 m., vid
Cairo 15,5 m., vid New Orleans 4,4 m. De dammar,
som omgifva M., äro både för svaga och för låga,
hvarför floden stundom anställer oerhörd förödelse.
Mississippi, en af Nord-Amerikas förenta stater,
uppkallad efter floden M., som på en sträcka af mer än
800 km. bildar dess vestra gräns, ligger emellan 30°
13’ och 35° n. br. samt emellan 88° 5’ och 91° 35’
v. lgd fr. Greenw, samt gränsar i ö. till Alabama,
i s. till Mejikanska viken och Louisiana, i v. till
Louisiana och Arkansas samt i n. till Tennessee. Areal
121,232 qvkm., deraf 1,217 qvkm. vatten. Staten
saknar berg, men en betydande höjdskilnad förefinnes
emellan de långs Mississippi samt emellan denna
flod och Yazoo, under Mississippis högvattenstånd
belägna, jämna alluviallanden (»the bottom») och
den inre större delen af staten (»the upland»), en
vågformig slätt af 45–180 m. höjd öfver hafvet. Mellan
floderna ligga kärrtrakter (»swamps»), bevuxna med
cypresser (Taxodium distichum). Mississippifloden
hindras genom ett system af dammar att öfversvämma
mer än 3/4 af »the bottom», som i allt upptager
omkr. 16,000 qvkm. De vigtigaste floderna äro
Mississippi jämte dess bifloder Yazoo och Big Black
river, Pearl river och Pascagoula, som flyta till
Mejikanska viken, samt Tennessee, som berör statens
nordöstra hörn. Mississippi, Yazoo och Tennessee
äro segelbara året om; de som flyta till Mejikanska
viken äro spärrade af sandbankar och begagnas nästan
endast för nedflottning af timmer till sågverken vid
kusten. Bästa hamnen är redden innanför Ship island,
som har ett djup af 8 m. Klimatet är i allmänhet
mildt, men vexlar med breddgraden. Medeltemperaturen
är i s. + 20° C., i n. + 16° C. I södern växa
apelsiner, limoner, mandlar, bananer och oliver
utan skydd. Mycket litet malmer finnes, och de
enda värdefulla mineralen äro sandsten, kalksten,
mergel, brunkol och eldfast lera, hvilka dock föga
tillvaratagas. Mycket skog finnes, bestående af
15 ekarter, cypress, valnöt, hickory, cottonwood
(Populus deltoides), röd ceder m. m. samt Pinus mitis
och P. australis, af hvilka den sistnämnda är det
förnämsta skogsträdet s. om 32° 15’. Jordbruket utgör
hufvudnäringen. Minst hälften af staten har ytterst
bördig jord, men ej mer än 1/4 af den odlingsbara
marken är brukad. Vigtigaste produkten är bomull,
hvaraf skördas mer i M. än i någon annan stat, omkr. 1
mill. balar. Derjämte skördas majs, hafre, hvete och
ris, potatis, jams, ärter och en mängd trädgårdsalster
samt något råg, korn och tobak. Industrien är föga
utvecklad. Handeln går mest öfver New Orleans och
Mobile. Jernvägarna hafva en längd af omkr. 1,800
km. År 1880 hade staten 1,131,597 innev., deraf
479,398 hvita, 650,291 negrer, 1,857 indianer och 51
kineser. De hvita ega nästan alla farmer och annan
fast egendom. Största staden är Vicksburg, med 11,814
innev. (1880). Den nuv. författningen är af 1870
och likartad med de andra staternas. Guvernören,
öfriga högsta ämbetsmän samt senatorerna väljas för
4 år. Lagstiftande församlingen, som sammanträder
hvartannat år i hufvudstaden, Jackson, består af en
senat af 40 och ett representanthus af 120 medlemmar,
de senare valda för 2 år. De 3 domarena i högsta
domstolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
