- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
115-116

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mistel, Viscum album L., bot., en parasitisk buske - Mistelten (Isl. teinn, gren, telning), Nord. mytol., det förderfliga redskap, som vållade Balders bane. Se vidare Balder och Mistel - Misteltrasten. Se Dubbeltrasten - Mistelås, socken i Kronobergs län - Mister, Eng. (förvrängn. af master, genom inverkan från det äldre ordet mistress), herr (skrifves alltid förkort. mr.). Se Master och Monsieur - Misterhult, socken i Kalmar län - Mistlur (se Mist), ett blåsinstrument - Mistra (Misithra, stad i grekiska nomarkien Lakonien - Mistral (mistraou, magistral, meistre, cers) kallas i Provence den ofta häftiga nordvest- eller vestnordvest-vind, som derstädes är rådande - Mistral, Frederi - Mistress, Eng. (egentl. husmoder, af Fornfr. maistresse, hersarinna, Fr. maîtresse, se d. o.). 1. Fru - Mistress. 2. Hushållerska i förnäma engelska familjer - Mistress. 3. I England fordom titel för fullvuxna ogifta fruntimmer - Mistsignalapparater. Under tjocka och mindre sigtbar luft (»mist») skola vissa signaler gifvas dels ombord å fartyg i sjön, dels från fasta platser vid kusterna och å fyrskepp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sambladigt blomfoder och 4 gulgröna kronblad. Frukten
är ett hvitt bär, med mycket klibbigt och segt
fruktkött, som gifvit anledning till namnet Viscum,
som betyder fogellim. På lindar, äppleträd, ekar och
några andra löfträd träffas denna buske växande högt
uppe i trädkronorna, mest på öar i Vänern och Mälaren
samt här och der i mellersta och södra Sverige,
dock ej i Skåne. Misteln sprides genom foglar,
som förtära och utplantera bären, hvilkas sega
slem icke upplöses i fogelmagen. – Det underliga
utseendet och egendomliga växtsättet hafva ådragit
misteln en stor uppmärksamhet sedan uräldsta tider
(synnerligast hos kelterna) och gifvit anledning
till vidskepelse, besynnerliga bruk och sägner om
densamma alltifrån myten om Balders dödande med
en pil af en mistelten. Ännu i dag plägar man i
Wales och i Bretagne vid jul och nyår pryda husen
med mistel såsom ett ondt afvärjande medel. I
England, der misteln förekommer tämligen allmänt,
hänges den i taket i matsalen under julen; och om
man lyckas föra en dam »under the mistletoe» (under
misteln), måste hon gifva sin riddare en kyss. Äfven
i Tyskland tillskrifver man misteln förmåga att
skydda mot vissa slags sjukdomar och plågor. Såsom
trollmedel, »slagruta» och läkemedel användes misteln
fortfarande jämväl af vår allmoge. Den var förr
officinel såsom ett mot fallandesjuka verksamt medel.
O. T. S.

Mistelten (Isl. teinn, gren, telning), Nord. mytol.,
det förderfliga redskap, som vållade Balders bane. Se
vidare Balder och Mistel.

Misteltrasten. Se Dubbeltrasten.

Mistelås, socken i Kronobergs län, Allbo härad. Areal
5,221 har. 771 innev. (1885). Annex till Slätthög,
Vexiö stift, Allbo kontrakt.

Mister [mistör], Eng. (förvrängn. af master, genom
inverkan från det äldre ordet mistress), herr (skrifves
alltid förkort. mr.). Se Master och Monsieur.

Misterhult, socken i Kalmar län, Tunaläns härad. Areal
40,450 har. 6,368 innev. (1885). M. utgör ett till
egaren af Misterhults säteri patronelt pastorat af
1:sta kl., Linköpings stift, Tunaläns och Sevede
kontrakt. I socknen ligger köpingen Figeholm, hvars
folkmängd här ofvan inräknats med 421 personer.

Mistlur (se Mist), ett blåsinstrument, som enligt den
internationella öfverenskommelsen angående åtgärder
till förekommande af ombordläggning skall finnas
å hvarje sjögående segelfartyg. Dess ljud skall
frambringas genom blåsbälg eller annan mekanisk
inrättning. Se vidare Mistsignalapparater.

