- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
133-134

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjöl framställes på det sätt, att sädeskorn genom malning krossas till fint pulver - Mjölbagge, mjölbill, Tenebrio molitor L., zool. - Mjölby (med Sörby), socken i Östergötlands län - Mjöldagg. Se Erysiphe - Mjöldryga, mjölöka, Secale cornutum, farmak.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

något som dock ger sig till känna redan genom
färgen och lukten, i synnerhet vid utröring med
vatten. Tillsatsen af potatesmjöl upptäckes lätt
under mikroskop. Förfalskningen med benmjöl, gips,
krita och andra mineraliska äimnen yppas dels genom
mjölets specifika vigt, dels genom förbränning
(askan utgör i sådant fall mer än 1 1/2 proc. af
den brända mjölmängden) eller genom »cailleletska
kloroformprofvet» (vid omskakning med kloroform
samlar mjölet sig ofvan och mineralämnena under
kloroformen). Utom till brödbakning har mjölet en stor
användning vid annan matlagning (i såser, soppor,
gröt, pannkaka o. s. v.). Af hvetemjöl kan äfven
stärkelse beredas. – Såsom handelsvara intager mjöl en
mycket vigtig plats. Det mesta hvetemjölet produceras
i Förenta staterna, det rinaste i Ungern och
Ryssland. Till Sverige, dit mjöl införes tullfritt,
importeras mycket rågmjöl från Ryssland och Finland
(Vasa, Nyland). Bland hufvudorter för mjölhandeln
märkas Petersburg, Odessa, Riga, Danzig, Stettin,
Hamburg, Amsterdam och Wien. År 1884 exporterade
Sverige 7,253,232 kg. hvetemjöl, 4,297,544 kg. rågmjöl
och 17,399 kg. kornmjöl. S. å. infördes i landet
39,150,388 kg. hvetemjöl, 20,854,674 kg. rågmjöl
och 1,086,170 kg. af andra slag. – Qvarnindustriens
utbildning i större skala utgick från Nord-Amerika,
hvarest man vid den rika tillgången på hvete
hänvisades till att bereda mjöl i massa för
oceanhandeln. Jfr Båkning, Bröd och Kli.

Mjölbagge, mjölbill, Tenebrio molitor L., zool.,
en till ordningen Coleoptera (skalbaggar),
fam. Tenebrionidae, hörande insekt med aflång,
obetydligt kullrig, brun och något glänsande kropp
af 28–30 mm. längd. Antennerna äro perlbandslika
och något förtjockade i spetsen. Mellankroppen har
sidorna något rundade och afsmalnande framåt samt
skjuter ej öfver basen af de genom punkter strimmiga
täckvingarna. Låren äro tämligen korta och tjocka,
skenbenen mot spetsen vidgade. Mjölbaggen förekommer
tämligen allmänt i qvarnar, bagerier och mjölbutiker,
der äfven larven, den s. k. mjölmasken, som lefver af
kli och mjöl, utvecklar sig. Denne har en längd af 30
mm., är plattadt cylindrisk, gulhvit, med 12 segment
(utom hufvudet) och ett par fötter under hvart och
ett af de tre främsta segmenten. Han kan, då han
förekommer i stora massor, göra betydlig skada. Men
han är en begärlig spis för många burfoglar och
uppfödes derför afsigtligt i större burkar eller
blecklådor, hvilka fyllas med kli och mjöl, som
hålles något fuktigt genom en i kärlet instoppad
våt tygtrasa. O. T. S.

Mjölby (med Sörby), socken i Östergötlands län,
delad å Vifolka härad med 5,805 har, 2,524 innev.,
och å Göstrings härad med 170 har, 61 innev.;
tillsammans 5,975 har, 2,585 innev. (1885). M. med
S. utgör ett till egaren af Hulterstad patronelt
pastorat af 2:dra kl., Linköpings stift, Vifolka och
Valkebo kontrakt. Inom socknen ligger, vid Svartån,
den betydande Mjölby qvarnby, med jernvägsstation,
der Östra stambanan och
Motala–Mjölby-jernvägen sammanstöta, post- och telegrafstation,
bankkontor, hotell, handlande och
handtverkare, qvarnar och andra industriella
anläggningar.

