- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
149-150

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölmask. Se Mjölbagge - Mjölne, Nord. mytol., kallas Tors hammare - Mjölonbuske, mjölonris. Se Arbutus - Mjölzeolit (laumontit), miner., en zeolitart - Mjölöka. Se Mjöldryga - Mjörn, insjö i Vestergötland - Mjösen, Norges största insjö - Mjösvand, insjö i Telemarken (Norge) - Mkullu, by i egyptiska Sudan - Mlila. Se Melilla - Mna, Grek. Se Mina - Mnaseas (Lat. Mnaseas), forngrekisk geograf från Patrai i Achaia - Mnemonik, mnemoteknik (af Grek. menmonike, näml. techne, konst, af mneme, minne), minneskonst, konstteori för minnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mjölmask. Se Mjölbagge.

Mjölne, Nord. mytol., kallas Tors hammare, smidd
af de konstskicklige dvärgarna Brock och Sindre,
hvilka äfven förfärdigade galten Gyllenborste och
guldringen Dröpne. Hammaren hade den förträffliga
egenskapen att alltid träffa det åsyftade målet och
att, hvar den än kastades, alltid återvända i egarens
hand. Med hammaren förföljer och dödar Tor jättar
och bergresar. Med hammaren viger han ock skinnen af
sina slagtade bockar, och genast stå de lefvande upp
igen. Likaså viger han Balders bål med Mjölne. Man
brukade ock i forntiden bevara sig mot olyckor genom
att bära hammarliknande skyddsting eller genom
att göra hammartecknet öfver det föremål, hvarmed
man kom i beröring. Hammaretecknet öfver en fylld
bägare ansågs skydda mot förgiftning o. s. v. Detta
tecken liknar i hög grad det kristna korstecknet. –
Mjölne betyder egentligen krossare, söndermalare.
Th. W.

Mjölonbuske, mjölonris. Se Arbutus.

Mjölzeolit (laumontit), miner., en zeolit-art,
som i torr luft förvittrar, så att mineralet
sönderfaller till ett mjöllikt pulver. Kristallerna,
som äro sällsynta, tillhöra det monoklina
systemet. Mjölzeoliten har i förvittradt tillstånd
en hårdhet, som något öfverstiger kalkspatens, och
en egentlig vigt af 2,3. Dess kemiska sammansättning
motsvarar 50 proc. kiselsyra. 22 proc. lerjord, 12
proc. kalk och 16 proc. vatten. Färgen är hvit, med
dragning åt gult eller rödt. Mjölzeoliten sönderdelas
fullständigt af klorvätesyra under afskiljning af
slemmig kiselsyra. Den förekommer på sprickor i äldre
silikat-bergarter samt på malmgångar. I Sverige
träffas den i Falu och Ädelfors’ grufvor samt vid
Vattholma och Mora stenar i Upland m. fl. ställen.
Hj. Sj.

Mjölöka. Se Mjöldryga.

Mjörn, insjö i Vestergötland, inom Kullings, Ale och
Vätle härad, på omkr. 58 m. höjd öfver hafvet. M. har
en längd af 10,5 km. i n. ö.–s. v. och en bredd af 6
km. samt innehåller en mängd öar och holmar, af hvilka
några äro bebodda. Vackra omgifningar. I s. v. reser
sig det kala Vätlefjäll brant från sjöstranden. Sjön
genomflytes af Säfveån och upptager från n. afloppet
från sjön Anten. Ej långt från nordöstra stranden,
nära Säfveåns inlopp i sjön, ligger staden
Alingsås. A. G.

Mjösen, Norges största insjö. Areal 365 qvkm. Längd
99 km. Dess omgifningar, delar af Hedemarkens och
Kristians amt, höra till Norges vackraste nejder,
utan att ega fjällnaturens storartade prägel. Ungefär
midt i M. ligger den stora och fruktbara Helgeö.
O. A. Ö.

Mjösvand [-vann], insjö i Telemarken (Norge). Areal
50 qvkm. Längd 35 km. Vid dess stränder ligger
den glest bebyggda socknen Mjösstranden.
O. A. Ö.

