- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
131-132

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjukfeniga fiskar, zool. - Mjukt vatten. Se Vatten - Mjuktåtel, bot. Se Holcus - Mjäll (Mjöll), Nord. mytol., en syster till Torre och dotter af Snö - Mjäll (Grek. pityriasis), ymnig affjällning af öfverhuden å den hårbeklädda delen af hufvudet - Mjälne, den svenska formen för Mjölne (se d. o.) - Mjöbäck, socken i Elfsborgs län - Mjöd, en hufvudsakligen af honing och vatten bestående jäst dryck - Mjöhund, svensk medeltidsbenämning för vindthund - Mjöl framställes på det sätt, att sädeskorn genom malning krossas till fint pulver

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hårda och oledade eller mjuka och ledade (enkla
eller greniga) har alltifrån de första försöken
att klassificera fiskarna varit använd såsom
indelningsgrund för mer eller mindre omfattande
afdelningar inom benfiskarnas (Teleostei l. Ossei)
ordning eller underklass. Benämningen Malacopterygii
användes redan af Ray och Willughby (1686). Hos
Artedi (1738) utgöra Malacopterygii en af de fyra
ordningar, i hvilka han indelar samtliga fiskar. Af
Cuvier (1828) bibehållas Malacopterygii såsom
en ordning bland benfiskarna (Ossei). Äfven
J. Müller (1844) begagnar fenstrålarnas
ofvannämnda beskaffenhet såsom indelningsgrund,
men han delar de mjukfeniga fiskarna efter andra
indelningsgrunder, så att Malacopterygii hos Cuvier
motsvaras af ordningarna Anacanthini, Physostomi
och Pharyngognathi malacopterygii hos J. Müller. I
senare tider har man börjat i viss mån återgå till
Cuviers indelning, och hos oss har W. Lilljeborg
(»Sveriges och Norges fiskar»; började utg. 1881)
åter upptagit benämningen Malacopterygii för en
ordning bland benfiskarna. De mjukfeniga fiskarnas
ordning, som karakteriseras bl. a. genom mjuka
och ledade strålar i främre delen af ryggfenan,
innefattar en stor del af våra sötvattensfiskar
samt, bland hafsfiskarna, de ekonomiskt mycket
vigtiga torsk-, flundre- och sillfamiljerna.
R. L.

Mjukt vatten. Se Vatten.

Mjuktåtel, bot. Se Holcus.

Mjäll (Mjöll), Nord. mytol., en syster till Torre
(efter hvilken Torremånad, Januari, är benämnd) och
dotter af Snö, hvilken åter var son af Jökull (isberg,
istapp) l. Froste, hvars fader var Kåre, Fornjots
son. Mjäll betyder egentligen finkornig snö. Som man
finner af de anförda slägtnamnen, föreligger här en
personifikation af vinterliga företeelser. Th. W.

Mjäll (Grek. pitynasis), ymnig affjällning af
öfverhuden (epidermis) å den hårbeklädda delen
af hufvudet i form af ett hvitt, mjöllikt puder
eller oftare af små hvita fjäll, beror vanligen
på en minskad afsöndring af hudfett, hvaraf
äfven följa hårrötternas borttorkande och hårets
affallande. Mjällbildningen förekommes bäst, om man
dagligen ingnider hufvudsvålen med hårolja eller
pomada. F. B.

Mjälne, den svenska formen för Mjölne (se d. o.).

