- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
159-160

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mod l. mode, Fr. mode (af Lat. modus, rätta måttet, sätt, form), skick och bruk, gängse snitt, sedvänja - Mode-artikel, vara som i någon högre grad är underkastad modets vexlingar - Mode-journal, tidning, som har till uppgift att redogöra för de nyaste moderna i klädedrägt - Modalister. Se Antitrinitarier - Modalitet. 1. Filos., egenskapen att vara en modus - Modalitet. 2. Log., ett omdömes bestämdhet med afseende på den grad af visshet och nödvändighet, som tillkommer densamma - Modanino. Se Mazzoni - Mode, Nord. mytol., son af åsaguden Tor - Modée, svensk adlig ätt - 1. Modée, Reinhold Gustaf - 2. Modée, Karl Vilhelm - Modéer, Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ständiga föränderlighet såväl som dess benägenhet
att öfverhoppa skrankor emellan nationer och
samhällsklasser. Modet är förklarligt ur menniskans
håg för omvexling och förbättring, men det har
alltför ofta försyndat sig emot skönhetssinnet och
helsoläran, hälst när det varit ett alster af en
inflytelserik persons nyck, af sysslolösa hjernors
afsigkomna fantasi. I Europa har Frankrike alltsedan
1300-talet varit tongifvande i modets verld. Jfr
F. Th. Vischer, »Om moderna» (öfvers. 1880). –
Mode-artikel, vara, som i någon högre grad är
underkastad modets vexlingar. – Mode-journal,
tidning, som har till uppgift att redogöra för de
nyaste moderna i klädedrägt. De äldsta mode-journaler
uppsattes i Frankrike och Tyskland på 1750-talet.

Modalister. Se Antitrinitarier.

Modalitet (af Lat. modus, se d. o.). 1. Filos.,
egenskapen att vara en modus. Termen är i denna
betydelse föga bruklig. – 2. Log., ett omdömes
bestämdhet med afseende på den grad af visshet och
nödvändighet, som tillkommer detsamma. Omdömet
säges vara problematiskt, då dess sanning och
giltighet angifvas såsom logiskt möjliga, hvilket
innebär, att omdömet ej strider emot tankelagarna,
assertoriskt, då dess sanning fattas såsom faktisk,
och apodiktiskt, då det är logiskt nödvändigt eller
följer af tankelagarna. Hvad angår möjligheten
att från sanningen af ett omdöme af det ena eller
andra slaget modalitet sluta till sanningen af
samma omdöme, men med annan modalitet, gäller, att
man från nödvändigheten hos en sak kan sluta till
dess faktiska verklighet och från denna till dess
möjlighet (ab oportere ad esse, ab esse ad posse
valet consequentia
). L. H. Å.

Modanino. Se Mazzoni.

Mode, Nord. mytol., son af åsaguden Tor, är en
personifikation af raskhet och mod. Jämte sin broder
Magne skall han öfverlefva Ragnarök och i den nya
verlden vara i besittning af den fäderneärfda hammaren
Mjölne. Th. W.

Modée [-de], svensk adlig ätt, ursprungligen från
Nederländerna, adlades 1663 med namnet M. genom
dåv. öfverstelöjtrianten vid Vestgöta regemente
till fot, sedermera öfversten för drottning Ulrika
Eleonoras lifregemente och kommendanten i Malmö
Reinhold Modeus (f. i Livland 1629, d. i Malmö 1691)
samt utdog på svärdssidan 1828. Denne Reinhold M. hade
en broder, Julius Modeus, som var öfverstelöjtnant
och 1652 adlades med namnet Modée von Cronenburg
(ej introd.).