Mjöldagg. Se Erysiphe.

Mjöldryga, mjölöka, Secale cornutum, farmak., är det
mellersta l. sclerotium-stadiet i utvecklingen af den
till Ascomycetes hörande mjöldrygesvampen, Claviceps
purpurea
Tul. Beskaffenheten af denna svamps olika
utvecklingsskeden är skildrad i art. Claviceps. Här
må med afseende derpå endast tilläggas, att de tre
utvecklingsstadierna äro hvarandra så olika, att de
varit beskrifna såsom särskilda svampar. Det första
stadiet har kallats Ergotaetia abortans, Oidium
abortifaciens
och Sphacelia segetum, det andra
Hymenula clavus, Spermoëdia clavus (Fries) och
Sclerotium clavus. Fruktifikationsstadiet, eller
det tredje och sista utvecklingsskedet, beskrefs af
Fries under namnet Cordiceps purpurea. Så kom Tulasne
och visade det omedelbara sammanhanget mellan dessa
utvecklingsskeden samt gaf åt svamparten i dess helhet
dess ofvan anförda namn. – Mjöldrygans gift (ergotin)
framkallar två ganska olika kroniska sjukdomsformer,
en konvulsivisk (»dragsjuka» i Småland) och en
gangrenös, hvilka äro i korthet skildrade i art.
Ergotism. Nyligen har denna drogs beståndsdelar
blifvit noggrannare undersökta och fysiologiskt
pröfvade af doktor R. Kobert i Strassburg. Resultaten
af dessa undersökningar äro i korthet följande. De
i handeln förekommande olika slagen af ergotin äro
dels blandningar af flere ämnen, dels sclerotinsyra
eller nästan intet annat än ergotinsyra. Kobert har
framvisat ur mjöldrygan tre fysiologiskt verksamma
ämnen, näml. två syror: ergotinsyra och sphacelinsyra,
samt en alkaloid: kornutin. Ergotinsyran är icke
identisk med Dragendorffs »sclerotinsyra», men
en hufvudbeståndsdel i denna; den har icke något
gemensamt med Wenzells ergotinsyra. Fysiologiska
försök hafva visat, att Koberts ergotinsyra är
ett kraftigt, narkotiskt, förlamande gift, när
den insprutas under huden, men att denna syra
intagen i magen antingen hastigt sönderdelas
i overksamma klyfningsprodukter eller ock
så långsamt absorberas, att ingen giftverkan
åstadkommes. Ergotinsyran är icke orsaken till
den kallbrand (gangraena), som förgiftning
med mjöldryga kan förorsaka. Sphacelinsyran
deremot gör skäl för sitt från Grek. sfakelos,
kallbrand, härledda namn, emedan det just är
denna beståndsdel i mjöldrygan, som är orsaken
till den form af förgiftning med nyssnämnda drog,
som kallas ergotismus gangraenosus. Ur mjöldryga
hafva framstälts ej mindre än 8 alkaloider. En af
dessa är det af Kobert framställda kornutinet, som
i mycket små doser verkar häftig konvulsivisk kramp,
sedermera stelkramp och slutligen qväfningsdöd genom
omöjliggörande af respirationsverksamheten. Det är
detta ämne, som är den förnämsta orsaken till den
konvulsiva formen af mjöldrygeförgiftning (ergotismus
convulsivus
). Kornutinet förorsakar deremot aldrig
kallbrand. Det är ett anmärkningsvärdt förhållande,
att de flesta epidemierna af konvulsiv ergotism
iakttagits i Tyskland,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free