- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
163-164

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modena. 2. Fordom (1452-1859) hertigdöme uti Italien - Modena. 3. Hufvudstad i ofvannämnda provins och hertigdöme - Modena, T. da, italiensk målare. Se Tommaso - Modena, Leon da - Modena, Gustavo - Moderados, Sp., »de sansade» - Moderat (Lat. moderatus, af moderari, hålla inom retta gränser), sansad, hofsam, foglig; måttlig, skälig, billig - Moderat-liberal, sansadt liberal; måttligt frisinnad, »grå» - Moderation, sans, måtta, hofsamhet, undvikande af all öfverdrift - Moderera, jämka, lämpa, återhålla, mildra, sakta, dämpa - Moderato, Ital., musikt., »måttligt», en tempograd mellan andante och allegro - Moderatörlampa (af Lat. moderari, hålla inom retta gränser). Se Lampa - Moderdroppar, farmak. Se Bäfvergäll - Moderera. Se Moderat - Moderfall (lifmoderfall) kallas hvarje nedsjunkande af lifmodern - Moderförsamling. Se Annexförsamling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påfven Paul II äfven Ferrara. När huset Estes
hufvudlinie utdog, 1597, gingo rikslänen M. och
Reggio öfver på en sidolinie, men det påfliga
länet Ferrara indrogs till Kyrkostaten. Deremot
förvärfvades senare furstendömet Correggio (1636),
hertigdömet Mirandola (1710) och hertigdömet Novellara
(1737). Den siste hertigen af huset Este var Herkules
III (d. 1803), som genom freden i Campo-Formio måste
afstå sitt land mot ersättning i Tyskland, hvarefter
M. införlifvades med Cisalpinska (sederm. Italienska)
republiken och senare med konungariket Italien. 1814
blef M. åter ett hertigdöme under Herkules III:s
dotterson Frans IV (1814–46), som genomförde den
strängaste reaktion. 1829 förenades Massa-Carrara
och 1848 Guastalla med M. Folkets missnöje med hans
och hans son Frans V:s (1846) regering tvang dem att
ett par gånger (1831 och 1848) lemna landet och söka
sitt stöd hos österrikiska trupper. I Juni 1859 blef
Frans V på nytt förjagad och d. 19 Aug. förklarad
afsatt, hvarefter M. 1860 anslöt sig till Sardinien. –
3. Hufvudstad i ofvannämnda provins och hertigdöme,
ligger på slätten emellan floderna Secchia i v. och
Panaro i ö., 38 km. n. v. om Bologna och 50 km. s.
ö. om Parma, med hvilka städer det är förenadt genom
jernväg. Staden omgifves af vallar, hvilka till
större delen förvandlats till promenader. Den har
ett citadell, i allmänhet breda gator, merendels
försedda med arkader, samt flere torg och öppna
platser. Bland kyrkorna märkes särskildt den 1184
invigda katedralen San Geminiano, i romansk stil,
med ett bredvid stående 96 m. högt klocktorn (la
Ghirlandina
), ett af de vackraste i norra Italien
(bygdt 1224–1319). Det forna hertigliga palatset
(påbörjadt 1635) innehåller nu bibliotek (omkr. 90,000
bd och 3,000 manuskript), tafvelsamling, myntkabinett
och arkiv. Museo lapidario har en mängd romerska
inskrifter och sarkofager m. m. 1881 hade staden
31,053 innev. Den är säte för en ärkebiskop och har
ett universitet (grundadt 1683), som egentligen är
en medicinsk och juridisk läroanstalt, men har äfven
en fakultet för naturvetenskapliga och matematiska
vetenskaper. Till detsamma höra bl. a. astronomiskt
observatorium, botanisk trädgård och etnografiskt
museum. Vidare finnas en konstakademi, en krigsskola,
landtbruksläroverk, teknisk skola, lyceum och
gymnasium, båda uppkallade efter Muratori, som
var bibliotekarie i M. och dog der 1750. (En
marmorstaty af honom restes i M. 1853.) Stadens
industri är obetydlig (endast något siden- och
linnevaror tillverkas), men handeln är ganska liflig
till följd af de lätta kommunikationerna. – Staden
M. (Lat. Mutina) tillhörde de keltiske bojerna, men
eröfrades af romarna och blef 184 f. Kr. en romersk
koloni. Efter Caesars mord (44 f. Kr.) belägrades
en af hans mördare, Decimus Brutus, under 4 månader
(44–43) af Antonius, tills han fick undsättning
af konsulerna Pansa och Hirtius samt Octavianus
(mutinensiska kriget). Under medeltiden hörde staden
till de matildiska godsen, men gjorde sig fri och
blef skådeplats för häftiga strider emellan guelfer
och ghibelliner, tills
slutligen (1288) Obizzo II Este erhöll makten, som
öfvergick på hans efterkommande.