1. Modée [-de], Reinhold Gustaf, lagsamlare,
komediförfattare, sonson af Reinhold M. (se ofvan),
föddes d. 13 Mars 1698, antogs 1717 till auskultant i
Göta hofrätt och 1718 till kopist vid stora kansliets
tyska expedition samt blef 1728 registrator vid
Utrikes expeditionen. 1740 befordrades M. till
sekreterare i Kanslikollegium, förordnades 1742
till kommissionssekreterare vid fredskongressen i
Åbo och utnämndes 1746 till assessor i Åbo hofrätt,
från hvilken befattning han 1750 erhöll afsked med
kansliråds titel. Han afled d. 10 April 1752. –
Sitt betydande namn inom den svenska juridiska
literaturen vann M. genom grundläggandet
af den mest storartade samling af förordningar,
som utkommit i vårt land: det s. k. »Modées verk»,
eller Utdrag utur alle ifrån den 7 Dec. 1718 utkomne
publique Handlingar, Placater, Förordningar,
Resolutioner och Publicationer,
såsom titeln
lyder. Af denna utgafs första delen 1742, och
M. sjelf medhann äfven de tre följande samt ett med
stor omsorg utarbetadt register, ensamt ett band för
sig. 5:te, 6:te och 7:de delarna utgåfvos af hans
enka, född friherrinna Lindhielm, fortsättningen
af k. boktryckaren H. Fougt och vidare af dennes
enka, fru Elsa Fougt m. fl., så att det betydande
verket, omfattande tiden 1718–1794, först med 15:de
delen upphörde (1829) efter att hafva fortgått nära
ett årh. – Först den nyaste tiden har gjort rättvisa
åt en annars föga känd sida af M:s författareskap,
den dramatiska. Han var nämligen en af de flitigare
dramaturgerna, som understödde den 1737 nybildade
dramatiska scenen i hufvudstaden. Fru Rangsiuk
(uppf. 1738; tr. 1741), Håkan Smulgråt (uppf. 1738;
tr. 1739) och Dårhuset (uppf. och tr. 1741), alla
komedier i 5 akter, visa en författare, som väl
studerat Molière och Holberg, men tillika är i
besittning af en betydande fond af godmodig humor
och qvickhet, enkel, men klar planläggningsförmåga
och en ej förkastlig menniskokännedom. Genom dessa
stycken går dessutom en fläkt af svenskt lynne och
sedlig renhet, som förklara den gunst, i hvilken
de länge fortlefde på vårt lands skådebana. –
M. var äfvenledes den, som författade Drottning
Ulricae Eleonorae personalier
(1742). Jfr om hans
dramatiska stycken: K. J. Warburg: »Det svenska
lustspelet under frihetstiden» (1876). -rn.

2. Modée [-de], Karl Vilhelm, amiral, den
föregåendes son, född d. 31 Mars 1735, tjenade
såsom ung sjöofficer några år (från 1757) i den,
franska flottan. 1788, vid utbrottet af kriget
med Ryssland, fick han befälet å »Hedvig Elisabet
Charlotta», ett skepp om 60 kanoner, deltog med
detta tappert i slaget vid Högland (d. 17 Juli
1788), var divisionschef i striden vid Ölands norra
udde (d. 26 Juli s. å.) samt erhöll med anledning
af sitt uppförande i denna strid fullmakt såsom
konter-amiral. Efter fredsslutet (1790) blef han
kommendant i Karlskrona. 1792 utnämndes M. till
öfverståthållare i Stockholm, men förflyttades 1795
till Karlskrona såsom amiral och öfverkommendant. 1797
lemnade han öfverkommendantsbefattningen och afled
d. 12 Okt. 1798 under ett tillfälligt besök på
säteriet Dömestorp i Halland.

Modéer [-der], Adolf, ekonomisk författare,
naturkunnig, föddes i Karlskrona d. 15 April 1739, blef
student i Lund 1754 och egnade sig året derpå åt
tjenstgöring vid landtmäteristaten. Under 1760-talets
förra hälft synes han haft anställning i Kalmar
län, och i Kalmar utgaf han ock sitt första verk:
Samling af k. förordningar rörande landtmäteriet
(1765). De följande åren förflyttades hans verksamhet
som kommissionslandtmätare till Stockholms län. Vid
1769–70 års riksdag var M. sekreterare i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free