- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
121-122

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mitau ... - Mithridates. Se Mithradates - Mitigera, mildra, lindra, stilla - Mitigantia, med., lindrande läkemedel; jur., mildrande omständigheter - Mitis-jern har gjutgods af smidigt jern blifvit kalladt af den svenske ingeniören C. Wittenström - Mitla. Se Oajaca - Mitra, mytol. Se Mithras - Mitra, Grek. o. Lat. 1. I allmänhet ett långt skärp - Mitra. 2. Hufvudbindel eller mössa, som hos grekerna bars endast af qvinnorna - Mitra. 3. I den kristna kyrkan benämning på biskopsmössan l. infulan - Mitraljös, Fr. mitrailleuse (af mitraille, skrot). Se Kulspruta - Mitralvalveln l. biskopsmössevalveln. Se Biskuspid och Hjertat - Mitré, Bartolomeo - Mitrovicz. 1. Distrikt (förr kalladt Peterwardein) i den forna kroatisk-slavonska Militärgränsen - Mitrovicz. 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - Mitscherlich, Christoph Wilhelm - Mitscherlich, Eilhard - Mitskal. 1. En i orienten gängse vigt för perlor o. d. - Mitskal. 2. Ett marokkanskt räknemynt - 1. Mittag, Lorens Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mängd aromatiska ämnen samt opium med vin och
honing tillverkadt mos, hvars sammansättande eller
uppfinnande tillskrifvas Mithradates, konung i
Pontus. Pompejus förde detsamma till Rom, der det
hastigt kom i rop såsom magstärkande och höjande
krafterna i allmänhet, smärtstillande och verksamt
mot förgiftningar, med ett ord såsom en panacé,
eller ett medel mot allt möjligt lidande. Dess
förträffliga egenskaper besjöngos i ett qväde af
Damokrates, hvilkens namn sålunda blef fäst vid detta
medel. Många olika föreskrifter rörande beredningen
af »mithridaticum» finnas hos forntidens medicinske
författare och äfven i en senare tids farmakopéer. Hos
Galenos (d. omkr. 200 e. Kr.) finner man ett recept
för mithridaticum, innehållande mer än fyrtio olika
beståndsdelar. – Mithridat är numera uteslutet ur
alla farmakopéer, såsom en fullständigt oförnuftig
sammanblandning af likt och olikt. Jfr Teriak.
O. T. S.

Mithridates. Se Mithradates.

Mitigera (hårdt g; af Lat. mitis, mild, len, och
agere, drifva, bringa), mildra, lindra, stilla. –
Mitigantia, med., lindrande läkemedel; jur.,
mildrande omständigheter.

Mitis-jern (af Lat. mitis, mjuk) har gjutgods
af smidigt jern blifvit kalladt af den svenske
ingeniören C. Wittenström, som erhållit patent på
af honom konstruerade ugnar, i hvilka man, med
begagnande af oljor till bränsle, kan erhålla
tillräckligt hög temperatur för att smälta
stångjern. För att göra det smälta jernet mera
lättflytande tillsätter W. till detsamma en mindre
qvantitet aluminium. C. A. D.

Mitla. Se Oajaca.

Mitra, mytol. Se Mithras.

Mitra, Grek. o. Lat. 1. I allmänhet ett långt skärp
med vidhängande band för dess fastbindande. –
2. Hufvudbindel eller mössa (vanligen af ylle),
som hos grekerna bars endast af qvinnorna, men
hos flere asiatiska folk äfven af männen, särskildt
hos frygerna, hvilkas mitra med band sammanknöts
under hakan. – 3. I den kristna kyrkan benämning på
biskopsmössan l. infulan (se Biskopsskrud). En
heraldisk afbildning af en biskopsmitra finnes i
art. Krona.

Mitraljös, Fr. mitrailleuse (af mitraille, skrot). Se
Kulspruta.

Mitralvalveln (af mitra, biskopsmössa) l.
biskopsmössevalveln. Se Bikuspid och Hjertat.