Mjöbäck, socken i Elfsborgs län, Kinds härad. Areal
7,217 har. 803 innev. (1885). M. bildar med Elfsered
och Holtsljunga ett konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Mjöd (Isl. mjöðr; ordet återfinnes med vexlande
former i alla germanska och slaviska språk samt står
i nära slägtskap till Sanskr. madhu, sötma, honing,
och Grek. methy, vin, rusdryck), en hufvudsakligen af
honing och vatten bestående jäst dryck, som sedan
årtusenden varit känd i Europa och framförallt
utgjorde fornskandinavernas älsklingsdryck. Mjöd
njutes ännu allmänt i Ryssland (hvarest särskilda
bryggerier och utskänkningsställen för detsamma
finnas) samt i Polen, Vestpreussen, England
o. s. v. Man kokar honing med 7–8 ggr så
mycket vatten, skummar flitigt ytan och tillsätter
olika kryddor, inlagda i linnepåsar, som hänga ned i
kitteln. Sedan blandningen kallnat, bringas den till
jäsning medelst jäst och ligger derefter flere månader
på fat. Detta mjöd innehåller 17 proc. alkohol. (Det
mjöd, som i Sverige beredes, t. ex. vid Gamla Upsala,
utgör en blandning af svag vört och honing.) Om
beståndsdelarna i de gamle nordboarnas mjöd saknas
säkra uppgifter. Det synes hafva beredts af honing,
som, upplöst i vatten, fick jäsa, antagligen med
tillsats af humle eller andra kryddor. Man vet,
att ofta vissa örter lades i för att höja mjödets
rusgifvande egenskaper. Enligt Pytheas från Massilia
(omkr. 300 f. Kr.) tillreddes Tuleboarnas dryck af
säd och honing. Äfven södra Europas folk bryggde en
mjöddryck (Lat. hydromeli, af Grek. hydor, vatten,
och meli, honing), om hvilken Plinius yttrar, att
den eger vinets alla dåliga egenskaper, men saknar
dess goda. Jfr Mulsum.

Mjöhund (Isl. mjohundr), svensk medeltidsbenämning
för vindthund.

Mjöl (Isl. mjöl, D. meel, T. mehl) framställes
på det sätt, att sädeskorn genom malning krossas
till fint pulver och genom den derefter följande
siktningen skiljas från kliet l. sådorna. (Genom
pulverisering af potates, skidväxters frön, vissa
rötter o. s. v. åstadkommes s. k. potatesmjöl,
ärtmjöl, bönmjöl, arrowrotmjöl.) Mjöl beredes af
allahanda sädesarter: hvete, råg, korn, hafre, majs,
ris o. s. v. Det för Europa ojämförligt vigtigaste
slaget är hvetemjöl; i de skandinaviska landen spelar
dock rågmjöl den mest betydande rollen. Mjöl af en
sädesart kan visa olika sammansättning, alltefter
som kliet mer eller mindre fullständigt afskilts
från kärnan. Angående gluten-halten och sam-malet
(osiktadt) mjöl se Kli. De vanligare mjölsorternas
ungefärliga sammansättning är angifven i följ. tabell:
Hvettejmjöl. Rågmjöl Kornmjöl Hafremjöl
<t c>Fint.
Groft.
Vatten 15,54 14,25 14,60 14,00 11,70
Qväfvehaltiga ämnen

(ägghvite)
11,16 13,85 12,78 14,39 22,30
Socker 2,34 2,35 3,47 3,04 2,19
Gummi 6,25 6,59 4,10 6,38 2,81
Fett 1,07 1,26 1,80 2,23 5,63
Stärkelse 63,64 61,79 64,29 53,16 55,14


Mjöl är finare, ju hvitare det är, d. v. s. ju
fullständigare det färgade kliet är aflägsnadt. Så
länge mjölet är godt, har det en behaglig, svag
lukt. Fullkomligt torrt mjöl igenkännes derpå att
det ej låter krama sig till en boll vid hastig
sammantryckning i handen. Så beskaffadt, kan det
förvaras fullgodt i flere år, väl inneslutet. Under
inverkan af fuktighet deremot unknar det till följd af
sin ägghvitehalt. Dervid uppstå mjölksyra, smörsyra,
svampar, mikrober, mjölbaggar o. s. v. Mjöl förfalskas
ofta med billigare ämnen. Till hvetemjöl blandas
sålunda t. ex. råg-, hafre-, ärt- eller rismjöl,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free