Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moberg, Adolf - Moberg, Peter - Moberger, Karl Johan - Mobil, rörlig, flyttbar - Mobile, största staden och enda hamnen i nord-amerikanska staten Alabama - Mobile perpetuum. Se Perpetuum mobile - Mobilgarde kallades den truppstyrka af 24 bataljoner à 1,000 man, som på våren 1848 uppsattes i Paris - Mobilier, bohag, husgeråd, lös egendom - Mobilisera, krigsv., försätta en armé eller enskild truppafdelning från fredsfot till krigsfot - Mobil kolonn, krigsv., kallas en, vanligen af alla vapen sammansatt krigsstyrka, ett detaschement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturkännedom» etc. – Af regeringen har M. kallats till
ledamot af en mängd komitéer (komitén för utarbet. af
ny medicinaltaxa och farmakopé för Finland, 1863,
komitén för metersystemets införande, 1864, m. fl.) –
I det kyrkliga och religiösa lifvet har M. lifligt
tagit del i evangelisk riktning. År 1862 utgaf han
en Granskning af »Förslag till svensk salmbok för
Finland 1857» samt har derjämte sjelf uppträdt som
andlig diktare. A. R-y.
Moberg, Peter, läroboksförfattare, f. i Stockholm
1747, d. å Karlbergs slott 1825 såsom lärare
vid krigsskolan derstädes samt titulärprofessor,
utgaf bl. a. Försök till en praktisk Lärobok för
svenska nybegynnare i engelska språket (1801; 4:de
uppl. 1831) och Försök till en lärobok för nybegynnare
i allmänna och svenska grammatiken (1815; 2:dra
uppl. 1825). Sistnämnda språklära kan ännu anses
för ganska värdefull genom sitt rikhaltiga innehåll,
mängden af exempel och den noggranna iakttagelsen af
det lefvande språkbruket. Särskildt gifva stilläran
och accentläran många goda vinkar.
Moberger, Karl Johan, organist, f. 1763, d. 1844,
var sedan 1786 organist i Gefle, der han äfven en tid
var »director musices» vid gymnasiet samt »director
cantus choralis et figuralis» vid trivialskolan. Han
utgaf 1805 en öfversättning af Rohrmanns »Methode
zum zweckmässigen choralspielen». »M. var en
grundligt bildad musiker af den klassiska skolan,
hvarom vittna hans i manuskript efterlemnade,
välordnade harmoniska och contrapunktiska studier»
(Höijer). A. L.
Mobil (Lat. mobilis), rörlig, flyttbar. Krigsv. En
trupp säges vara mobil, då den (efter skedd
mobilisering, se Mobilisera) blifvit satt på
krigsfot. – Mobilia l. mobiles res, Lat., lös
egendom. Jfr Immobil.
Mobile [-bil], största staden och enda hamnen i
nord-amerikanska staten Alabama, ligger vid vestra
stranden af Mobile river, vid öfre änden af den 40
km. långa, grunda Mobileviken. Fyra jernvägslinier
förena M. med det inre landet. Förnämsta
exportartiklarna äro bomull, trävaror och
terpentin. 1880 hade staden 31,205 innev., deraf
omkr. 12,000 färgade. Den har en katolsk biskop,
Förenta staternas marinhospital, en medicinsk
skola samt vid Spring Hill, 10 km. från staden, ett
jesuit-college. Staden anlades 1702 och var till 1723
kolonien Louisianas hufvudstad.
Mobile perpetuum. Se Perpetuum mobile.
Mobilgarde (Fr. garde nationale mobile) kallades
den truppstyrka af 24 bataljoner å 1,000 man, som
på våren 1848 uppsattes i Paris af samma element,
som verkställt revolutionen, för att skydda
republiken, underlätta nationalgardets tjenst och
skaffa den arbetslösa yngre manliga befolkningen
sysselsättning. Det deltog i Junistriderna, då dess
befälhafvare general Duvivier stupade, och upplöstes
fram på det följande året. – I den af marskalk Niel
föreslagna och år 1868 antagna organisationen af
franska armén kallades armén i andra linien mobilt
nationalgarde (garde nationale mobile) eller
vanligen blott mobilgarde. Denna organisation kom dock
endast delvis och ofullständigt till utförande,
hvarför mobilgardet, då det 1870 uppbådades, först
måste organiseras. Det lemnade folk till en stor
del af de under kriget nyuppsatta arméerna. I den
1872 antagna organisationslagen ersattes det af
territorialarmén. C. O. N.
Mobilier (af Lat. mobilia, neutr. plur. af mobilis,
rörlig, flyttbar), bohag, husgeråd, lös egendom. –
Ett annat ord är det franska mobilier [måbilie],
som vanligast nyttjas i betydelsen möblemang.
Mobilisera (Fr. mobiliser), krigsv., försätta en
armé eller en enskild truppafdelning från fredsfot
till krigsfot. Då armén i fredstid bör vara så liten,
som omständigheterna medgifva, men åter i krig måste
få den största möjliga styrka, bör organisationen
vara så gjord, att mobiliseringen så mycket som
möjligt underlättas, att hon kan utföras hastigt
samt fortgå lugnt och utan rubbningar. Detta
möjliggöres derigenom att arméns sammansättning
i fredstid så mycket som möjligt öfverensstämmer
med krigsorganisationen, att tillräckligt antal
personer finnes att intaga de platser, som måste
besättas vid mobilisering, att denna personal lätt
kan samlas och tillföras trupperna, att materiel och
förnödenheter finnas upplagda på lämpliga platser,
att hästar lätt kunna anskaffas, och att allt
är på förhand ordnadt. Alla åtgärder, som skola
vidtagas vid mobiliseringen, och den ordning,
i hvilken de skola utföras, bestämmas i den på
förhand uppgjorda mobiliseringsplanen, hvilken af
lätt insedda skäl hålles hemlig. Lämpligast är att
hvarje truppafdelning kan utföra mobiliseringen vid
sin förläggnings- eller samlingsort, från hvilken
den sedermera afgår fullt mobil. – Mobiliseringens
första åtgärd består i truppernas uppbringande till
krigsstyrka, hvilket sker genom reservmanskapets
(i Sverige beväringens) inkallande och införlifvande
med fredsstyrkan, i bildandet af de truppafdelningar,
staber och myndigheter, som icke finnas i fredstid,
samt af trängafdelningar, i anskaffandet af hästar
och fordon till erforderligt antal o. s. v. Härefter
följa åtgärder för bildandet af depottrupper (se
Depot) och besättningstrupper, till hvilka, utom
i gränsfästningar, som böra hafva sin särskilda
besättning, trupper i andra linien användas,
för fästningarnas armerande, för inrättandet af
ställföreträdande myndigheter i st. f. dem, som
afgå till krigsskådeplatsen, hvartill slutligen
kommer ordnandet af anstalter i arméns rygg,
såsom etappväsende (se d. o.), sjukvård, förråd,
postväsende m. m. Befallningen om mobilisering,
eller den s. k. mobiliseringsordern, bör om möjligt
föregås af »färdighållningsorder». Försteg i
mobiliseringen är numera ofta lika mycket värdt som
en seger. – Då armén eller truppafdelningen i fråga
icke längre behöfver förblifva på krigsfot, sker
dess »demobilisering» (se Demobilisera).
C. O. N.
Mobil kolonn, krigsv., kallas en, vanligen af alla
vapen sammansatt krigsstyrka, ett detaschement,
som utsändes från en större truppafdelning för att
hålla en upprorisk befolkning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