Mistra (Misithra), stad i grekiska nomarkien
Lakonien, vid foten af Pentedaktylo, 4 km. s. v. om
det gamla Sparta, hvarifrån det befolkades. M. var
ursprungligen namnet på ett slott, som den franske
fursten af Morea, Guillaume Villehardouin,
anlade 1248, och omkring hvilket en stad småningom
uppstod. Det efter 1834 anlagda nya Sparta har nästan
absorberat M., som nu har knappt 1,000 innev.

Mistral (mistraou, magistral, meistre, cers) kallas
i Provence den ofta häftiga
nordvest- eller vestnordvest-vind, som derstädes är
rådande (deraf namnet: af Lat. magister, se d. o.).

Mistral, Frederi, provençalsk skald, f. 1830 i
Maillane (depart. Bouches-du-Rhône), bosatte sig,
efter aflagda akademiska examina i filosofi och
juridik, såsom godsegare i sin födelseort. Han
är ordförande för Félibre-förbundet (se d. o.) och
dettas förnämsta skaldeförmåga. M. vann hastigt ett
berömdt namn genom sitt stora idylliska epos Mirèio
(i 12 sånger, 1859; 6:te uppl. 1875), hvilket 1861
belönades med Franska akademiens stora pris. En
sant episk anda samt en homerisk utförlighet i
skildringar och episoder utmärka detta diktverk,
i hvilket moralisk renhet förmäles med stor glöd
och styrka i framställningen. M. har sjelf derur
dragit en operalibretto (Mireille, 1864), satt i
musik af Gounod. I den symboliska national-epopén
Calendau (12 sånger, 1867) synes M:s ingifvelse
mindre frisk och omedelbar än i »Mirèio», trots
praktfulla episoder. Han har äfven utgifvit en lyrisk
samling, Lis iselo d’or (1875). Den provençalska
dialekten uppblandar han med ord och talesätt ur
andra dialekter samt ur trubadurspråket. 1878 började
M. utgifva en ordbok, Grand dictionnaire de la langue
d’oc moderne.
Jfr T. Hagberg: »Den provençalska
vitterhetens återuppståndelse i 19:de årh.» (1873).

Mistress [mi’ströss; vanl. utt. mi’ssis], Eng. (egentl.
husmoder, af Fornfr. maistresse, herskarinna,
Fr. maîtresse, se d. o.). 1. Fru, den i skrift alltid
till Mrs. förkortade titeln på gifta fruntimmer
inom borgareklassen i England (en högadlig dam,
som gift sig med en ofrälse, bibehåller dock titeln
lady). Mrs. sättes framför den äkta mannens dopnamn
(t. ex. Mrs. Arthur Godwin); endast hustrun till
familjens hufvudman bör nämnas utan mannens dopnamn
(Mrs. Godwin). Underhafvande bruka titeln om sin
matmoder (»frun») utan tillfogande af namnet. –
2. Hushållerska i förnäma engelska familjer.
– 3. I England fordom titel för fullvuxna
ogifta fruntimmer. Än i dag kallas der ofta
äldre ogifta damer för höflighets skull
»mistress». Jfr Miss och Mister.

Mistsignalapparater. Under tjocka och mindre sigtbar
luft (»mist») skola vissa signaler gifvas dels
ombord å fartyg i sjön, dels från fasta platser
vid kusterna och å fyrskepp. Rörande signaleringen
från fartyg i sjön finnas allmänna föreskrifter
meddelade i den internationella öfverenskommelsen
»angående åtgärder till undvikande af ombordläggning
samt signaler för angifvande af nöd å fartyg»,
i Sverige senast kungjord genom k. förordn. d. 20
Febr. 1885. Enligt denna skall hvarje ångfartyg vara
försedt med ånghvissla eller annan starkt ljudande
ångsignalapparat, så anbragt, att ljudet icke hämmas
af något hinder, samt med starkt ljudande mistlur och
klocka. Segelfartyg skall vara försedt med likadan
mistlur och klocka. (För turkiska fartyg gäller det
undantag att i st. f. klocka skall användas trumma.)
– Apparaternas och signalernas beskaffenhet
å platser vid kusterna (vanligen fyrplatser) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free