Modena, T. da, italiensk målare. Se Tommaso.

Modena, Leon da, rabbin i Venezia, f. 1571,
d. 1648, utgaf bl. a. Gelut Jehuda (J:s exil: ett
hebr.-italienskt lexikon, 1602), Sur mera (Vik ifrån
det onda!, en dialog öfver hasardspelet, 1615) samt
en skildring af judarnas religionsbruk på hans tid,
som ursprungligen skrefs af M. på italienska och sedan
öfversattes till latin (1687), franska, engelska och
tyska. L. L.

Modena, Gustavo, italiensk skådespelare, f. i
Venezia 1803, praktiserade först såsom advokat i Rom
och Bologna, men debuterade 1826 med stor framgång
såsom tragisk skådespelare. Invecklad i revolutionära
rörelser, måste M. 1831 fly ur landet, men återkom
på grund af amnestien 1838 och stiftade en inhemsk,
reformerande skådespelareskola, i hvilken under hans
omedelbara ledning sådana storheter som Rossi och fru
Ristori utbildades. I revolutionen 1848 togo M. och
hans hustru verksamt del. Sedan 1849 uppträdde han
på de flesta framstående teatrar uti Italien. Död i
Turin 1861.

Moderados, Sp., »de sansade», kallades i
Spanien sedan 1820, i motsats till exaltados, det
moderat-liberala politiska parti, som åtnöjdes med
1812 års konstitution. Dess kärna utgjordes af de
spanske frimurarna.

Moderat (Lat. moderatus, af moderari, hålla inom
rätta gränser), sansad, hofsam, foglig; måttlig,
skälig, billig. – Moderat-liberal, sansadt liberal;
måttligt frisinnad, »grå». – Moderation, sans, måtta,
hofsamhet, undvikande af all öfverdrift. – Moderera,
jämka, lämpa, återhålla, mildra, sakta, dämpa.

Moderato, Ital., musikt., »måttligt», en tempograd
mellan andante och allegro.

Moderatörlampa (af Lat. moderari, hålla inom rätta
gränser). Se Lampa.

Moderdroppar, farmak. Se Bäfvergäll.

Moderera. Se Moderat.

Moderfall (lifmoderfall) kallas hvarje nedsjunkande
af lifmodern vare sig i lindrig grad (sänkning inom
bäckenet) eller i så hög grad, att lifmodern faller
utom blygdöppningen (framfall l. prolapsus uteri). De
vanligaste orsakerna äro förstoring och tyngd hos
lifmodern genom barnsäng, inflammation, nybildningar
samt förslappning af de ligament och väfnader,
som stödja och uppbära densamma. Som moderfallet
oftast uppkommer genom för tidigt uppstigande från
barnsängen, lyftande, bärande och starka krystningar,
förekommes det ock rättast genom stillaliggande
och försigtighet under de första veckorna efter en
förlossning. I svåra fall kan lifmodern hållas uppe
endast genom inlagda lifmoderringar (s. k. pessarier)
eller genom operation, som afser en hopsnörpning af
den vanligen utvidgade och slappa slidan. Symtomen af
moderfall bestå hufvudsakligen af en besvärlig tyngd
och tryckning nedåt, värk i korsryggen, trängningar
till urinkastning och en mängd hysteriska krämpor.
F. B.

Moderförsamling. Se Annexförsamling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free