Mitré, Bartolomeo, argentinsk general och statsman,
f. 1821, blef 1859, mot slutet af staten Buenos Ayres’
misshällighet med den argentinska konfederationen,
befälhafvare för dess trupper, men besegrades af
konfederationsgeneralen Urquiza d. 26 Okt. vid
Cepeda. I Maj 1860 valdes han till nämnda stats
guvernör och trädde 1862 såsom president på 6
år i spetsen för den åter förenade argentinska
republiken. Hans omsorger om dennas materiella och
andliga kultur stördes dock från Apr. 1865 genom
kriget med diktatorn Lopez i Paraguay, i hvilket
krig M. sjelf blef Argentinas och dess allierades,
Brasiliens och Uruguays, generalissimus, men icke
hade någon nämnvärd framgång. Efter utgången af
sitt presidentskap (Okt. 1868) kunde han trots alla
bemödanden icke hålla sig qvar vid makten. M:s försök
att störta den 1874 till president valde Avellaneda
slutade med M:s nederlag vid La Verde (d. 26 Nov.).

Mitrovicz [-vits]. 1. Distrikt (förr kalladt
Peterwardein) i den forna kroatisk-slavonska
Militärgränsen, omgifvet af Donau i n. och Save
i s., har en areal af 3,429 qvkm. med 114,115
innev. (1880), mest serber (76,3 proc.) och derjämte
tyskar (14,3 proc.), slovaker (3,8 proc.) och
magyarer (2,5). – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
vid venstra stranden af Save. 7,144 innev. (1880). Der
låg fordom den romerska staden Sirmium (se d. o.),
af hvilken ruiner ännu synas.

Mitscherlich, Christoph Wilhelm, tysk språkforskare,
f. 1760, d. 1854, var professor i Göttingen (1794–1809
i filosofi och 1809–33 i vältalighet). Han utgaf en
förträfflig upplaga af Horatius’ »Oder» och »Epoder»
(2 bd, 1800–01), Scriptores erotici graeci (4 bd,
1792–94) m. fl. filologiska arbeten.

Mitscherlich, Eilhard, tysk kemist, föddes
1794 i Neuende vid Jever i Ost-Friesland. Under
inflytande af historikern Schlosser egnade
han sig först åt historien och sedermera åt
orientaliska språk. Samtidigt studerade han äfven
naturkunnighet, kemi och fysik. Efter år 1818, då
han kom till Berlin, vände han sig mer uteslutande
till den kemiska forskningen och gjorde derunder
den epokgörande upptäckten af isomorfien, hvilken
ådrog honom Berzelius’ uppmärksamhet under dennes
vistelse i Berlin (1819). M. åtföljde Berzelius
till Stockholm och arbetade der till 1821 på
hans laboratorium. Han återkom till Berlin 1821
och utnämndes s. å. derstädes till professor
i kemi efter den frejdade Klaproth. M. dog i
Berlin 1863. – Upptäckten af isomorfien (1819),
eller det förhållande att kemiska föreningar af
analog sammansättning ofta kristallisera i samma
form, har för kemien och mineralogien varit af en
genomgripande betydelse. Några få år derefter följde
M:s upptäckt af dimorfien (1821) samt att kristaller,
som icke tillhöra reguliera systemet, vid upphettning
utvidga sig olikformigt i olika riktningar (1823). I
åtskilliga facktidskrifter publicerade M. ett stort
antal värdefulla afhandlingar inom den oorganiska,
organiska och analytiska kemiens områden. Mot slutet
af sin lefnad studerade han med förkärlek geologi,
specielt de vulkaniska bildningarna, men hindrades af
döden att offentliggöra något derom. M. utgaf äfven
en för sin tid förträfflig lärobok i kemi, Lehrbuch
der chemie
(1829–35; 4:de uppl. 1840–48). P. T. C.

Mitskal. 1. En i orienten gängse vigt för perlor
o. d., hvilken vexlar mellan 4,5 och 4,8 gr. – 2. Ett
marokkanskt räknemynt, som motsvarar 1 kr. 7 öre.

1. Mittag, Lorens Gustaf, prest, f. i Stockholm d. 20
Nov. 1785, blef 1802 student i Upsala, 1809 filos.
magister och 1814 teol. kandidat samt utnämndes 1826
till kyrkoherde i Häggeby i Upland, hvarifrån han
1837 befordrades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free