- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
117-118

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mistsignalapparater. Under tjocka och mindre sigtbar luft (»mist») skola vissa signaler gifvas dels ombord å fartyg i sjön, dels från fasta platser vid kusterna och å fyrskepp - Mitau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

å fyrskepp bestämmes af de särskilda landens
styrelser. De vanligaste och kraftigaste af dylika
apparater äro signalkanoner och mistsirener, de
senare drifna af varmlufts- eller ångmaskiner. I
öfrigt användas för detta ändamål mistklockor samt
stundom mistlurar, knallraketer och gongong. Till
mistsignalapparater böra äfven räknas klockbojar och
ljudbojar, som utläggas vid vissa grund, och hvilkas
ljud åstadkommes genom vågrörelsen. – Som teorien
för ljudets hörbarhet under olika förhållanden
ännu är endast föga utvecklad, ega mistsignaler
blott ett relativt värde och kunna af sjöfarande
endast med försigtighet användas såsom vägledande.
A. G.

Mitau (R. Mitava, Lett. Jelgava), hufvudstad i ryska
guvern. Kurland, vid ån Aa och jernvägen emellan
Libau och Riga, 43 km. från sistnämnda stad, på en
fruktbar slätt, som ligger endast 4 m. öfver hafvet
och vid högvatten öfversvämmas af floden. Staden
har breda gator och prydliga hus samt är bebodd
företrädesvis af landets tyska adel. Omkr. 30,000
innev., till större delen tyskar. M. är synnerligen
väl försedt med undervisningsanstalter. Industrien
är obetydlig, och handeln går öfver Riga. Staden
har uppväxt omkring den af livländske härmästaren
Konrad von Mandern 1263–66 anlagda borgen M. och
omgafs med vallar. M. var de kurländske hertigarnas
residens. Hertig Biron lät i borgens ställe 1739
uppföra det nuv. präktiga palatset, som sedermera
(1798–1800 och 1805–07) herbergerade sedermera
konung Ludvig XVIII af Frankrike och hans familj
under deras landsflykt.

Mitchell [mi’tjell], Donald Grant, nordamerikansk
författare, f. i Connecticut 1822, företog 1844–45
en resa i Europa och meddelade sina intryck derifrån
i skildringarna Fresh gleanings (1847). För denna
bok och några följande använde han psevdonymen Ik
Marvel
. Ögonvittne till revolutionen i Paris 1848,
beskref han den i The battle summer (1849). Förutom de
satiriska skisserna The lorgnette, or studies of the
town, by an operagoer
(1850) är det mest omtyckta
af hans arbeten Reveries of a bachelor (s. å.,
flere uppl.), hvars mildt vemodiga grundstämning
ofta höljer sig i en romantisk humors drägt. Af samma
art är Dream life (1851). M. var 1853–55 amerikansk
konsul i Venezia och lefver sedan dess såsom godsegare
i sin födelsestat. Han har ytterligare skrifvit Fudge
doings
(1854, satir på amerikanska societetslifvet),
My farm at Edgewood (1863), Rural studies (1867),
About old story-tellers (1878) m. m.

Mitford [mi’ttförd], Mary Russell, engelsk
författarinna, f. 1786, d. 1855, lefde sedan unga
år i landtlig tillbakadragenhet tillsammans med sin
fader, en oförbätterlig humoristisk dagdrifvare, som
förslösat deras förmögenhet. Tidigt nog valde miss
M. den vittra banan. Hon försökte sig först med dikter
(bl. a. Christine, or the maid of the south, 1811,
en poetisk berättelse i Walter Scotts stil) och fick
på 1820-talet flere ganska lyckade tragedier uppförda
(den bästa bland dem är Rienzi, 1828). Men större
berömmelse vann hon genom de högst intagande
landtlifsskildringarna Our village: sketches of
rural character and scenery
(5 bd, 1824–32; senaste
uppl. 1878), som äro genomlysta af humorns solsken
och äfven i stilens finhet påminna om Goldsmith och
Washington Irving. En fortsättning af nämnda bok
bildar romanen Belford Regis (1835). Bland miss M:s
öfriga arbeten märkes Recollections of a literary
life
(1853). En intressant samling af hennes bref
utgafs i 5 bd 1870–72 med titeln »Life and letters».

Mithra. Se Mithras.

Mithradates l. Mithridates (»den af Mithras gifne
l. sände»), fornpersiskt mansnamn, sedermera vanligt
äfven hos andra österländska folk. – 1. Sex konungar
i Pontus,
af hvilka den ryktbaraste är M. VI med
tillnamnet Eupator, äfven kallad den store. Om hans
ungdomsöden äro underrättelserna tämligen sväfvande,
men gå dock i det hela ut på, att han vid sin faders,
M. V:s, död (omkr. 121 f. Kr.) såsom 11-årig gosse
uppsteg på tronen, men för att undgå förmyndares och
anförvandters stämplingar måste fly till skogarna och
bergen, der han under ett flerårigt jägarelif härdade
sig mot mödor och faror. Af naturen var han begåfvad
med en ovanligt stark kropp och ett ståtligt utseende,
en okuflig och rastlös handlingskraft, skarpt förstånd
och ett utomordentligt minne, hvilket satte honom
i stånd att lära sig de 22 språk, som talades af
de honom underlydande folken. Äfven för literära
sysselsättningar hade han intresse, och under de
ständiga krig, hvilka fyllde hans regering, fann han
tid äfven för vetenskapliga studier och författareskap
i naturvetenskap och läkarekonst. Med denna rika
begåfning var han dock hemfallen åt österländska
despoters alla laster, och i synnerhet utmärkte sig
hans karakter genom en aldrig hvilande misstänksamhet
och en kallblodig grymhet, för hvilken en stor del af
hans närmaste anhöriga föll offer. Sedan han omkr. 114
f. Kr. vid 18 års ålder sjelf kommit i besittning
af konungamakten, började han genast utföra sina af
en vidt sträfvande ärelystnad ingifna planer. Med
en nyskapad här och flotta kufvade han (112–10)
såväl de dittills obetvungne skyterna som öfriga
folkslag öster och norr om Svarta hafvet, der han
sålunda blef herskare öfver det s. k. bosporanska
riket eller landen omkring den cimmeriska Bosporen
(sundet vid Kertj). Derpå vände han sig mot söder och
underlade sig efter hand Paflagonien, Kappadocien och
slutligen Bitynien (92 f. Kr.). Men då romarna yrkade
på återinsättandet af de under deras skydd stående
konungarna i dessa land, uppstodo förvecklingar,
hvilka omsider förde till krig, det s. k. första
mithradatiska kriget
(89–84 f. Kr.). Detta var till
en början gynsamt för M. Med ringa möda underlade
han sig hela Mindre Asien, der romarenamnet var
förhatligt. Detta romarehat underblåstes af M. på allt
sätt, och på hans anstiftan mördades på en och samma
dag öfver hela Asien 80,000 (enligt annan uppgift
150,000) der boende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free