Mkullu, by i egyptiska Sudan, något mer än l
timmes väg från Masaua, numera (sedan 1879)
station för Evangeliska fosterlandsstiftelsens
mission i Öst-Afrika (se Masaua och Mission). Om
missionsbyggnaden, med sin stora, nästan rundt om
hela huset gående veranda, säger
Rohlfs, att det öfver hufvud ej finnes vid Röda hafvet
en byggnad så ändamålsenligt inrättad att skydda
för den i dessa trakter nästan outhärdliga hettan
(luftens medeltemperatur öfver 30°, Röda hafvets 29°
C.). Äfven i öfrigt kan missionsanstalten kallas
en verklig mönsteranstalt. F. n. (1887) verka der
3 qvinliga (hvaraf 1 läkare), 3 prestvigda och 4
lekmannamissionärer. I skolan undervisas närmare
100 abessinska barn, gossar och flickor af 5–18 års
ålder, i hvarjehanda arbeten, sömnad, skomakare-
och snickareyrket, samt i räkning, skrifning
och läsning, de båda senare på amhariska. Bredvid
svenska missionshuset hafva de franska lazaristerna
en byggnad, hvilken de emellertid sällan bebo, emedan
de hafva sitt egentliga missionshus jämte kyrka på
ön Masaua.

Mlila. Se Melilla.

Mna, Grek. Se Mina.

Mnaseas (Lat. Mnaseas), forngrekisk geograf
från Patrai i Achaia, i 2:dra årh. f. Kr.,
lärjunge af Eratosthenes och författare till ett
geografiskt arbete med den då för tiden brukliga
titeln »rundresa» eller »kringsegling», hvaraf
ännu finnas några fragment, utgifna af C. Müller i
samlingen Fragmenta histor. graecorum III (1849).
A. M. A.

Mnemonik, mnemoteknik (af Grek. mnemonike,
näml. techne, konst, af mneme, minne), minneskonst,
konstteori för minnet, läran om lämpligaste sättet
att genom mer eller mindre konstlade medel i minnet
bevara eller med lätthet erinra sig något. Mnemoniken
betjenar sig af idéassociationerna (se d. o.); och
der dessa ej af sig sjelfva erbjuda sig, söker den
gifva anvisning på sätt att utfinna sådana dels genom
tillfälliga, dels genom mer eller mindre väsentliga
egenskaper hos det man vill erinra sig, hvilka lätt
associera sig med lätt tillgängliga eller rent af
oundvikliga föreställningar. Man kan dervid betjena
sig af för sinnena förefintliga föremål (man slår
t. ex. en knut på näsduken). Då man emellertid
derigenom efter regeln blott, kan antyda, att något
skall erinras, ej hvad man skall minnas, så är denna
metod ofta otillräcklig. Bättre resurser erbjuder
onekligen språket, dels genom tillfälliga ljudlikheter
(synonymer o. dyl.), dels genom att man sammansätter
vissa ord, som skola i minnet bevaras, till en mening
eller på annat dylikt sätt (t. ex. rim, ordlekar
o. dyl.). Ofta kan man med större fördel betjena
sig af vissa egenskaper eller förhållanden hos
föremålen sjelfva. Mnemoniken fyller sin uppgift i
den mån associationsserierna äro lätt tillgängliga,
lätta att i minnet bevara och lätt associera sig med
det man vill komma i håg. Som egentlig konstteori
står den ännu jämförelsevis lågt. Men i den mån
lagarna för idéassociationer närmare utredas, kan
mnemoniken fortgå längre och blifva till nytta,
särskildt i pedagogiskt afseende och i synnerhet för
personer med mångsidiga, men icke alltför snabba
(och derför lätt förgätna) idéassociationer. Förmågan
att associera kan naturligen ock genom öfning
uppdrifvas. Emellertid har mnemoniken äfven sina
olägenheter. Skall man t. ex. hastigt erinra sig
något, kan man lätt trassla in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free